E-rekrytering Àr idag ett framgÄngsrikt verktyg för att rekrytera dem bÀst lÀmpade för organisationen. Dessa verktyg vÀxte fram under senare delen av 90-talet och anvÀnds idag av alla stora företag. Verktygen har dock haft svÄrt att kunna etableras bland SME. Detta beror pÄ att dessa organisationer ej kan finansiera dyra system, de har ej specifik kunskap om rekrytering samt att dem inte rekryterar lika ofta som större organisationer. Under 2000-talet vÀxte internet med dess nyutvecklade teknologier vilket gjorde att e-rekrytering flyttades ut till webben mer eller mindre fullstÀndigt.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Ericsson Mobile Communications AB (ECS) i Kumla producerar mobiltelefoner, frÀmst digitala mobiltelefoner. Produktionsenheten ytmontage producerar idag kretskort baserade pÄ prognos erhÄllen ifrÄn slutmontage som slutmonterar den fÀrdiga telefonen. Problem har dock uppstÄtt efter införandet av Build To Order (BTO), detta innebÀr en utvidgning av synen pÄ att producera en telefon mot kundorder. Prognosen tar dock inte hÀnsyn till slumpmÀssiga fluktuationer, vilket innebÀr ojÀmn produktionstakt samt ökad belastning pÄ personalen inom ytmontage. Problemen förvÀrras ytterligare genom att vissa kretskort ska produceras hos legoleverantörer.

Syftet med denna kvantitativa studie Ă€r att undersöka om studenter vid UmeĂ„ universitet Ă€r medvetna om att de kan bli bakgrundsgranskade nĂ€r de söker arbete och hur de gör för att skydda och framhĂ€va sig i sociala medier och pĂ„ Internet sĂ„ inte studenternas digitala spĂ„r minskar anstĂ€llningsbarheten. Denna studie innehĂ„ller fyra frĂ„gstĂ€llningar; Är studenter medvetna om att de blir kollade och bortvalda pĂ„ grund av digitala spĂ„r, vilken information vĂ€ljer de att framhĂ€va och vad tar man bort, skiljer sig detta Ă„t mellan mĂ€n och kvinnor och skiljer sig det Ă„t mellan kunniga och mindre kunniga anvĂ€ndare av social media och Internet. Resultatet visar pĂ„ att det finns en bra medvetenhet om att de kan bli kollade men att de Ă€ndĂ„ visar upp olĂ€mpligt material. Studenterna var bra pĂ„ att göra sina profiler privata men majoriteten visse inte att de instĂ€llningarna gĂ„r att kringgĂ„. Studien visar att det som mest skiljer sig Ă„t bland könen var att mĂ€nnen anser sig mer kunniga och hade mer kunskap om teknik relaterade frĂ„gor.

Inom landskapsarkitekturen anvÀnds digitala verktyg frekvent och den mÀnskliga kroppen anvÀnds allt mindre i arbetet. NÀr vi rör oss mindre ute pÄ platser som ska projekteras riskeras den fysiska kontakten och förstÄelsen för utemiljöer att gÄ förlorad. Den hÀr uppsatsen undersöker exempel pÄ hur dans kan bidra med förstÄelse och kunskap om de utemiljöer en trÀdgÄrdsingenjör arbetar med. Genom 1) en fallstudie av Anna Asplinds dansperformance 'Dancewalks', 2) en litteraturstudie av paret Halprins (koreograf Anna Halprin och landskapsarkitekt Lawrence Haprin) samarbete och 3) en fallstudie av Carola Wingrens arbete med dans i undervisning av landskapsarkitektstudenter, belyser uppsatsen olika möjligheter att involvera dans i platsutvecklande processer i offentlig utemiljö. NÀr hela kroppen och alla sinnen involveras genom dans, kan kroppslig kunskap om rum, rörelser och krafter erhÄllas. Genom dansmetoder som bryter rörelsemönster pÄ offentliga platser kan sociala normer och territorium synliggöras.

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

Sociala medier bestÄr av digitala plattformar dÀr integration, kommunikation och delning Àr möjligt mellan anvÀndare. Under de senaste Ären har nya former av sociala medier vÀxt fram och blivit ett intressant omrÄde för forskning. Det har Àven blivit en ny kanal för marknadsförare att nÄ ut till sina kunder. Pinterest startades 2010 av Ben Stilbermann med syfte att anvÀndare kan dela bilder och skapa sina egna digitala anslagstavlor. MÄlet med denna studie Àr att analysera Varför svenskar anvÀnder Pinterest för att skapa en bredare förstÄelse av Pinterest som nytt socialt medium samt presentera dess funktioner, styrkor och svagheter.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur bilden anvÀnds i skolan som verktyg för lÀrande. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns för bilden och bildÀmnets anvÀndande i undervisningen. För att göra detta har vi anvÀnt oss av relevant litteratur, olika forskningsteorier och för skolan gÀllande styrdokument. I den empiriska delen har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀnts. Intervjuerna har genomförts med sex lÀrare pÄ fÀltet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om forumspel kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i konfliktlösande syfte i en elevgrupp samt Àr i enlighet med det mÄl som finns beskrivet i Lpo94: ?Att varje elev utvecklar sin förmÄga att göra och uttrycka medvetna etiska stÀllningstaganden grundade pÄ kunskaper och personliga erfarenheter?.  Undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie dÀr aktionsforskningens modell utgör forskningsstrategin. Urvalet i undersökningen bestÄr av en homogen integrerad Ärskurs 1-2 klass. Resultatet frÄn undersökningen visar att forumspel Àr ett anvÀndbart pedagogiskt verktyg i syfte att lösa konflikter.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begrÀnsningar. ForskningsfrÄgorna Àr: Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med att anvÀnda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krÀvs för att ett lÀrande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrÄn sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar pÄ mÄnga fördelar: drama befÀster kunskaperna, ökar motivationen att lÀra, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv pÄ matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhÄllningssÀtt, ger en djupare och rikare förstÄelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sÀtten att förstÄ.

