Syfte:  Analysera hur budskap kring hÄllbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka Àr verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hÄllbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrÄgor i marknadsföringssyfte och för att stÀrka sitt varumÀrke? Teori och Metod: Uppsatsen tillÀmpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrÄn teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet bestÄr i ett urval av nÄgra kÀnda klÀdkedjors externa kommunikation av ekologiska klÀdlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

Bakgrund: Tidigare litteratur tyder pÄ att patienter med cancer upplever mycket smÀrta och mÄnga fÄr ej optimal smÀrtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smÀrta till vÄrdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmÀrta uppfattar mötet med vÄrdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, tvÄ artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

Introduktion: NÀr nÄgon blir obotligt sjuk och nÀrmar sig döden Àr det inte endast patienten som blir drabbad. Patientens nÀrstÄende pÄverkas ocksÄ. En viktig uppgift för sjuksköterskor Àr att kommunicera och stötta de nÀrstÄende för att tillfredsstÀlla behov hos dem. I en tidigare studie framkom det att 54 % av alla klagomÄl som framkommit till sjukhus handlade om brister i kommunikation. Syfte: var att belysa sjuksköterskans kommunikation med nÀrstÄende inom palliativ omvÄrdnad. Metod: Litteraturstudien var baserad pÄ vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i de relevanta databaserna CINAHL och PubMed.

Arbetet Àr en studie om hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i en skÄnsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ detta Àmne eftersom det stÄr i skolans styrdokument att varje lÀrare skall strÀva efter att eleverna ska förvÀrva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta Àr anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna frÄn en annan historiekultur fÄr sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. VÄr tanke Àr att genom att intervjua lÀrare pÄ vÄr intervjuskola som undervisar i historia och frÄga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer. Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.

Bakgrund: NĂ€r ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsĂ„r, mĂ„ste styrelsen enligt nya bestĂ€mmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hĂ€nsyn till bolagets ekonomiska stĂ€llning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen fĂ„r endast genomföras om den uppfyller kravet pĂ„ försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer Ă€ven att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: BeloppsspĂ€rr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och vĂ€rdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att anvĂ€nda en bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt sĂ„ genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi anvĂ€nt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen Ă€r nyckeltal.

Mönster Àr ett matematiskt begrepp som Àr ett vanligt inslag i förskolan dÀr barnen ofta lÀgger pÀrlplattor och gör pÀrlhalsband. Man bygger med kaplastavar och legoklossar, klipper i papper och mÄlar. Tidigare forskning inom omrÄdet mönster har visat att man aktivt kan arbeta med mönster för att öka barns kunskaper inom omrÄdet. Dessutom bidrar en ökad förstÄelse för mönster och följder till en ökad förstÄelse för matematik i allmÀnhet. Vad man inte har undersökt Àr barnens utgÄngspunkt vid arbete med mönster.

Att utslÀppen frÄn trafiken mÄste minska Àr idag de flesta överens om, frÄgan Àr bara pÄ vilket sÀtt. En lösning Àr att förÀndra mÀnniskors attityder och beteenden till bilism, att fÄ dem att Äka mindre bil. Detta kan göras bland annat genom olika styrmedel. I denna uppsats studeras kommunikationens potential som styrmedel. Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av befintlig teori samt tvÄ fallstudier analysera om och hur kommunikation som styrmedel kan förÀndra mÀnniskors attityder och beteenden till bilism sommiljö- och samhÀllsproblem.

I denna uppsats undersöker vi ifall det Àr möjligt för en icke- vinstsyftande organisation att anvÀnda sig av utvalda strategimodeller som anvÀnds inom ett vinstsyftande företag. I vÄr uppsats har vi valt att undersöka Röda Korset genom en kvalitativ fallstudie. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med representanter frÄn Röda Korset samt internt material frÄn Röda Korset Sverige. SekundÀrdatan bestÄr av facklitteratur, artiklar om ideella organisationer och dess strategi samt forskarrapporter. Utöver detta har vi anvÀnt oss av diverse metodlitteratur.

Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Det talas mycket om ledarskap i arbetslivet idag. Utbudet av kurser och seminarier iÀmnet tycks oÀndligt och vi har ett stadigt ökande antal management-modeller att förhÄllaoss till. Att lÀra sig nÄgot om ledarskapets villkor tycks sÄledes vara intressant för mÄngaav oss.Företagsledaren som person Àgnas stor uppmÀrksamhet i media, och tenderar dÄ attantingen beskrivas som superhjÀlte eller monster (Rehn, 2003). Medias ökande inflytandeoch den tilltagande personifieringen bidrar till att göra det offentliga rummet till endominerande arena nÀr det gÀller konstruktionen av ledarskap (Holmberg, 2005).Med detta som bakgrund fann jag det intressant att studera den plats pÄ företagenshemsidor dÀr VD vÀljer att tala till oss, nÀrmare bestÀmt under vinjetten ?VD har ordet?.Som företagets frÀmsta representant fann jag att VD var en intressant ledare att studeraoch dÄ företagens hemsida Àr en intressant del av det offentliga rummet blev detta mittval av ?arena?.Det jag ville ta reda pÄ i min studie var hur företeelsen ?VD har ordet? konstrueras ochvad denna konstruktion kan sÀga oss om ledarskapet idag.

Uppsatsen behandlar estetiska lÀroprocesser och receptionen som reflektionsform dÀr fokus ligger pÄ kommunikation. Syftet Àr att undersöka elevers kommunikation som uppstÄr i mötet med deras estetiska lÀroprocesser med tillhörande produkt. I uppsatsen baseras den empiriska undersökningen pÄ tvÄ lektionstillfÀllen i en Ärskurs fyra. De estetiska lÀroprocesserna fyller en dubbel funktion, dels som ett pedagogiskt redskap, men Àven som ett medel i sig sjÀlvt dÀr formen och innehÄllet förmedlar ett budskap till betraktaren. Elevernas kommunikation blev tydlig genom receptionen dÀr de förde ett samtal utifrÄn sina konstnÀrliga gestaltningar och estetiska lÀroprocesser.

Uppsatsen behandlar grÀnslandet mellan artikel 101 och 102 FEUF. Uppsatsens problematik utgÄr ifrÄn konkurrensbegrÀnsande ÄtgÀrder vars rÀttsliga följder gett upphov till kritiserad praxis i EUD som Àven kommit att visa pÄ ett oklart rÀttslÀge inom den europeiska konkurrensrÀtten. Den praxis som uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr ett antal omdiskuterade fall i EUD vilka rör konkurrensbegrÀnsande ÄtgÀrder vidtagna ensidigt av företag i icke-dominerande stÀllning. Fallen Àr intressanta för de visar svÄrigheten med just dessa ÄtgÀrder dÄ det i EU:s konkurrenslagstiftning inte finns nÄgot reglerat för en sÄdan situation. Detta eftersom det för en tillÀmpning av art 101 krÀvs ett samarbete mellan minst tvÄ företag och för en tillÀmpning av art 102 krÀvs att det berörda bolaget Àr marknadsdominerande.