Jonas, Buhr & David Nordin. (2011). Uppfattningar om futsal ? En studie om futsal och etablering avidrott (Opinions on futsal ? A study on futsal and establishing of sport) Bachelor Essay in Swedish.Umea: Umea university, Department of Education.AbstractThe study is based on an assignment from Vasterbotten Football Association that because of poorparticipation in futsal activities wants to find out what clubs, the coaches and players in Vasterbottenthink of futsal. The aim is to find out the opinions on futsal and what these opinions are based on.

Bakgrund: NÀr IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag Är 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgÄngar och goodwill, som uppstod vid förvÀrv, skulle redovisas pÄ ett mer transparent och jÀmförbart vis Àn tidigare. De studier som gjorts pÄ omrÄdet har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvÀrvade immateriella tillgÄngar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angÄende samma tillgÄngar. Vidare syftar studien till att ge svar pÄ varför eventuella skillnader, mellan sÀttet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgÄngar, förekommer. Metod: Studien har klassificerats som explorativ dÄ den syftar till att undersöka ett relativt outforskat omrÄde.

I detta arbete redovisas tre musiklÀrares arbetssÀtt med elevinflytande i undervisningen pÄ gymnasiets estetiska program. Den visar pÄ skillnader och arbetssÀtt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikÀmnen. Jag jobbar för nÀrvarande som gitarrlÀrare pÄ ett studieförbund i Stockholm dÀr eleverna har ett mycket stort inflytande pÄ undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlÀrarjobb Àr att eleverna tycker att det Àr roligt att spela musik de sjÀlva tycker om, samtidigt tycker jag det svÄrt att hitta en bra balans mellan vad jag som lÀrare tycker de ska lÀra sig och vad eleverna tycker Àr kul och roligt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att försöka se andra musiklÀrares tankar och erfarenheter kring elevinflytande.FrÄgestÀllningarna gÀller de tre lÀrarnas och de olika skolornas arbetssÀtt med elevinflytande.

Detta Àr en fallstudie som handlar om de varierande uppfattningar som en arbetsgrupp vid en vÄrdavdelning har haft av ett pÄbörjat arbete med grupputveckling. Denna grupp gavs möjlighet för forskaren att studera under hösten 2013 och en studie av denna arbetsmetod Àr idag aktuell. Arbetet med grupputveckling har skett genom en modell innehÄllande hÀlsopromotion. För att ta reda pÄ gruppens uppfattningar av denna metod genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer med dem. Materialet har till en början inspirerats av en fenomenografisk analysmetod.

Studien tar upp analogier som elever anvÀnder sig av nÀr de resonerar om cellen. LÀrare fÄr i denna studie konkreta exempel pÄ en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket Àr av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjÀlp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

Studien, som utfördes pÄ en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet Àr ett arbetssÀtt som innebÀr att det som traditionellt sker i klassrummet nu Àger rum i hemarbetet och tvÀrtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrÄn arbetssÀttet. DÀrefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier dÀr eleverna pÄ skilda sÀtt uttrycker sig om det flippade klassrummet.

AbstraktTitel: Fyra förskollÀrares arbete med pedagogiskt dramaFörfattare: Elin Pierrou och Jessica StÄhlTyp av arbete: Examensarbete 10 p (B-nivÄ)Handledare: Tina Waldén-HillströmExaminator: Maud SöderlundInstitution: Pedagogik, didaktik och psykologiProgram: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvleDatum: december 2007Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollÀrare arbetar med pedagogiskt drama i förskoleverksamheten och vad drama betyder för dem. I studien framkommer Àven om det finns tid och utrymme för detta Àmne. Metoden genomfördes med ostrukturerade intervjuer dÀr respondenternas erfarenheter inom Àmnet framgÄr. Resultatet visade att pedagogiskt drama kan betyda mÄnga olika saker beroende pÄ vem du frÄgar och vad personen har för erfarenheter. Det visade sig Àven att pedagogiskt drama var ett viktigt inslag i verksamheten enligt respondenterna och de önskade att det finns mer tid..

