FramgÄngsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsÀkerheten i hÀlso- och sjukvÄrden. Sjuksköterskor Àr ofta en del av interprofessionella team och en av deras kÀrnkompetenser Àr samverkan i team. För att uppfylla kÀrnkompetensen krÀvs kunskap om vad som pÄverkar samverkan. Syftet var sÄledes att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillÀmpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvÄrdnadsforskning.

Syftet med denna studie Àr att knyta an till Högskolan i GÀvles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering pÄ en arbetsplats samt kartlÀgga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjÀlp av datorprogrammet Complador. NÄgon tidigare forskning har inte funnits inom detta omrÄde, vilket gjorde att ett intresse vÀcktes hos författarna. Studien bygger pÄ litteraturstudier samt intervjuer. För att fÄ svar pÄ visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartlÀggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar pÄ att visualisering har en stor betydelse bÄde för pedagogerna sjÀlva samt deras dagliga arbete, bÄde som kollega och klasslÀrare.

I lÀroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att lÀrare ska uppmÀrksamma och vidta ÄtgÀrder för att förebygga och motverka all form av krÀnkande behandling. KrÀnkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lÀrare har svÄrigheter att upptÀcka och ingripa nÀr sÄdana handlingar sker. Tidigare forskning framhÄller svÄrigheten för betraktaren att avgöra om en handling Àr krÀnkande och att det ofta sker i det dolda. UtifrÄn egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lÀrares tid Àgnas Ät krÀnkande handlingar och dÄ lÀrares uppdrag bÄde handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lÀrares uppfattningar om krÀnkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare Är. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för den kongruens av uppfattningar kring ett varumÀrke som kan uppstÄ mellan en avsÀndare och en mottagare. För ÀndamÄlet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med frÀmst intervjuer som empiriinsamling. Intervjuer har skett med kunder till vÄrt fallföretag Smedmarks, med Smedmarks ledning samt med experter inom varumÀrkesomrÄdet. Detta för att undersöka vilken bild företaget har av sig sjÀlv samt vilken bild dess kunder har och om det finns överensstÀmmelse sinsemellan.Vi har kommit fram till att det i viss mÄn alltid finns en form av kongruens mellan ett företags och en kunds uppfattningar kring ett varumÀrke. FrÄgan Àr till vilken grad.

VÄr studie handlar om pedagogers uppfattningar om hur arbetet kring barn/elever som blir utsatta för sexuella övergrepp gÄr till i den pedagogiska verksamheten. Vi har stÀllt tre forskningsfrÄgor: Hur kan pedagoger medvetet arbeta förebyggande i den pedagogiska verksamheten nÀr det gÀller barn som utnyttjas sexuellt, enligt pedagogerna? Hur upptÀcks tecken pÄ sexuella övergrepp enligt pedagogerna? Hur gÄr arbetet vidare i den pedagogiska verksamheten efter eventuell upptÀckt pÄ sexuellt övergrepp, enligt pedagogerna? Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie. Intervjupersonerna var sju pedagoger i olika verksamhetsformer. Det vi kom fram till var att mÄnga av de pedagoger vi intervjuade ansÄg att de inte hade nog med kunskap för att kunna tyda tecken hos barn som blir sexuellt utnyttjade.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..

Det huvudsakliga syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur lÀrare i Är 3-6 arbetar sÄ att deras elever nÄr goda resultat i lÀsförstÄelse och uppvisar lÀslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrÄn en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett sÀrskilt intresse för undervisning i lÀsning och lÀsförstÄelse och Àr verksamma inom tre olika kommuner. VÄr slutsats Àr att ett starkt engagemang och betoning pÄ strukturerade och genomtÀnkta samtal förenar vÄra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bÀttre pÄ att trÀnga in i texter och uppvisar större lÀslust.

Den hÀr rapporten behandlar ett kandidatarbete som utfördes mot Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Arbetet gick ut pÄ att modernisera det existerande programmet MODEST som anvÀnts för att berÀkna optimala energisystem. Moderniseringen gjordes genom att skapa programmet Humble, vars funktionalitet bygger pÄ MODEST.I den hÀr rapporten beskrivs hur program kan utvecklas för att de ska vara enkla att anvÀnda, samt hur de kan konstrueras för att möjliggöra vidareutveckling. Dessa aspekter framstÀlldes av kunden som viktiga i projektet.Gruppens tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla programmet förklaras och en överskÄdlig bild över den arkitektur som anvÀnts ges. De erfarenheter som gruppen förskaffat sig under projektet beskrivs och reflekteras över.

Syftet var att i denna studie behandla Àmnet vilken Äldersgruppering som Àr att föredra i förskolan. Syftet var att beskriva och förstÄ förskollÀrares uppfattningar om vilken indelning av barngrupper som Àr att föredra utifrÄn ett utvecklings perspektiv inom förskolan. Undersökningen byggde pÄ rena faktastudier av litteratur samt enkÀter och öppna frÄgor. FörskollÀrarna som deltog i undersökningen hade blandade erfarenheter av bÄde Äldersindelade och Äldersblandade grupper. Resultatet pekar mot att förskollÀrarna till övervÀgande del var positivt instÀllda till Äldersindelade grupper inom förskolan och att Äldersblandade grupper inom förskolan till mÄngt och mycket ser bra ut pÄ pappret, men att det i verkligheten verkar svÄrare att genomföra.

Vi har valt att, i vÄr kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollÀrare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svÄrigheter. Studien omfattar 30 förskollÀrare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien Àr fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebÀr att studien baseras pÄ förskollÀrares egna uppfattningar gÀllande deras bemötande av barn i socioemotionella svÄrigheter.Vi har anvÀnt oss av enkÀter med öppna frÄgor, eftersom förskollÀraren sjÀlv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berÀtta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svÄrigheter.Att barn i förskolan har olika behov och förutsÀttningar, samt ibland Àven olika sociala och emotionella svÄrigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svÄrhanterligt men vÀldigt viktigt samt grundlÀggande omrÄde, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det Àr en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jÀmförelse med för ett par Är sedan, gÀllande de uppgifter som ska hinnas med. De hÀr uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsÀttningar och behov.Resultatet i studien visar att förskollÀrares uppfattning kring barn i socioemotionella svÄrigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel.

I detta arbete har jag studerat vad en grupp elever i klass 3 har för uppfattningar om att fÄ undervisning ute i Àmnena NO och teknik. Mitt intresse Àr att se hur utomhuspedagogik uppfattas av eleverna sjÀlva. Utomhuspedagogik definieras som ett lÀrande i natur- och kulturlandskap och ute i samhÀllet. Det som efterstrÀvas Àr sinnliga upplevelser och konkreta erfarenheter. VÀrde sÀtts pÄ ett vÀxelspel mellan ute och inne. Tidigare studier har frÀmst varit inriktade pÄ lÀrares uppfattningar av utomhuspedagogik.

MÖTE MED DEPRESSION EN INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR OM OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL DEPRESSION HOS PATIENTER I PRIMÄRVÅRDEN NIROSHANI BROMAN ELIN SVENSSON LUNDBÄCK Broman, N & Svensson LundbĂ€ck, E Möte med depression. En intervjustudie om sjuksköterskors uppfattningar om och förhĂ„llningssĂ€tt till depression i primĂ€rvĂ„rden. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, enheten för UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad 2010. Bakgrund: Depression Ă€r en folkhĂ€lsosjukdom i Sverige. Den kan uttryckas i bĂ„de fysiska och psykiska symtom.

Bakgrund: Vi som skrev denna studie har ett intresse för relationer inom skolundervisning. Vi ville genom denna studie ta reda pÄ vilka uppfattningar lÀrare i tidiga grundskolan har av lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer. Problemformuleringen runt vÄr studie var att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer för att erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion av lÀrares möte med elever i skolsituationer.Syfte: VÄrt syfte med denna studie var att upptÀcka och beskriva variationer i olika uppfattningar av fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer.Metod: Genom att undersöka nÄgons uppfattningar av ett fenomen sÄ blev en kvalitativ metod med intervjuer av lÀrare utgÄngspunkten. Dessa uppfattningar ville vi sedan kategorisera för att hitta likheter och skillnader mellan lÀrares uppfattningar. VÄr empiriska studie kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet.Resultat: UtifrÄn vÄr empiriska undersökning dÄ det gÀllde att sÀtta sig in i hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer sÄ kom vi fram till att det fanns flera olika uppfattningar av fenomenet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevernas uppfattningar om materians uppbyggnad och om materians och energins bevarande. Den föreliggande studien baseras pÄ en kvantitativ analys i form av en elektronisk enkÀt, som föregicks av en kvalitativ analys i form av, strukturerade intervjuer och demonstrationer.Eleverna har kunskap om vardagsnÀra exempel, som till exempel vad en stekpanna Àr uppbyggd av. De ansÄg att dessa Àr exempel pÄ materia men nÀr det gÀller mer abstrakta begrepp som ljus, magnetfÀlt, skugga, vakuum, vÀrme och ljud uppvisar eleverna mer osÀkerhet och brist pÄ kunskaper. HÀlften av eleverna svarade att luft Àr materia, vilket tyder pÄ ?gasblindhet? hos de övriga.

Barnskötares och förskollÀrares uppdrag har i och med den reviderade lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förÀndrats och förtydligats. För att kunna anstÀllas som förskollÀrare, krÀvs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förÀndringar av förskolepersonalen och hur har de pÄverkat relationerna mellan de tvÄ yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollÀrare pÄverkats? Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förÀndrats ute i verksamheterna efter att den reviderade lÀroplanen samt yrkeslegitimationen trÀdde i kraft sommaren 2011, vad gÀller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollÀrare samt förskolechefer.