IT är ett naturligt hjälpmedel för många företag och organisationer. Det är därför vanligt att företag försöker effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att införa nya affärssystem. När ett nytt affärssystem ska införas startas ofta ett IT-projekt med en utsedd projektledare som ansvarig för att nå önskat resultat. IT-projekt är av teknisk karaktär och fokuserat mot själva affärssystemet. Det krävs dock i många fall mer än den nya teknologin för att ett företag ska öka sin lönsamhet och förbättra verksamheten.

IT är ett naturligt hjälpmedel för många företag och organisationer. Det är därför vanligt att företag försöker effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att införa nya affärssystem. När ett nytt affärssystem ska införas startas ofta ett IT-projekt med en utsedd projektledare som ansvarig för att nå önskat resultat. IT-projekt är av teknisk karaktär och fokuserat mot själva affärssystemet. Det krävs dock i många fall mer än den nya teknologin för att ett företag ska öka sin lönsamhet och förbättra verksamheten.

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

I den här studien synliggörs lärares åsikter om huruvida en högre ämneskunskap påverkat deras sätt att undervisa inom de naturorienterande ämnena. Studien berör lärare från grundskolans årskurs 4-6. Fokus ligger på lärarnas förhållningssätt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvägagångssätt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frågeställningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju använts. Sex lärare som undervisar inom de naturorienterande ämnena i grundskolans årskurs 4-6 har valts ut.

Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsställning eftersom det fortfarande är mest män som är chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen är 4 % för kvinnor och 96 % för män (SCB, 2010). Det finns starka skäl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna är ett andrahandsval. När det är högkonjunktur och brist på arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krävs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000).

Den här uppsatsen är baserad på tidigare forskning av företag som har en bakgrund från företaget JC. I tidigare forskning framträder JC som ett framgångsrikt företag. Det som var kännetecknande hos JC var bland annat det kreativa arbetsklimatet som var öppen och utmanande samt det dynamiska ledarskapet inom företaget. Sammanlagt har elva nya företag skapats av personer med denna bakgrund. De nya företag som har identifierats startades under perioden 1990-2007, med tyngdpunkt i slutet av 1990-talet.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att visa hur en handelsplats påverkas av nätverk och aktörer i samverkan. Frågeställningar: Våra centrala frågor för denna uppsats kommer att vara: Varför väljer kunder att inte handla i Landskrona centrum? Vad har nyckelpersonernas makt och ledarskap för roll i nätverket? Hur skapas en enhetlig identitet i ett uppbyggt nätverk för handel? Resultat: Ur våra fokusgrupper och nyckelpersoner finner vi att det finns olika orsaker till varför kunder väljer att inte handla i Landskrona centrum. En anledning kan vara att det är en svag balans mellan det naturliga flödet, invånare, och det rörliga flödet av besökare som flanerar i staden som medför att genomströmningen försämras. En annan anledning till att kunderna väljer att inte handla i Landskoran centrum är på grund av den butiksdöd som finns.

Som ett kommunikationsverktyg och en ledarskapsaspekt tjänar feedback många syften i enorganisation, och är därför ett ständigt aktuellt och relevant ämne. Somliga ledarstilar passarbättre än andra i olika organisationer, då organisationskulturen har en stor påverkan på hurledarskapet mottages. På grund av detta påverkas även relationen mellan ledare och medarbetareoch hur tvåvägskommunikationen, feedbacken, sker mellan parterna. I denna uppsats undersökssamspelet mellan feedback och organisationskultur & ledarskap i syfte att utveckla feedbackeninom organisationer. Hur feedback sker, problem i samband med feedback och förutsättningarnaför feedback har varit viktiga aspekter som har undersökts i denna studie.

Det har i alla tider förekommit diskussioner gällande skillnader på mäns och kvinnors egenskaper som ledare. Det påstås än idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig från varandra sett utifrån individernas beteenden.Studier visar på att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara får slåss mot karriärlystna män, utan även mot stor del av den forskning som bedrivits inom området som i många fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen är. Detta leder många gånger till att kvinnor tvivlar på sin roll som ledare och därmed känner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriärer som håller kvinnor tillbaka i karriären och en sådan benämns som s.k. glastak i flera sammanhang.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kanmenas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att manutvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen ochförändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten attutbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om dettaprocessinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mittarbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ettökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumenteraden lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra ochfrågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslagetgenom observation och reflektion över varandras undervisning?För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslagettillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra iklassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummetoch slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten.

Studiens syfte var att undersöka påverkansprocessen i medarbetarskapet. Studien fokuserade endast på chefernas uppfattning. De övergripande frågeställningarna handlar om vilka faktorer som påverkar ledarskapet i påverkansprocessen och i medarbetarskapet. Vi har valt att utgå från en modell om påverkan av Dent & Brent (2009). Vår undersökning har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

Organisationers krav på ständiga förbättringar har lett till att investeringar inomIS/IT har ökat samtidigt som det finns ett missnöje med frånvaron av tydligaffärs- och verksamhetsnytta och antalet krisprojekt ökar. Trots det framställsIS/IT ofta som den stora möjliggöraren till ökad konkurrenskraft och paradoxaltnog ökar investeringarna i takt med att jakten på allt bättre resultatet skaåstadkommas med mindre resurser. Det räcker inte längre att ?springa fortare?än konkurrenterna utan man måste även arbeta smartare och placera sig rätt, ettspel som kräver både kunskap, kompetens, erfarenhet och intuition. Inom enverksamhet existerar ett antal sammansatta förhållanden och beroenden ochverksamheters komplexitet ökar i takt med organisationernas kontinuerligautveckling.