I denna uppsats har vi studerat hur lÀrarkÄrens professionalisering gestaltats i lÀrarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet Àr. Modellen bestÄr av fyra centrala omrÄden: erkÀnnande av samhÀllet, yrkesetiska regler och kÄranda, pedagogisk kunskap och sjÀlvstÀndighet i yrkesrollen. Genom dessa omrÄden har vi nÀrmare studerat professionaliseringen och lÀrarnas arbetssituation i de tre utvalda Ärtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spÀnnande lÀsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de Àr skrivna i.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att problematisera relationen mellan lÀrares professionalisering och lÀrares yrkesetik. Min forskningsfrÄga var följande; Hur framstÀlls lÀrares yrkesetik? UtifrÄn den frÄgan valde jag att göra en diskursanalys av LÀrares yrkesetik. I min bakgrund presenteras olika forskares sÀtt att se pÄ lÀraryrkets förÀndring och de konsekvenser det fört med sig. DÀr presenteras ocksÄ olika forskares syn nÀr det gÀller etik och lÀrares yrkesetik.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Uppsatsen syftar till att beskriva och synliggöra de kommunikativa erfarenheter HR-funktionen harfrÄn sitt arbete med chefer samt om och pÄ vilka sÀtt de utvecklat eller modifierat sitt sÀtt attkommunicera med personer i chefsfunktion. Studien belyser det faktum att det saknas tidigareforskning som studerat HR-funktionens kommunikation i rollen som chefsstöd och dÀrför utgickstudien frÄn tidigare forskning avseende HRs roll och identitet. Vi intervjuade Ätta HR-medarbetaresom alla representerade olika organisationer för att skapa en bred bild av deras kommunikativaerfarenheter. DÄ studien syftade till att lyfta fram HR-funktionens erfarenheter av kommunikationsom chefsstöd bad vi respondenterna delge oss deras berÀttelser som belyste detta. DÄ berÀttelsernavar i fokus utgick vi frÄn teoretiska utgÄngspunkter om kommunikation, dialogiska principer ochprofessionella samtal.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och jÀmföra de tvÄ TV-programmen Veckans Brott och Efterlyst utifrÄn semiotiska samt medieanalytiska teorier. Metoden vi anvÀnder oss av för att analysera Àr den klassiska retorikanalysen dÄ vi tittar pÄ begreppen Ethos, Pathos och Logos som handlar om hur TV-programmen nÄr ut till tittaren och pÄverkar denne. Vi tittar pÄ de press- och yrkesetiska reglerna som finns för journalister för att se om TV-programmen förhÄller sig till dem. Vi vÀljer att titta pÄ hur kriminalitet framstÀlls och hur de olika teorierna gÄr att hitta i de bÄda programmen. Vi avgrÀnsar oss till tvÄ svenska TV-program och tittar pÄ tre avsnitt av vartdera av programmen.

