Swedish students' knowledge of both mathematics and reading comprehension has deteriorated in recent years. Scientists are discussing whether there is a connection between these areas and that the pupils deteriorating math skills may have something to do with their increasingly lower results in terms of reading comprehension. To investigate this possible connection, I conducted a survey among students in ninth grade and have come to the conclusion that the scientists are right: this connection absolutely exist. Students who received a high score on tasks designed to test students' mathematical problem-solving skills, also received high results on the reading comprehension test. And students who received a poor performance on the problem-solving tasks, were also low performers in the reading comprehension test.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur taktrÀdgÄrdar kan fungera och gestaltas vid Àldreboenden. FramstÀllningen tar sÀrskilt fasta pÄ kunskap om utevistelsens positiva hÀlsoeffekter i relation till Àldreboendens allt viktigare roll i staden. Studien presenterar idén om taktrÀdgÄrdar som utemiljö för de Àldre, och exemplifierar kunskaper om detta genom visioner och gestaltningsförslag för Brahem vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm. GrönomrÄden i anslutning till bostaden ökar tillgÀngligheten för de boende och erbjuder utevistelse med naturrelaterade upplevelser. Satsningar pÄ taktrÀdgÄrdar kan utnyttja byggda konstruktioner och pÄ lÄng sikt ge sociala, miljömÀssiga, estetiska och ekonomiska fördelar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka skolledares attityder till dans som fenomen och dans som skolÀmne. Bakgrunden behandlar olika aspekter pÄ kunskap samt ger en historisk beskrivning av dans i skolan. Litteraturen belyser sÄvÀl kunskapssyn och skola generellt som estetiska Àmnen i allmÀnhet och dans i synnerhet. Vad som stÄr om dans i skolans styrdokument sammanfattas. Uppsatsen kan placeras in i en hermeneutisk forskningstradition.

Min uppsats Àr en textanalytisk studie som undersöker och vÀrderar de ansprÄk pÄ det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hÀlft och i dokument som formulerats av aktörer pÄ fÀltet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte Àr att ta fram och pröva begrepp med vars hjÀlp man kan undersöka och kvalificera en lÀrarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lÀrarutbildning. Jag anvÀnder mig av Bourdieus fÀltbegrepp. Det Àr min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fÀlt under 90-talet. De tvÄ aktörer pÄ fÀltet som jag sÀrskilt fokuserar Àr Statens KulturrÄd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lÀrande.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Konstinvesteringar ? sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv Seminariedatum: 2006-06-07 Ämne/Kurs: FEK582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poĂ€ng Författare: Gina Aspelin, Tobias Gabrielsson och Fredrik Mattsson Handledare: Tore Eriksson Fem nyckelord: Konstinvestering, avkastning, motiv, arbetsmiljö, intressentmodellen. Syfte: Denna uppsats har som syfte att kartlĂ€gga vilka motiv företag har för konstinvesteringar och om dessa Ă€r försvarbara utifrĂ„n en företagsekonomisk synvinkel samt att utreda om en konstinvestering kan vara ett alternativ till traditionella finansiella investeringar. Metod: I uppsatsen anvĂ€nds en induktiv ansats med en kvalitativ datainsamling. Empiri: Empirin bestĂ„r av fyra företag, Tetra Pak, AstraZeneca, FĂ€rs och Frosta Sparbank samt Vinge.

Denna studie undersöker ifall flersprÄkighet pÄverkar sÄngelevens sÄngsound samt hur sÄnglÀraren förhÄller sig till detta gentemot det nuvarande sÄngidealet. Studien genomfördes med hjÀlp av Ätta kvalitativa forskningsintervjuer dÀr fyra av informanterna var elever som gÄr estetiska programmet pÄ gymnasieskolan, Ärskurs ett till tre, med inrikting musik. Resterande fyra informanter var verksamma musiklÀrare pÄ gymnasieskolan.Resultatet frÄn de Ätta intervjuerna visar en del faktorer som Àr vÀsentliga för sÄngelevens utveckling av sitt personliga sound och uttryck. SÄngeleven mÄste fÄ tydliga direktiv och vara medveten om vad den imiterar och i vilket syfte, samt att sÄnglÀraren bör vara medveten om hur mycket den förebildar samt vilket ansvar detta medför under sÄnglektionen.Resultatet visar ocksÄ att sÄnglÀrarna har olika syn kring huruvida sÄngsoundet pÄverkas av det kulturella arv eleverna har. NÄgra av informanterna menar att det Àr sprÄket som skapar sÄngsoundet medan andra syftar pÄ att det Àr nÄgot man kan öva fram..

Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Den hÀr studiens syfte Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fyra, femoch sex fÄ veta vilka minnen de har frÄn sin förskoletid utifrÄn det som varit roligt och lÀrande.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring estetiska lÀroprocesser, ateljéns betydelse som pedagogiskt rum och dokumentation som ett verktyg för utveckling.ForskningsfrÄgorna i studien handlar om elevernas minnen, vad de sÀger att de har lÀrt sig och hur ateljén framtrÀder som pedagogiskt rum.UtifrÄn analysen av 18 elevers berÀttelser beskrivs resultatet i tre delar: vad eleverna minns frÄn ateljén, vad eleverna berÀttar att de har lÀrt sig och hur ateljén framtrÀder som pedagogiskt rum.Att ÄtervÀnda till elever som varit barn i ateljén har gett möjligheter till fler utvecklingsomrÄden Àn tidigare. UtifrÄn det eleverna berÀttat framtrÀder friheten i den kreativa miljön i ateljén som det de minns mest och dÀr de ocksÄ anser sig kunna lÀra sig olika saker för framtiden.I framtiden behöver miljön och den fria leken i ateljén utvecklas och inte som det nu riskerar att bli, enbart de teman som genomförs..

