Sjuksköterskeprogrammet, 180 pOmvÄrdnad ? Eget arbete VT 2008.

BAKGRUND:VÄr undersökning behandlar biologiundervisning med fokus pÄ artkunskapen och hur inlÀrning kan frÀmjas genom att eleverna fÄr möjlighet att urskilja vÀxterna frÄn sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. InlÀrning om vÀxter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. VÀxtkunskaperna Àr en del av allmÀnbildningen och Àven en del av vÄrtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar pÄ att elevernas kunskaper gÀllande vÀxter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att undersöka vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhÀlle och pÄ vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien Àr en kvalitativ undersökning utifrÄn fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lÀrare.RESULTAT:Undersökningen visar att lÀrare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhÀlle.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för den mening anstÀllda ger projektarbete med tanke pÄ de olikartade uppfattningar som rÄder. Ambitionen Àr att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men Àven för dem som sjÀlva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag ocksÄ teoretiskt bidra till den samhÀllsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnÄ syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrÄn detta sedan analysera meningsskapande i projekt. Jag har i min studie funnit att den mening som skapas i projekt bland annat beror pÄ vad individen fokuserar och vilken referensram denne bÀr med sig.

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever Žmed annat modersmÄl Àn svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lÀrare so, undervisar i matematik och modersmÄl och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklÀrare pÄ tre skolor.Resultatet visar att det som lÀrarna gemensamt sÄg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmÄl Àn svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition Àn den som finns i svenska skolor..

I denna uppsats kommer vi belysa hur gymnasieelever pÄ olika sÀtt uppfattar minirÀknare och vilka för- och nackdelar som kunde urskiljas i deras uttalanden. Resultaten i denna uppsats utgÄr frÄn en enkÀtundersökning som genomfördes pÄ 101 gymnasieelever. Under bearbetningen av empirin krÀvdes det att vi tolkade vissa öppna svar, vilket gjordes med hjÀlp av tidigare forskning och redan formulerade anvÀndningsomrÄden för minirÀknare. DÄ denna studie i första hand Àr kvantitativ kommer de flesta resultat presenteras i form av tabeller och diagram. Vi kommer sedan utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begreppen mediering, socialisering och looping-effekter Àr centrala och anvÀnds nÀr vi för diskussionen kring de resultat som studien frambringat..

Det övergripande syftet Àr att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolans uppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrÄn detta kartlÀgga och försöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att dÀr igenom jÀmföra och belysa kÀrnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas som emancipatorisk dÀrför att arbetet initialt utgÄr frÄn nyfikenhetsforskning och önskar leda mot tillÀmpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med stöd i fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenter frÄn tvÄ skilda kommuner har medvetet valts ut dÀrför att alla Àr direkt anknutna till diskursen resursskola inom olika tjÀnsteomrÄden.

    Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka förstaklasslÀrares uppfattningar om hur motorisk trÀning hanteras i skolan och vad trÀningen kan leda till. Av intresse Àr ocksÄ att undersöka vilken roll musiken kan spela i den motoriska trÀningen. Arbetet baseras pÄ en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem verksamma pedagoger inom grundskolans verksamhet. I bakgrundslitteraturen beskrivs den motoriska utvecklingen, problem som kan uppstÄ vid brister i motoriken, forskning om motorisk trÀning samt musikens roll vid motorisk trÀning. Den valda litteraturen visar pÄ en splittrad syn nÀr det gÀller motoriktrÀningens betydelse för barns lÀrande.

Den hÀr studien undersöker fotbollsinstruktörers undervisning pÄ fotbollsgymnasium i VÀstraGötalandsregionen, fotbollsinstruktör Àr en term som betecknar lÀraren i Àmnet fotboll. Studiensstyrande frÄgestÀllningar forskar kring instruktörers uppfattningar och erfarenheter kringspelförstÄelse i fotboll, samt deras metodval i en undervisning som riktar sig mot spelförstÄelseoch lÀrande. Syftet med studien Àr att utifrÄn instruktörernas synsÀtt komma fram till effektivametodiska former som kan bidra till inlÀrning av spelförstÄelse pÄ gymnasiets fotbollsundervisning.I denna studie anvÀnds kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod för att samlain data dÀr sju fotbollinstruktörer vid tre olika gymnasier har intervjuats. Data Àr analyseratutifrÄn teorier om spelförstÄelse samt metoder i idrottsundervisning.I studien kommer det exempelvis fram att tidigare erfarenhet som fotbollsspelare Àr en fördelför att bli instruktör senare i trÀnarskapet. Det Àr instruktörernas ansvar att göra elevernamedvetna om vad spelförstÄelse Àr, hur och varför man trÀnar det.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pÄgÄr i förskolan Àr ett aktuellt omrÄde. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill sÀga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och dÀrmed barns utveckling och lÀrande. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, dÀrav vÄrt intresse för förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vÄr studie. Vi har intervjuat fem förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor i tvÄ mindre kommuner i sydvÀstra Sverige.ResultatFörskollÀrarna i studien anser att det Àr av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som Àr tillÄtande och tilltalande. De pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barns intressen och att förÀndra miljön efter det.