Den tid som patienter vÄrdas pÄ sjukhus blir kortare och kortare vilket gör att ansvaret förflyttas till familjen. Detta stÀller samtidigt krav pÄ sjuksköterskan i mötet med familjen. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa sjuksköterskors förestÀllningar om och erfarenheter av familjen och familjens roll i vÄrden. Sex individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor pÄ tvÄ medicinska avdelningar och intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor inte har en enhetlig definition av vad en familj Àr och betraktar familjen bÄde som en resurs och ett hinder.

Det finns olika orsaker till att mÀnniskor vÀljer att begÄ brott och det finns inget enkelt svar pÄ frÄgan varför ungdomar begÄr brott. UtifrÄn att det gÄr att bespara personligt lidande och kostnader för samhÀllet Àr ungdomsbrottslighet ett omrÄde som alltid Àr av vÀrde att belysa inom forskning. Tidigare forskning gÀllande ungdomsbrottslighet har mestadels varit kvantitativ och dÀrav ansÄgs det vÀrdefullt att anvÀnda en kvalitativ ansats. Syftet med föreliggande uppsats var att belysa polisers uppfattningar om orsaker till ungdomsbrottslighet. Respondenterna bestod av Ätta poliser som arbetade med ungdomsbrottslighet.

Studien utgÄr frÄn fem idrottslÀrares uppfattningar om tvÄ begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som Äterfinns i ett och samma mÄl i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94). De tvÄ begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det Àr lÀrarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr idrottslÀrare besvarar frÄgor kring deras uppfattningar av begreppen och om mÄlet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte Àr insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur lÀroplanens uttryck och formuleringar pÄverkar idrottslÀraren..

Detta Àr en fenomenografisk studie som syftar till att undersöka ett antal lÀrares uppfattningar av fenomenet problemlösningsförmÄga. LÀrare i Svenska grundskolor ska idag bedöma och utveckla elevers problemlösningsförmÄga och frÄn och med 2003 har PISA lagt fokus pÄ att mÀta elevers problemlösningsförmÄga inom matematiken. Resultaten av dessa mÀtningar visar att Svenska elevers matematikkunskaper har minskat sedan 90-talet. Vad Àr det dÄ för förmÄga som testas och vad har lÀrare för uppfattningar om fenomenet problemlösningsförmÄga? I den hÀr studien redovisar vi vetenskapliga rapporter som pÄ ett eller annat sÀtt behandlar fenomenet problemlösningsförmÄga.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan uppfattar miljö, natur och miljöproblem. Mil-jöarbete Àr i högsta grad aktuellt i förskolan dÄ det stÄr i lÀroplanen att det ska vara en stor del av verk-samheten (Skolverket, 2010). Nio barn i Äldern fem till sex Är frÄn tvÄ förskolor i olika kommuner var med i studien. Vi anvÀnde oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet visade att miljö var ett okÀnt begrepp för barnen, men dÀremot var begreppet natur mer kÀnt för dem. Framförallt beskrev barnen naturen i termer av komponenter som trÀd, blommor, vÀxter och djur.

Inom offentlig sektor och sÀrskilt sjukvÄrdens organisation, genomförs ofta stora reformer vilket medfört att mycket fokus inte minst hamnar pÄ ledarskapet. Man kan sÀga att tre nivÄer dÄ samagerar, det politiska, det professionella och medborgaren. En ledare fÄr ofta en nyckelroll i förÀndrings- och utvecklingsprocesser genom ökat personalansvar. Dialogen som verktyg för ledaren i sam-manhanget Àr av intresse i denna studie. En analys av samtal med sex enhetschefer inom offentlig sektor har haft fokus pÄ vikten av dialog och kommunikation inom en komplex organisation som Region SkÄnes sjukvÄrdsverksamhet.

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmÄgor i Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att undersöka lÀrares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lÀrare bedömer elevers rörelseförmÄgor i Àmnet Idrott och hÀlsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka mÀnniskors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig pÄ tio kvalitativa intervjuer med lÀrare i Idrott och hÀlsa pÄ olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven Àr en sjÀlvklarhet att utgÄ ifrÄn nÀr lÀrare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lÀrare Ät Àr hur kunskapskraven tillÀmpas i undervisningen.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur pÄverkar lÀrarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som nÄgonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett grÀnsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lÀrarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvÀrlden och dÀrmed utövar inflytande pÄ vem som arbetar i förskoleklassen.Studien Àr baserad pÄ öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen Àr utförd utifrÄn ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds grÀnslandsteori.Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lÀrarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.