Denna uppsats behandlar hur trafikplanering möter olika mÄl, vilka konflikter som kan uppstÄ samt hur trafiksÀkerheten kan öka. Arbetet Àr upplagt som en fallstudie och undersökningen har Àgt rum i VÀxjö tÀtort.Det finns flera olika mÄl som stÄr i konflikt med varandra i samhÀllsplaneringen och dessa konflikter kan Àven ses i trafikplaneringen. De mÄl som har granskats i denna uppsats Àr trafiksÀkerhet, miljö och estetik. Fokus har legat pÄ hur trafiksÀkerheten pÄverkas nÀr det estetiska och miljöfrÄgorna ska involveras i planeringen. Det finns risk att trafiksÀkerheten hamnar i skymundan av de andra mÄlen, sÀrskilt nÀr det kommer till miljöfrÄgor.I VÀxjö kommun arbetas det aktivt med trafikfrÄgor, bÄde ur ett miljöperspektiv som ett sÀkerhetsperspektiv.

Den hÀr rapporten redogör för utvecklingen av ett designförslag till en CD-spelare. Uppdraget kommer frÄn det relativt lilla handelsbolaget Transient Design i AlingsÄs, och gÄr ut pÄ att hjÀlpa företaget att ta fram ett designförslag pÄ en CD-spelare i sÄ kallad high end-klass. Fokus i projektet ligger pÄ grÀnssnittet mellan anvÀndaren och produkten, samt formgivning av chassi och CD-lucka. Rapporten inleds med en förstudie som bjuder pÄ en kort introduktion till hifi, identifiering av mÄlgruppen och dess krav och önskemÄl pÄ en CD-spelare. Vidare studeras tekniker för framförallt design av visuella grÀnssnitt och metoder för insamling av data samt kreativitetsstimulerande metoder.

Sammanfattning. Östersjön Ă€r ett hav som Ă€ven i av mĂ€nniskans verksamhet opĂ„verkat tillstĂ„nd drabbas av Ă„terkommande algblomningar. Sedan mĂ€nniskan börjat pĂ„verka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mĂ€nskliga pĂ„verkan bestĂ„r huvudsakligen i utslĂ€pp av nĂ€rsalter sĂ„som fosfor och kvĂ€ve till Östersjöns vatten men Ă€ven av vĂ„r klimatpĂ„verkan. Problemen med algblomningarna Ă€r sĂ„vĂ€l biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt pĂ„verkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process Ă„tgĂ„r syre vilket ofta Ă€r en bristvara i Östersjön pĂ„ grund av havets begrĂ€nsade vattenutbyte med Atlanten.

Under vÄr lÀrarutbildning med huvudÀmne ?Kultur, medier, estetik? (KME) pÄ Malmö Högskola har vi fÄtt möjlighet att ta del av olika kulturaktiviteter och blivit nyfikna pÄ hur man kan anvÀnda sig av dessa som pedagog. Vi har under utbildningens gÄng bekantat oss med reflektion och lÀrt oss anvÀnda denna som ett verktyg i vÄrt lÀrande. Eftersom fokus legat pÄ pedagogens roll i skolan sÄg vi examensarbetet som ett utmÀrkt tillfÀlle att undersöka hur barn upplever och reflekterar kring kultur. Syftet med detta examensarbete Àr sÄledes att undersöka hur barn tÀnker kring en teaterförestÀllning de nyligen sett under skoltid.

Att sluta röka Àr inte en lika lÀtt och enkel process för alla. Syftet med denna uppsats var att fÄ en ökad förstÄelse för varför rökare vill lÀgga av med rökningen. Detta undersökte vi utifrÄn en urvalsgrupp av ungdomar mellan 20-28 Är. För att fÄ en ytterligare fördjupad förstÄelse valde vi att analysera de strategier i den transteoretiska modellen, som respondenterna tagit sig igenom för att komma vidare i förÀndringsprocessen. Dessutom analyserade vi huruvida respondenternas motivationsfaktorer till att sluta röka var pÄverkade av inre eller yttre motivation.

Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vad elever i Ärskurs 2 har för syn pÄ en skogstrÀdgÄrds innehÄll och dess anvÀndningsomrÄden. Vad anser de alltsÄ Àr viktigt att ha med i en skogstrÀdgÄrd och vad uppskattar de mest med sin vistelse i den miljön. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad ska en skogstrÀdgÄrd innehÄlla enligt eleverna och vad vill eleverna anvÀnda en skogstrÀdgÄrd till? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes kvalitativa intervjuer med elva elever i Ärskurs 2 och de kompletterades med fotografier tagna av eleverna. Fyra teman har identifierats i det empiriska materialet: estetiska upplevelser, trÀdgÄrdsarbete, förtÀring samt trivsel och umgÀnge.