Min förhoppning med den hÀr studien Àr att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av anvÀndningen av lÀrplattan i sin undervisning. Studiens syfte Àr att utifrÄn pedagogers erfarenheter beskriva lÀrplattans funktion i en verksamhet i trÀningsskolan. Jag undrar hur lÀrplattan anvÀnds i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lÀrplattan har för lÀrande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lÀrplattan kan, utifrÄn pedagogernas erfarenheter, förstÄs som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund anvÀnder jag ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande. I studien anvÀnde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn teorier studera hur erfarenheter omsÀtts till förbÀttringar i Försvarsmaktens förbandsproduktion och insatsverksamhet sÄ att rÀtt kvalitet kan uppnÄs.För att studera detta har teorier om totalkvalitet operationaliserats och med hjÀlp av textanalys och intervjuer jÀmförts med Försvarsmaktens processer vad avser planering, styrning och förbÀttring för att uppnÄ rÀtt kvalitet pÄ förbandsproduktion och insatsförband.Resultatet av studien visar att det finns planeringsmetoder med förutsÀttningar för att ta fram produkter i form av insatsförband med rÀtt kvalitet men det finns brister i förutsÀttningarna för att systematiskt anvÀnda erfarenheter för att utvÀrdera, anpassa och förbÀttra kvaliteten pÄ insatsförband och förbandsproduktion. Orsaken till detta Àr att det saknas systematisk uppföljning av kvaliteten i form av system för avvikelserapporter/erfarenhetsrapporter frÄn insats och förbandsverksamheten. Detta innebÀr ocksÄ att behovet av anpassning och förbÀttringar inte kan identifieras baserat pÄ ett brett underlag av erfarenheter frÄn verksamheten underifrÄn. Kopplingen mellan förbÀttring av kvalitet och planering Àr otydlig vilket innebÀr att förÀndringar av förbandsspecifikationer och mÄlsÀttningar inte Àr helt sÀkerstÀllt nÀr behov identifierats efter erfarenhetsanalys..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. VÄr undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som Àr den första Svenska könsneutrala barnboken som utkom januari 2012.Med hjÀlp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktÀren utifrÄn ett genusperspektiv. VÄr teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrÄn ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sÀtt att tÀnka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansÄg genom bara att höra sagan att huvudkaraktÀren var en pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.NÀr de intervjuade vÀl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktÀren var en pojke, medan de som svarat pÄ annat vis Àndrade de sig till pojke..

I mÄnga kommuner finns sprÄkklasser. För att bli mottagen till sprÄkklass krÀvs nÄgon diagnos inom sprÄkstörning. Aktuell forskning gör gÀllande att sprÄkstörning sÀllan Àr en isolerad funktionsnedsÀttning. Barnets svÄrigheter kan förklaras utifrÄn att sprÄkstörning Àr den mest framtrÀdande funktionsnedsÀttningen vid en given tidpunkt eller att sprÄkstörningen Àr en markör pÄ andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsÀttningar frÀmst i skolÄlder. Syftet med studien Àr att fÄ kÀnnedom om beslutsfattares och pedagogers erfarenheter och uppfattningar om begreppet sprÄkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsÀttningar samt hur detta pÄverkar kriterier och beslut som ligger till grund för mottagande till sprÄkklass.

Studiens syfte var att fÄ en uppfattning om pedagogernas uppfattningar om att arbeta med fÀrg i förskolan. Jag genomförde en intevjustudie med fyra pedagoger pÄ tvÄ bildmedvetna förskolor. Studiens resultat visar att pedagogerna ser barnens utveckling av fÀrgmedvetenhet som viktig för ett kreativt och reflekterande tÀnkande. I litteraturen menar flera författare att arbetet med fÀrg i förskolan inte bara gÄr ut pÄ att göra rÀtt utan mycket bestÄr av att fÄ prova och se vad man kan Ästakomma. En del forskning sÀger att det har varit fokus pÄ att mÀta barnens kunskaper om kunskapen att kunna teckna och att mÄlningen i sig har blivit Äsidosatt.

Syftet med studien Àr att undersöka elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters skilda sÀtt att uppfatta anvÀndandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans Ärskurs tre till nio. Studien har utgÄtt frÄn en fenomenografisk ansats.I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om anvÀndandet av talsyntes. De sex kategorierna Àr: talsyntesen i anvÀndning, viktiga andra, autonomi och sjÀlvstÀndighet, lÀrande, delaktighet och förÀndring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever anvÀndandet av talsyntes positivt.