I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att öka den allmÀnna förstÄelsen för betydelsen av disruptiva tek-nologier, inom ramen för angiven mÄlgrupp. Syftet uppnÄs specifikt via: a) En beskrivning och analys av hur företag hanterar och bör hantera sÄdana.b) Utvecklandet av en modell för identifiering och hantering av disruptiva teknologier. Metod: Föreliggande undersökning Àr en pilotstudie vars vetenskapsteoretiska stÄndpunkt Àr hermeneutisk och metod Àr kvalitativ. Insamling av primÀr- och sekundÀrdata har, med löpande analys, skett i en vÀxelverkande process mellan empiri och teori. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen inkluderar tre kapitel som dispositionsmÀssigt följer pÄ varandra.

Syftet med studien Àr att undersöka BFNs uttalande att K3 Àr ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket Àr i förhÄllande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie dÀr vi klassificerar redovisningsregelverken utifrÄn ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts pÄ regelverkens klassificeringar av tillgÄngar, skulder samt omsÀttnings- och anlÀggningstillgÄngar. Undersökningen Àr relevant dÄ de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vÄr vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare dÀr en bedömning av varje enskild bestÀmmelse görs huruvida den Àr regel- eller principbaserad och dÀr omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sÀtts i relation till andra regelverk.

Projektet undersöker byggnaden pÄ kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgÄgnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in pÄ byggnadens sturkturella principer och rÀttar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förÀndring och tillÄter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att vÀxa fram..

Uppsatsen har till syfte att bidra med en förbÀttrad analys och beskrivning av revisorns oberoende, samt att ge en förbÀttrad beskrivning av revisorns oberoende i förhÄllande till sin klient.Metoden Àr kvalitativt, induktiv och kÀllorna Àr bÄde tidkskrifter och intervjuer av aktiva revisorer.Efter en teoretisk genomgÄng av revisorn och begreppet oberoende, beskrivs olika principer för revisorn att sÀkerstÀlla sitt oberoende.Slutligen kombineras empiri och teori i en modell, som ligger till grund för en analys..

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Syftet med specialarbetet Àr att presentera genren allÄldersböcker samt att ge litteraturtips till den intresserade lÀsaren. Med en kortfattad definition innebÀr begreppet allÄldersböcker böcker som kan lÀsas med lika stor behÄllning av sÄvÀl barn och ungdom som vuxna lÀsare. Specialarbetet inleds med utdrag ur olika intervjuer som jag gjort med fackmÀnniskor i bokvÀrlden. Sedan följer ett fyrtiotal annotationer som jag skrivit efter att ha lÀst dessa allÄldersböcker. Bokurvalet har gjorts efter rekommendationer av ovannÀmnda personer.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga intressenternas förtroende för revisorer och dÀrigenom utreda hur det Àr stÀllt med förtroendet för revisorerna och den finansiella information dessa granskar. Vi Àmnar dessutom belysa de konsekvenser och risker som föreligger ett minskat förtroende för revisorer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning. VÄra primÀrdata har bestÄtt av 13 intervjuer med representanter frÄn urvalsgruppen bestÄende av finansanalytiker, ekonomichefer och revisorer. SekundÀrdata, vilken legat till grund för frÀmst litteraturgenomgÄngen, har i första hand inhÀmtats frÄn internationellt publicerade artiklar.

Sverige Àr sedan lÀnge en demokrati dÀr medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan Àr en del av samhÀllet och har som huvuduppgift att förberedda elevens deltagande i samhÀllslivet. Skolan ska fostra framtida medborgare enligt demokratiska principer, dÀrmed Àr skolan en verksamhet för elevens eget ansvarstagande och inflytande. DÄ skolans verksamhet lÀgger stor vikt vid individanpassning kan elevinflytande vara en tÀnkbar komponent för att möjliggöra elevers inflytande i lÀrandeprocessen. Dagens elever ska ju i framtiden vara demokratiska medborgare i samhÀllet.

AbstractIntroduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ?god revisorssed?. This is specified through FAR?s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

HÄllbar turism anses frÀmst vara smÄskalig och naturnÀra och ses gÀrna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet pÄ turism anses ocksÄ den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön pÄ platsen varför det pÄstÄs att den lokala synen pÄ kvalitet förstÀrker den hÄllbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbÀttrat arbete med hÄllbar turism bland annat genom dess fokusering pÄ processer, engagemang, allas delaktighet och stÀndiga förbÀttringar..

Ordet hÄllbarhetsredovisning hÀrstammar frÄn begreppet hÄllbar utveckling som per definition innebÀr att ?tillfredsstÀlla dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Idag upprÀttar flera företag sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de tar stÀllning till sitt sociala, ekonomiska och miljömÀssiga ansvar. Den svenska staten beslutade den 29 november Är 2007 att alla statligt Àgda bolag frÄn och med den 1 januari Är 2008 ska upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar som redovisas enligt Global Reporting Initiative?s (GRI) riktlinjer.