Det hÀr examensarbetet Àr baserat pÄ idéer ur ett uppdrag frÄn företaget Saab Aerotech men Àr ett eget arbete.MÄlet var att undersöka om det finns behov av ett verktyg som statiskt kan detektera dynamiska minneshanteringsproblem, som till exempel minneslÀckage, i applikationer skrivna i C/C++. PÄ grund av att minneshanteringsfel i C/C++ lÀnge har varit ett kÀnt problem undersökte vi detta och de befintliga lösningarna till det.Vi fann tvÄ metoder till lösningar som de flesta verktyg anvÀnde sig av; statisk och dynamisk detektering. De flesta verktyg löste problemet genom att dynamiskt detektera minneslÀckor och andra brister som till exempel buffer overflows. Ett verktyg löste dock problemet genom att statisk detektera minneshanteringsfel i kÀllkoden för applikationerna. Eftersom alla befintliga lösningar har nÄgon form av ineffektivitet sÄ har vi undersökt möjligheten att utveckla ett mer effektivt verktyg.

The aim of the study was to examine both 1) how aware teachers in a specific area are about ICT tools in teaching ; and 2) how likely teachers are to use ICT tools to reverse the trend of unmotivated students and low achievement scores . I will look for answers through the following questions:How extensive is the knowledge of the teachers on digital and social media in education? How have teachers in the past year used various social media in their teaching? In what grade does ICT-supported teaching lead to higher motivation, participation and achievement? Is there a difference between the sexes, different stages (1-3, 4-6, 7-9) and number of years in the profession in knowledge of and openness to the use of ICT in education?The method used is a questionnaire in which a number of respondents have answered a number of questions about ICT tools in teaching. Validity of the study can be said to be high when the survey has measured what it intended to measure, however, I need to be careful in draw full account of the result as the response rate is low with only 39%. In summary, the results show that there is low awareness among respondents about the methods and the digital and social tools I lift in the survey.Mainly the respondents use some of the methods and the digital and social tools in preparation for the lesson.

I denna uppsats undersöker jag hur pass effektiv jag kan vara i mitt musikskapande och hur jag kan göra för att bli Ànnu mer effektiv. Under nÀstan tvÄ mÄnader skrev jag tre lÄtar i veckan som resulterade i totalt 16 stycken lÄtar. Av dess valde jag ut fem stycken som jag spelade in och producerade. Genom att ge mig sjÀlv tydliga tidsgrÀnser och anvÀnda effektiva verktyg och metoder, har jag lyckats skriva mer musik Àn vad jag nÄgonsin tidigare har gjort. Resultatet visar att med vilja, disciplin och rÀtt verktyg sÄ kan jag producera betydligt mer material Àn vad jag tidigare hade vÄgat tro..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur ÄtgÀrdsprogram fungerar som ett verktyg för lÀrare vid planering av undervisning för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd.  Studien presenterar en kvalitativ studie dÀr lÀroplansteorin har stÄtt som grund för att analysera resultatet. Litteraturen bygger pÄ skollagen, lÀroplanen och övriga styrdokument samt pÄ aktuell forskning. Den empiriska delen bestÄr av tre lÄgstadielÀrares intervjuer.Studieresultatet visar att lÀrarna skriver ett ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd pÄ grund av lÀs- och skriv-, matematik- och beteendesvÄrigheter. Utarbetande av ÄtgÀrdsprogram sker mellan lÀraren, specialpedagogen/speciallÀraren och vÄrdnadshavaren.

Denna kandidatuppsats behandlar wayshowing i en 3D-modell av Visualiseringscenter C, Norrköping. Syftet Àr att undersöka olika sÀtt att göra skyltar i virtuell miljö och vilket sÀtt som Àr mest lÀttarbetat för anvÀndaren som ska skapa dessa skyltar.Uppsatsen utgÄr frÄn teori om wayshowing och om hur en bra skylt ska se ut för att uppfylla sitt syfte. Med hjÀlp av denna teori har skyltar skapats i en 3D-miljö. Det insamlade materialet som resultaten Àr baserade pÄ kommer frÄn tvÄ strukturerade observationer och en intervju. Deltagaren och observatören i observationerna var författaren sjÀlv och under intervjun hördes en student med liknande erfarenheter kring grafisk design och 3D som författaren.I observationerna testades tvÄ sÀtt att skapa skyltar; ett sÀtt dÀr texturen gjordes innan skyltarna tillverkades i 3D-miljön och ett sÀtt dÀr texturen gjordes efter det att skyltarna hade tillverkats i 3D- miljön.