Bakgrund: Fetma Àr en medicinsk diagnos och mÄnga av kroppens biologiska funktioner Àr i obalans med ökad risk för följdtillstÄnd. För att motverka ohÀlsan Àr viktminskning ofta det enda alternativet. Fetmakirurgi Àr en hÄllbar viktminskningsmetod, vanligast Àr gastric bypass, med snabba lÄngsiktiga effekter pÄ följdtillstÄnd. I riket, liksom i VÀstmanlands lÀn opereras en övervÀgande majoritet kvinnor. Varför mÀn i VÀstmanland opereras i lÀgre utstrÀckning Àn kvinnor Àr okÀnt.Syfte: Studiens syfte var att erhÄlla och analysera mÀns vÀrderingar och drivkrafter bakom fetmakirurgi.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

Denna undersökning syftar till att förstÄ anstÀlldas och mellanchefers uppfattningar om införandet av ett nytt system för kompetensutveckling i Habiliteringen i Handikapp-förvaltningen VÀstra Götalandsregionen. Vi har stÀllt oss följande tvÄ frÄgor: Vilka uppfattningar finns och vad för slags reaktioner har uppkommit bland anstÀllda och mellanchefer vid förÀndringsarbetet? Vilka följder kan dessa reaktioner ha fÄtt för förÀndringsarbetet? För att kunna besvara dessa frÄgor har vi gjort fyra individuella intervjuer med mellanchefer och fyra gruppintervjuer med anstÀllda, dÀr sammanlagt 14 anstÀllda deltog. Resultatet av undersökningen visar att anstÀllda och mellanchefer har svagt intresse för det nya kompetensutvecklingssystemet nÀr det gÀller bÄde dess anvÀndning och dess vidareutveckling. Det svaga intresset tror vi bland annat beror pÄ att anstÀllda och mellanchefer, pÄ grund av bristande information om systemet, har endast ringa kunskap om dess innebörd och heller inte förstÄr dess syfte.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur buller pÄverkar sjukhusmiljön med hÀnseende pÄ vÄrdpersonal och patienter. Studiens avsikt omfattar Àven en undersökning av vÄrdpersonalens och patienters eventuella olika uppfattningar angÄende buller. Effekterna av buller och dess omfattning inom vÄrdavdelningsmiljön har ocksÄ undersökts. Resultatet av studien visar pÄ att bullermiljön pÄ sjukhus överskrider de riktlinjer för buller som WHO fastslagit. Vidare visar studien pÄ indikationer pÄ att brittiska sjuksköterskors kunskap angÄende fenomenet buller Àr bristfÀllig.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..

This paper reports from a study looking at teacher?s and student?s apprehensions regarding rubrics. The idea to research this specific subject stems from our interest in this phenomenon due to our education and curiosity about how rubrics are apprehended and not about how they are used or described. To explore this area we have used empirical material compiled through interviews. The analysis is done by creating categories containing various apprehensions expressed in the material through different characterizations of the phenomenon called rubrics.

Denna studie handlar om hur barn i förskolans dockrumslek praktiserar och anvÀnder sig av de erfarenheter som de har frÄn dagens samhÀlle. Studien syftar till att beskriva och nÀrmare förstÄ hur de samhÀlleliga erfarenheterna speglar sig i förskolans dockrumslek. FrÄgestÀllningarna som studien vilar pÄ Àr: PÄ vilket sÀtt speglar sig barns samhÀlleliga erfarenheter i förskolans dockrum? PÄ vilket sÀtt ser lÀrarna att barns erfarenheter av genus Äterspeglar sig i dockrumsleken? Vilka lekar förekommer i förskolans dockrum? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har vi gjort observationer av barns lek i förskolans dockrum samt samtalsintervjuer med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika förskolor i samma kommun. Studiens teoretiska grund har sin utgÄng i tidigare forskning av barns lek i förskolan, Lillemyr och HÀgglunds tankar inom funktionsteorin samt forskning kring könsrollsuppfattning och förskolans dockrum.

En betydande del av Sveriges yta Àr tÀckt av skog och det finns mÄnga olika viljor finns rörande vilka vÀrden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors erfarenheter, emotionella band och vÀrderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrÀtt, inklusive samband dem emellan. Syftet var Àven att diskutera resultatet i förhÄllande till politiska mÄl rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelÄldern 24 Är, varav 254 kvinnor och 401 mÀn, i en enkÀtundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer. Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattning kring vilken betydelse inomhusmiljön har för verksamheten. Syftet har delats upp i tvÄ frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ vad pedagogerna har för uppfattning om den befintliga miljön samt pÄ vad pedagogerna baserar eventuella förÀndringar i inomhusmiljön. Metoden som har anvÀnts i denna studie Àr kvalitativa intervjuer. Vi har utgÄtt ifrÄn den livsfenomenologiska och sociokulturella teorin, varpÄ vi anvÀnt oss av kommunikation som medel för att ta del av pedagogernas livsvÀrld och hur de tÀnker kring det valda Àmnet. Resultatet redogör för de fyra pedagogernas uppfattningar.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

Studiens syfte Àr dels att beskriva elevers uppfattningar om en gruppuppgift, dels att beskriva om dessa uppfattningar kan knytas till elevernas sÀtt att lösa uppgifterna. En matematisk uppgift anvÀndes. Kvalitativa data insamlas om elevers sÀtt att lösa uppgiften. Ontologiskt och epistemologiskt har undersökningen sin grund i Bhaskars vetenskapliga realism. Den metodiska ansatsen i studien Àr delvis fenomenografisk.Datainsamlingsmetoder var öppen observation och inspelning av samtal, gruppintervju och fÀltanteckningar.

Bakgrund: Existentiellt lidande ?r ett tillst?nd som ofta uppkommer i samband med palliativ v?rd. Det ?r ett subjektivt lidande som upplevs p? olika s?tt beroende p? individens f?rflutna. Det ?r en del av sjuksk?terskans yrkesroll att uppm?rksamma och identifiera existentiella besv?r samt lindra lidande hos patienten.

Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Jag har gjort en undersökning om lekens betydelse i förskolan. Undersökningen Ă€r kvalitativ och syftar till att genom intervjuer och observationer faststĂ€lla hur viktig leken Ă€r för barnen i förskolan. Jag har sökt svar pĂ„ mina frĂ„gor hos förskollĂ€rare och intervjuat dem om deras erfarenheter och uppfattningar. Jag har slumpmĂ€ssigt valt ut fyra olika lekforskare, Maria Øksnes, Birgitta Knutsdotter Olofsson, Ole Fredrik Lillemyr och Margareta Öhman. Forskarna Ă€r ganska överens om att leken Ă€r en central aspekt av barns liv och av barndomen samt att leken Ă€r ett viktigt pedagogiskt verktyg för barns lĂ€rande och utveckling.