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Privat Tystnad ? Offentlig Transparens? ? Redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierFörfattare: Sofi Engström och Thina GrotmarkUppdragsgivare:Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram pÄ institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG). Programmet genomför, sedan 1979, forskning om medieanvÀndning med fokus pÄ dagstidningar och dess publikKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG)Termin:Höstterminen 2009Handledare: Ulrika AnderssonSidantal: 46 exklusive bilagorSyfte: Att undersöka redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med 6 stycken redaktionellt ansvarigaHuvudresultat: Resultatet visar att man bland vÄra respondenter anser att den största pÄverkan av privat anvÀndning av sociala medier Àr att trovÀrdigheten och den journalistiska objektiviteten riskerar att ifrÄgasÀttas. Endast en respondent menar att en sÄdan problematik inte existerar, dÄ man pÄ den specifika redaktionen endast anvÀnder sociala medier i yrkesmÀssigt syfte.Vi ser bland respondenterna ocksÄ en hög grad av medvetenhet om vilken betydelse de yrkesetiska reglerna har för det journalistiska arbetet och det förefaller vara av vikt att stÀndigt ta reglerna i beaktning nÀr man i egenskap av privatperson rör sig pÄ sociala medier.Resultatet visar ocksÄ tendenser till att det existerar en grÄzon mellan privat och offentligt och hur man som journalist bör förhÄlla sig till de olika sfÀrerna.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att studera om de tre nya lagregleringarna, att allmÀnnyttan inte lÀngre Àr hyresnormerande, att de allmÀnnyttiga bostadsföretagen högst fÄr föra över 50% av fjolÄrets vinst, samt ska driva sin verksamhet efter affÀrsmÀssiga principer, pÄverkat den allmÀnna hyresnivÄn och gjort att lÀgesfaktorn fÄtt större inverkan pÄ bruksvÀrdet, samt vilka effekter det fÄtt pÄ hyresbostadsmarknaden.Metod: Vi har först samlat in sekundÀrdata genom litteraturstudier. Sedan har vi samlat in primÀrdata genom kvalitativ metod i form av fem intervjuer med aktörer pÄ hyresbostadsmarknaden. PrimÀrdatan har vi sedan analyserats genom en kategorianalys.Resultat & slutsats: Eftersom det allmÀnnyttiga bostadsföretaget Mitthem redan innan omregleringen drivit sin verksamhet efter affÀrsmÀssiga principer, pÄverkar omregleringen inte den allmÀnna hyresnivÄn. De privata fastighetsÀgarna har efter omregleringen hyresförhandlat före allmÀnnyttan. LÀgesfaktorn har fÄtt en större inverkan pÄ bruksvÀrdet dÄ allmÀnnyttan inte lÀngre Àr hyresnormerande.

The aim of this essay is to examine what happens when Veronica Roths Divergent-trilogy is read with a lutheran theological pre-understanding. Using reader-response theory and lutheran theology written for and in a post-modern context, three lutheran figures of thought are presented as one way of understanding the trilogy. The conclusion is that it is possible to reveal lutheran ideas concerning justification, guilt, forgiveness, mercy and self-sacrificing love in the Divergent-story. .

I dagens samhÀlle stÀlls hÄrda krav pÄ resultatförbÀttringar i företag och industrier. Det Àr vanligt att företag tar hjÀlp av nÄgon eller nÄgra av de ledningsverktyg som finns utvecklade i just detta syfte, Lean Production Àr ett av dessa verktyg. Syftet med denna rapport Àr att ge en historisk bakgrund till Lean Production och att undersöka vilka tillvÀgagÄngssÀtt tre företag har valt för att implementera Lean i sin verksamhet. Vidare skall författarna undersöka om det finns nÄgra likheter mellan dessa tillvÀgagÄngssÀtt och Toyotas produktionssystem (TPS).Utvecklingen till det som idag benÀmns som Lean började redan 1911 dÄ Fredrick Winslow Taylor presenterade sin artikel ?Principles of Scientific Management?.

SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett sjÀlvgranskande verktyg för attsÀkerstÀlla revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillÀmpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende Àr en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift Àr att granskaÄrsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Syftet med detta arbete var att jÀmföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, sÄsom den beskrivs i konstitutionen frÄn 1962, med den bild som externa oberoendeaktörer ger vad gÀller demokrati i landet. Den externa bilden hÀmtades frÄn olika FNrapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau ofDemocracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analysav det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig pÄ en demokratiskanalysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy andElectoral Assistance).Det visade sig att konstitutionen innehöll mÄnga demokratiska och individuellarÀttigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrevinte en fullvÀrdig demokrati, men mÄnga av dess komponenter fanns ÀndÄ dÀr.

Examensarbetet Àr utfört pÄ Lifco Dental, som Àr ett distributionsföretag i Enköping undervÄrterminen 2013 och omfattar 30 högskolepoÀng. Lifco Dentals huvudsakliga verksamhet Àrlagerhantering av tandlÀkarartiklar och det rör sig om cirka 40 000 artiklar i varierandestorlek.Examensarbetet avser i första hand styrning av lagerhÄllning och artikelplacering. AndraomrÄden som har bearbetas Àr ergonomi och personalfrÄgor. Arbetet kretsar kring följandeforskningsfrÄgor;1. Enligt vilka principer kan man placera artiklar?2.