Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem anvÀnder skogen som en lÀrandemiljö för barnen. Studiens frÄgestÀllningar Àr:Vad uppfattar barnen och lÀrarna att barnen gör nÀr de Àr i skogen?Vilka Àr barnens och lÀrarnas uppfattningar av om vad barnen lÀr sig i skogen?Vad har lÀrarna för syfte med att gÄ till skogen?Sju lÀrare och tolv barn pÄ fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lÀrande miljö.Resultatet visar att barnen och lÀrarna uppfattar att barnen kan lÀra sig mycket i skogen och att lÀrarna Àr medvetna om barnens lÀrande. I skogen sÀger lÀrarna och barnen att det sker ett naturligt lÀrande genom att barnen kan se och uppleva det som finns dÀr.

En god hÀlsa i barndomen ger förutsÀttningar för en god hÀlsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hÀlsofrÀmjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hÀlsobesök som genomförs regelbundet under skolgÄngen. Möten med elever i olika Äldrar stÀller dÀrför krav pÄ skolsköterskans förmÄga att kommunicera och förmedla hÀlsobudskap. Som teoretisk ram för studien anvÀnds Health Promotion Model.

Inledning Under hösten var det mĂ„nga elever pĂ„ skolan dĂ€r jag arbetar som hade svĂ„rt för att nĂ„ upp till kunskapskraven i SO-Ă€mnena. DĂ„ det i dessa Ă€mnen stĂ€lls stora krav pĂ„ god lĂ€s- och skriv-förmĂ„ga fann jag det intressant att studera hur Ă€mnena ter sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„rig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-Ă€mnena kan te sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„-righeter. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var:? Hur kan nĂ„gra SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser mĂ„luppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande mĂ„luppfyllelse i SO i elevernas IUP och Ă„tgĂ€rdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lĂ€rare av SO-undervisningen?? Hur resonerar lĂ€raren kring begreppsbildning?? Hur resonerar lĂ€raren kring lĂ€sförstĂ„else?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet dĂ€r elevernas förutsĂ€ttningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter Ă€r av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har pĂ„verkat mig.MetodDĂ„ studiens problem utgick frĂ„n personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.

Tidigare vÄrdforskning inom psykiatrin har frÀmst utgÄtt ifrÄn personalens erfarenheter. Forskning har visat pÄ ett behov att studera patienters erfarenheter. NÀr det gÀller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vÄrd saknas forskning och det har dÀrför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgÄngspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell anvÀnts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

MÀnniskor idag blir Àldre och fler kommer i framtiden att vara i behov av palliativ vÄrd samtidigt som vÄrden i hemmet expanderar. NÀrstÄende till patienter i den palliativa hemsjukvÄrden kan uppleva kÀnslor av otillrÀcklighet, maktlöshet och hjÀlplöshet. De kÀnner ett stort ansvar för den sjuke samtidigt som de inte alltid kÀnner sig sedda av vÄrdpersonalen. Syftet med studien var att belysa de nÀrstÄendes erfarenheter av vÄrdpersonalens omvÄrdnad vid palliativ hemsjukvÄrd. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar som sammanstÀlldes och bildade resultatet.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.

Syftet med studien var att beskriva hiv-positivas erfarenheter av möten med vÄrdpersonal i den allmÀnna sjukvÄrden.Resultatet bygger pÄ Ätta respondenters upplevelser. De deltagande hade levt med hiv i allt ifrÄn tre till tjugotre Är. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av kvalitativa intervjuer.Resultatet visar att hiv-bÀrare har lÄgt förtroende för hur sekretessen handhas i allmÀnna vÄrden. De upplever svÄrigheter i form av lÄnga vÀntetider och nekad vÄrd och behandling. Personer med hiv menar att vÄrdpersonal blir rÀdda, avstÄndstagande och undviker fysisk kontakt efter att de berÀttat om sin hiv-diagnos.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt pÄ fakulteten för lÀrande och samhÀlle pÄ Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 9 pÄ en grundskola i SkÄne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig dÄ jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ÀmneslÀrare samt 10 elever i Ärskurs 9, vilka Àgde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att sÄvÀl elever som lÀrare Àr positivt instÀllda till bedömningsmatriser.

