Resursskolans uppdrag ur ett specialpedagogiskt perspektiv
Det övergripande syftet är att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolans
uppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrån detta kartlägga och
försöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att där igenom jämföra och belysa
kärnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas som
emancipatorisk därför att arbetet initialt utgår från nyfikenhetsforskning och önskar leda mot
tillämpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger på
halvstrukturerade intervjuer med stöd i fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenter
från två skilda kommuner har medvetet valts ut därför att alla är direkt anknutna till diskursen
resursskola inom olika tjänsteområden. Respondenterna förväntas ha goda erfarenheter av elevstöd
utifrån olika perspektiv, vilket förväntades klargöra en bredare bild av fenomenet resursskolans
uppdrag.
Studiens resultat grundas i tre vetenskapsteoretiska perspektiv, skolkod, sociokonstruktivistiskt- och
sociokulturellt-perspektiv. För att söka korrelerande eller divergerande uppfattningar/attityder har
sammanställningen av empirin bearbetats genom meningskodning i relation till kategorisering, för att
utmynna i meningskoncentration. Tidigare forskning beskriver bl.a. att praxis i särskild
undervisningsgrupp verkar oförändrad trots tidigare reformer och regleringar av skolans uppdrag.
Kommuner är lämnade åt, att efter egen förmåga, reglera funktionen av verksamheter liknande
resursskolan. Litteratur visar också att ett specificerat uppdrag för ?resursskola? inte existerar.
Resursskola utgör en särskild undervisningsgrupp och är en specialpedagogisk angelägenhet.
Studien visar att uppfattningar om resursskolans uppdrag varierar mellan de två undersökta
kommunerna K1 och K2. Uppfattningen av resursskolans uppdrag varierar även inom den undersökta
enheten K2. De problemområden som tydligast framkommer behandlar hemskolans behov av
särskilda utredande enheter för att om möjligt kunna stödja de elever som uppvisar omfattande
sociala- och beteende-avvikelser. Andra område som respondenterna genomgående beskrev är behovet
av tydlighet och flexibilitet i det gemensamma elevansvaret vid slussning mellan resursskola och
hemskola. Arbetet avslutas med specialpedagogiska implikationer följt av förslag till fortsatt forskning
inom det specialpedagogiska området.
Nyckelord: