Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande lÀs- och skrivinlÀrningen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur detta kan stÀllas i relation till sÄdant som kan tÀnkas pÄverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser pÄ lÀrande och hur de förhÄller sig till lÀroplanerna). För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande lÀs- och skrivinlÀrning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken Àmnar söka mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen, gÄ in pÄ djupet av dessa och ocksÄ söka efter mÀnniskors olika uppfattningar. Vi har alltsÄ i vÄra intervjuer fokuserat pÄ variationen i utfallet.

Syftet med denna studie var att undersöka den fria leken i en förskoleklass ur genusperspektiv samt barnens uppfattningar av detta.De olika frÄgestÀllningarna som vi utgÄtt frÄn Àr:?Vilka olika aktiviteter vÀljer pojkar och flickor i den fria leken??Anser barnen att det finns olikheter i pojkars och flickors fria lek??Vad Àr flickors och pojkars uppfattningar om plats att leka pÄ och socialt samspel dem emellan?Undersökningsmetoden som anvÀnts i denna uppsats var kvalitativ och de olika metoder som anvÀndes var intervjuer med barnen, strukturerade observationer med observationsschema med lekkategorier och ostrukturerade observationer. VÄrt resultat av denna studie visar att barnen till största delen valde att leka könsblandat under sin fria lek i förskoleklassen. Olika slags rollekar dominerade vid den gemensamma leken dÀr pojkarna ofta fick en underordnad roll. I de lekar som var könsbundna anvÀndes olika slags leksaker av pojkarna respektive flickorna.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek pÄ förskolan. Vi vill Àven fÄ en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn pÄ barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsÀtt pÄ lek. Vi belyser Àven forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhÄller och Àr medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

I framtiden stÄr vi inför stora utmaningar i frÄga om hÄllbar utveckling, fortsatt vÀlfÀrd och god folkhÀlsa. FolkhÀlsan pÄverkas sÀrskilt av samhÀllsförÀndringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna pÄ regional och kommunal nivÄ, eftersom de faststÀllda besluten berör mÀnniskors dagliga förutsÀttningar. Framtidens organisering av vÀlfÀrden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförÀndringar utan det behövs ett lÄngsiktigt arbete med attitydförÀndringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhÄllningssÀtt. Politikers intresse och kunskaper Àr dÀrför betydelsefulla för att folkhÀlsofrÄgor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien Àr följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhÀlsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan.

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollÀrares syn pÄ anvÀndningen av digitala lÀromedel och lÀroverktyg i undervisningen. VÄrt syfte med undersökningen Àr att synliggöra lÀrarnas uppfattningar om digitala lÀrresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv instÀllning till den digitala resursundervisningen. De anser att det Àr ett konkret och perfekt verktyg för att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt i undervisning.

Rapporten beskriver vad sjÀlvförtroende Àr, vad styrdokumenten sÀger, hur det uppkommer och stÀrks samt hur viktig lÀrarens roll Àr för elevers sjÀlvförtronde. Den beskriver vidare att sjÀlvförtroendet Àr en av de viktigaste grundförutsÀttningarna för en individs vÀlbefinnande och för det livslÄnga lÀrande. Vi ville undersöka lÀrarnas uppfattningar och erfarenheter om elevers sjÀlvförtroende, samt hur lÀrare upplever att de stÀrker elevers sjÀlvförtroende i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde vi genom att ta del av litteratur, teorier och tidigare forskning. Undersökningsgruppen omfattade sex verksamma lÀrare i en liten skola i Norrbotten.

Syftet med studien Àr att undersöka förskoleklasslÀrares uppfattningar av förebyggande arbete, nÀr det gÀller att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. FrÄgestÀllningarna handlar om vad förebyggande arbete Àr, utifrÄn vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lÀrarna ser. Andra frÄgor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat anvÀnds i verksamheten.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande sker i interaktion via sprÄket, samt olika synsÀtt pÄ elevers svÄrigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar av förebyggande arbete Àr varierande, sÄvÀl vad gÀller innehÄll som metod och organisering. LÀrarna visar sig ocksÄ ha olika djup kunskap inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ svar pÄ frÄgor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger stÀlls inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera pÄ uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsÀtt pÄ hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi fÄ en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. UtifrÄn teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekrÀftat att förvirringen finns i form av tolkningssvÄrigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsÀttningar som finns för den..

Uppsatsens syfte Àr att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hÀlsofrÀmjande och att fÄ ökad förstÄelse för den kompetens som anvÀnds av personal som nÀrmare arbetar med dessa aktiviteter. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar valdes lÀmpliga teoretiska utgÄngspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar pÄ sju respondenters erfarenheter av hÀlsofrÀmjande aktiviteter, de deltagandes lÀrande och deras utveckling och tvÄ exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vÄrden" och "Kultur pÄ recept".En del av studien innefattar Àven tidigare forskning dÀr det frÀmst handlar om vilka mÀtbara effekter pÄ hÀlsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hÀlsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hÀlsa-lÀrande.UtifrÄn det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur pÄ recept" har större fokus pÄ det friska med syfte att stÀrka och utveckla individer medan "Kultur i vÄrden" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgÀnglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lÀrande och utveckling som författarna kopplar samman med livslÄngt lÀrande och empowerment, vilket innebÀr en mobilisering av individens resurser..

Bakgrund:Fysisk inaktivitet orsakar ohÀlsa och sjukdom i dagens samhÀlle. I Sverige introducerades, Är 2001, fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) som en metod för att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Att undersöka hur distriktssköterskan uppfattar FaR Àr vÀrdefullt eftersom det Àr en metod som distriktssköterskan kan anvÀnda i det hÀlsofrÀmjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattningar om fysisk aktivitet pÄ recept (FaR). Metod: Semistrukturerade intervjuer med 18 distriktssköterskor genomfördes.

Syftet med studien var att beskriva bvc-sköterskors erfarenheter av pappasamtal och deras upplevelse av nyblivna fÀders förÀndrade livssituation. Sex bvc-sköterskor intervjuades och resultatet visade att deras erfarenheter av pappasamtalet var goda. Dagens pappor beskrevs som engagerade och delaktiga i förÀldraskapet, samtidigt som de kunde uppleva höga krav och att omstÀllningen att bli förÀlder var stor. Bvc-sköterskorna upplevde inte nedstÀmdhet som vanligt förekommande men de var positivt instÀllda till ett instrument för att identifiera nedstÀmdhet och depression. Hinder i samtalen identifierades.

Alla mÀnniskor bÀr pÄ erfarenheter och upplevelser av olika slag. FrÄgan Àr hur vÄra tidigare erfarenheter pÄverkar oss. Studien belyser nÄgra lÀrarstudenters berÀttelser om mötet med Àmnet matematik frÄn grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhÄllen undervisning av betydelse för utvecklingen inom Àmnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att pÄverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig pÄ lÀrarstudenters berÀttelser anvÀndes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod.

Den hÀr studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv Är vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar pÄ att utevistelser kan frÀmja lÀrande, dÀr fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts pÄ tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och Àr influerad av Fröbels pedagogik.InnehÄllet i samlingen varierar, alltifrÄn sÄnger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen fÄ trÀna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill ocksÄ undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lÀrandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har nÄgot inflytande över samlingens innehÄll.METOD:Vid insamlandet av vÄrt empiriska underlag valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bÀsta sÀttet för att uppnÄ vÄrt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bÄdebarn och pedagoger pÄ grund av att vi ville kunna jÀmföra deras uppfattningar. VÄr teoretiskautgÄngspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslÀrande.RESULTAT:VÄrt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter nÀr de berÀttar om samlingen. Det ÀrÀven dessa aktiviteter som de anser Àr det roligaste pÄ samlingen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av pÄ vilket sÀtt rörelse har nÄgon pÄverkan pÄ lÀrandet i matematik. VÄrt empiriska material har vi fÄtt fram genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare, som arbetar pÄ tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in pÄ band och blev dÀrefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vÄr analys och vÄrt resultat. MÄnga av vÄra intervjudeltagare menar att rörelsen Àr viktig för att elevernas motorik ska utvecklas.