Vid akut respiratorisk svikt Àr vÄrd av patient i buklÀge en potentiellt kostnadseffektiv ÄtgÀrd för att öka syresÀttning och lungcompliance. Det Àr dock en riskfylld ÄtgÀrd som krÀver multipla omvÄrdnadsÄtgÀrder. Syftet med den hÀr uppsatsen var att beskriva specialistsjuksköterskan inom intensivvÄrds erfarenheter av att vÄrda patient som ventilatorbehandlas i buklÀge. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ design. Intervjun genomfördes i fokusgrupp med fyra deltagare.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskor i Sverige har en unik roll i och med att de har ett eget yrkesansvar som ger behörighet att utföra anestesiarbetet sjÀlvstÀndigt. Det finns mÄnga utmaningar som en anestesisjuksköterska stÀlls inför vid sövning av barn, bÄde ur fysiologisk och psykologisk synvinkel. FÄ studier finns gjorda kring anestesisjuksköterskors erfarenheter av barninduktion.Syfte: Studiens syfte var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter vid barninduktion.Metod: Studien genomfördes pÄ ett sjukhus i mellersta Sverige under vÄren 2011. En kvalitativ intervjumetod anvÀndes med innehÄllsanalys av materialet. Sammanlagt intervjuades 14 anestesisjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet.Resultat: Alla studiedeltagare ansÄg att det Àr en utmaning att söva barn.

 Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever i Ärskurs 5 har om lÀrarens och sin egen höglÀsning i skolan, det vill sÀga hur de uppfattar höglÀsning och de villkor som omger höglÀsningsaktiviteten samt vad de lÀr sig.I studien medverkade tolv elever frÄn tvÄ olika skolor, dÀr sex elever frÄn varje klass intervjuades, tre flickor och tre pojkar.Studiens resultat visar att elever har olika uppfattningar om lÀrarens och sin egen höglÀsning i skolan. MÄnga tycker att höglÀsning Àr roligt, men det Àr Àven förknippat med en oro för att lÀsa fel inför klasskamraterna. Eleverna i studien sÀger att de kÀnner en nervositet i samband med höglÀsningen, vilken kan vara beroende av de villkor som omger höglÀsningstillfÀllet, till exempel gruppen, texten och vanan de har av att sjÀlva lÀsa högt. Flera uttrycker att de inte lÀr sig nÄgot av att lÀsa högt utöver att bli bÀttre höglÀsare, men kan dÀremot berÀtta vad de tycker att de lÀr sig genom att lyssna till lÀrarens höglÀsning. Eleverna uppfattar lÀraren som en modell, samt att denna ger dem stöttning i deras eget lÀsande och lÀrande.  .

Demenssjuka ville sĂ„ lĂ„ngt som det Ă€r möjligt behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet i vĂ„rdandet. NĂ€rstĂ„endevĂ„rdares kĂ€rlek och stöd betraktades vĂ€rdefullt för de demenssjuka för att uppleva trygghet. Även sjuksköterskan uppskattade nĂ€rstĂ„endes nĂ€rvaro och sĂ„g dem som en resurs i vĂ„rden. Syfte: Syftet var att beskriva nĂ€rstĂ„endes erfarenheter av att vĂ„rda en person med demenssjukdom. Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie dĂ€r kvalitativa studier analyserades.

Denna studie behandlar gymnasielÀrares kompetensutveckling i LuleÄ Kommun. Syftet Àr att beskriva, analysera och förstÄ gymnasielÀrares och rektorers uppfattningar om den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen pÄverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har Ätta gymnasielÀrare och tvÄ rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgÄngspunkt i hermeneutiken.

Syftet med studien var att beskriva och förstÄ arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom habilitering. För att studera detta intervjuades tolv arbetsterapeuter verksamma inom kommun och primÀrvÄrd med erfarenhet av att möta klienter inom habilitering. I denna kvalitativa studie valdes innehÄllsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av klientens delaktighet?, ?Att respektera klientens integritet?, ?Att prioritera handlingsalternativ? samt ?Att sÀtta grÀnser och vara professionell?.

Syftet med vÄrt arbete var att beskriva lÀrarens uppfattningar om i vilka avseenden undervisningsformerna sÀrundervisning och samundervisning gynnar idrott- och hÀlsoundervisningen. Dessutom visa pÄ vilka fördelar och nackdelar som lÀrarna ansÄg finnas med respektive undervisningsform. För att kunna beskriva lÀrarnas uppfattningar gjorde vi kvalitativa intervjuer med fem idrottslÀrare pÄ tvÄ olika skolor. VÄr slutsats blev att samundervisningens sociala vinningar anses av lÀrarna som mycket viktiga för eleverna och för idrottsÀmnet, men att inslag av sÀrundervisning kan ge vissa fördelar speciellt för de lÄgpresterande flickorna. Vidare att nivÄgruppering pÄ idrotten ocksÄ det bör ses som en undervisningsform.