Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur arbetet med flerspråkighet och modersmålsundervisning ser ut i grundskolan, samt hur modersmålsstödet i förskolan fungerar. Studien har sin utgångspunkt i Skolverkets rapport Flera språk ? fler möjligheter (2003) där det föreslogs att skolor och förskolor skulle arbeta med att bygga vidare på de positiva aspekterna av modersmålet samt att minska de negativa aspekterna, höja statusen på ämnet, satsa på kompetensutveckling av lärare och öka integrationen mellan modersmålslärarna och övrig skolpersonal.För att söka svar på våra frågeställningar har vi intervjuat verksamma lärare i förskola och skola, i Uppsala kommun. Resultatet visar att modersmålet fortfarande inte har någon framträdande plats i verksamheterna och att arbetet med flerspråkighet inte är speciellt utpräglat, detta till trots de generellt positiva uttalanden om flerspråkighet och modersmål, som vi fått från lärarna. Vidare visar resultatet att modersmålsundervisningen i grundskolan lever sitt eget liv, utan någon samverkan med övrig verksamhet.  I förskolan såg det något annorlunda ut, men skillnaderna var inte stora.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

Testing and analysis of measurement data is a major part of the workday for development engineers within the section Fluid and Emission Treatment to assure the quality of products developed by Scania CV. The ineluctable variation and therefore uncertainty of results can be quantified and discussed with the use of statistical methods.The overall objective of this study is to examine how the competence of development engineers can be improved within the area of statistics. This has been done by relating the concept of competence with the use of statistical methods to analyse experimental data and by investigating which factors that influence the competence of the engineers. Observations of the daily operations, interviews and a focus group with development engineers and a workshop with management personnel, has been used as research methods in this study.The results show that the desired competence, from the perspective of the individual, consists of knowledge, motivation and support. It is important that none of these parts are neglected when the competence of engineers is to be strengthened.

Syftet med studien är att undersöka hur tre svensklärare ser på sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lärarna är svenskämnets mest centrala innehåll och hur de ser på sin egen roll. Den andra delen handlar om lärarnas erfarenheter av utbildning och deras syn på kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lärarna upplever sin egen arbetssituation.

Syfte: Syftet med arbetet är att ge en bild av begreppen kompetens och kompetensutveckling. Vi vill även förmedla medarbetarna på Swedbank i Gävles uppfattning av begreppen för att kunna förstå hur de speglas i verkligheten. Synsätt och metod: Vi har val att arbeta med vår studie utifrån det synsätt som benämns aktörssynsättet. Synsättet menar att det är aktörernas olika uppfattningar om verkligheten som skapar en helhet. Vi alla lever i en social verklighet som konstrueras av hur vi verkar tillsammans, vilket innebär att det blir svårt att med olika uppfattningar finna en sanning. Istället har vi i och med vår studie försökt bilda oss en uppfattning av ämnet vi studerat och låtit vår slutsats formats av hur verkligheten uppfattas vara ur medarbetarnas perspektiv. Vårt arbete grundar sig i empirin och den fallstudie som utförts på Swedbank i Gävle.

Projektorganisationer är en allt mer förekommande typ av organisation där det dagliga arbetet utförs nästan uteslutande i flera, temporära projekt som byter av varandra. I projekten finner vi projektdeltagarna och projektledaren. En del funktioner är inte i projektform utan finns där på permanent basis i organisationen. En problematik som återfinns i projektorganisationer är att det råder intressekonflikter mellan projektens mer kortsiktiga och den permanenta organisationens mer långsiktiga mål. Syftet med denna studie är att utforska projektledarens betydelse förkompetensutveckling av projektdeltagarna i en organisationskontext dominerad av projekt.

Detta examensarbete vill påvisa en möjlig väg till kompetensutveckling på call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett väletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under åtta månader på Kalix Tele24, med stöd och kunskap från en student/handledare från Luleå tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade på att hitta förbättringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en projektgrupp, bestående av personal från olika delar av Kalix Tele24.

I denna studie har pekplattan som pedagogiskt läromedel i förskolan undersökts. Det övergripande syftet var att ta reda på hur verktyget nyttjades och vilka möjligheter till utveckling och lärande barnet kunde utveckla. Tanken var även att få en bild av vilken kompetens och kunskaper som krävdes av pedagogerna för brukandet av iPad. Frågeställningarna som studien utgått ifrån är hur pekplattan kan bidra till lärande i olika aktiviteter på förskolan? I vilka syften pekplattan används på förskolan? Vilken kunskap som pedagogerna ansåg sig behöva för användandet av verktyget? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer samt observationer på tre olika förskolor i en medelstor kommun belägen i norra Sverige.

Att de anställda är den största tillgången i ett företag har nu blivit en självklarhet. Framtida konkurrensförmåga och utsikter för företaget ligger i händerna på dess anställda. Kompetensutveckling och hantering, som rekrytering, utveckling och träning av de anställda, anses vara betydande för ett företags chans att lyckas. Kraven på kompetensförnyelse kan inte tillgodoses med enbart traditionell utbildning i form av kurser, seminarier eller studiecirklar. Kompetensförnyelse måste i stället handla om att lära i arbetet, på arbetsplatsen, genom att lösa problem i arbetsuppgiften.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lärande och mervärde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer på ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras också på vilket sätt lärandeprocessen har främjat respektive hindrat lärande och kompetensutveckling. Undersökningen är en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och några utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrån teorier kring lärande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gå in i rollen som utförande tekniker.

Landsbygdsdepartementet har för landsbygdsprogramet 2007-2013 pekat på vikten av kompetensutveckling bland landsbygdens näringsliv för att det ska utvecklas. Kompetensutvecklingsprojekt är viktiga för att företagen ska stå rustade inför hårdnande konkurrens och för att förbättra sina varor och tjänster. Därför har det varit viktigt att göra en fallstudie för att visa vad satsningen har resulterat i. Med utgångspunkt i den fenomenologiska teorin har jag genomfört djupintervjuer i syfte att söka svar på vad kompetensutvecklingsprojektet ? Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har resulterat i för utfall och effekter inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013. Efter att ha träffat och intervjuat fem stycken deltagare från kompetensutvecklingsprojektet ?Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har jag utifrån Kirkpatricks analysmodell behandlat materialet. Genom analysmodellen har jag gjort en åtskillnad mellan fyra olika effekt- och resultatnivåer för att kunna beskriva och analysera vilket utfall och vilka effekter projektet givit upphov till på individ- och verksamhetsnivå.

Undersökningen genomfördes vid två olika verksamheter, ett större skogsbolag samt en socialförvaltning, i syfte att undersöka och jämföra hur de arbetar med kompetensförsörjning i samband med större pensionsavgångar samt hur de upplevde generationsväxlingen med avseende på deras olika förutsättningar. Målsättningen var att belysa vilka utmaningar som generationsväxling och kompetensförsörjning är, ur ett ledningsperspektiv inom privat och offentlig verksamhet. Undersökningens datainsamling har skett i huvudsak genom intervjuer men kompletterats med dokument upprättade av verksamheten samt befintlig statistik. Studien visar att verksamheterna i dagsläget inte upplever några större problem i samband med generationsväxlingen även fast det finns en del pensionsavgångar inom enheterna. De arbetar med olika strategier för att bevara kompetens såsom kompetensöverföring, behålla medarbetare som uppnått pensionsålder och kompetensutveckling.