Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskolan och förskoleklassen fungerar som en kommunikativ arena. VÄrt underlag för undersökningen bestÄr av enkÀter och intervjuer omfattande 15 pedagogers tankar och syn pÄ förskolan och förskoleklassen som en kommunikativ arena. Resultatet visar att de flesta av de tillfrÄgade pedagogerna förvÀntar sig att barn ska följa en viss utvecklingskurva nÀr det gÀller sprÄkutveckling och att talet kan stÀrkas och förtydligas med kompletterande kommunikation. Pedagogerna menar att det alltid finns ett behov av kompetenshöjning i Àmnet dÄ det forskas om barns sprÄkutveckling och nya rön lÀggs fram. Slutsatsen Àr att pedagogerna anser att kommunikation inte bara sker genom tal utan med hela kroppen och att det handlar om att göra sig förstÄdd och förstÄ omvÀrlden..

Kommunikation och samspel Àr under hela vÄrt liv grunden för all mÀnsklig samvaro men mönstret kan Àndras under livets gÄng. Att insjukna i en demenssjukdom betyder att förlora hela eller delar av sin naturliga förmÄga att kommunicera och det stÀlls dÄ stora krav pÄ den demenssjukes omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka hur vÄrdpersonal kan kommunicera och samspela personer med Alzheimers sjukdom för att undvika missförstÄnd. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska nio artiklar. Resultatet visar att vÄrdpersonalens anvÀndande av tydliga frÄgor, att tala samma sprÄk, att bilda gemenskap och att bjuda pÄ sig sjÀlv Àr av stor betydelse i kommunikationen..

Intresset för smarta hem ökar kraftigt. Efterhand som smarta hem-konceptet utvecklats och trÄdlös kommunikation blivit normen har komplexiteten hos systemen ökat och nya sÀkerhets- och integritetsproblem uppdagats. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om nÄgon information kan utvinnas ur kommunikationen hos ett smart dörrlÄs som finns ute pÄ marknaden i dagslÀget. Detta har undersökts i form av experiment genom avlyssning av dörrlÄsets kommunikation följt av automatiserad och manuell analys av den insamlade datan. Resultatet av studien visar att avlyssning kan anvÀndas för att kategorisera kommunikationen och kartlÀgga interaktionen med det uppkopplade dörrlÄset..

Döden Àr nÄgot som för alla mÀnniskor Àr oundviklig, men samtidigt ett tabu och ett stigma i dagens samhÀlle. Vid en diagnos av en dödlig sjukdom dÀr allt hopp om bot Àr borta genomgÄr patienten olika kÀnslostadier pÄ vÀgen mot eventuell acceptans av döden. Att kunna nÄ en viss acceptans av döden som naturlig Àr för individen ofta svÄrt och vÀgen dit Àr ofta fylld av rÀdsla. Den mentala processen Àr krÀvande bÄde för patienten och de som stÄr patienten nÀra. Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna patienters rÀdslor inför döendet och behov av kommunikation i samband med livets slutskede.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Generation Y stÀller krav pÄ kommunikation iinteraktionen mellan dem och deras chefer, och om kommunikationen de efterfrÄgar Àr envÀgs- eller tvÄvÀgskommunikation. Vidare har uppsatsen berört om detta krav pÄ kommunikation Àr nÄgonting som efterfrÄgas av medarbetarna i Generation Y nÀr det kommer till chefers hantering av löskopplingen mellan den informella och formella strukturen i organisationer. Teoretisk utgÄngspunkthar varit institutionell teori och kommunikation samt studier om Generation Y. Metoden som anvÀnts för insamling av empirisk data har varit enkÀtundersökning och personlig intervju, vilka frÀmst utgÄtt ifrÄn medarbetarperspektivet. Resultatet av studien visar att det Generation Y vill ha en tvÄvÀgskommunikation med sin chef, bÄde nÀr det gÀller det dagliga arbetet och nÀr det gÀller organisationens lÄngsiktiga arbete..

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam.

I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jÀmförelse medhur de praktiker som sÀger sig arbeta med termen definierar och anvÀnder den. Vidare lyfter studien framde barriÀrer som stÄr framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till kommaförbi dessa. Syftet Àr att öka förstÄelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fullapotential.Konsulter vid Stockholms ledande PR-byrÄer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionenligger Àven en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar attintegrerad kommunikation i praktiken anvÀnds pÄ en abstrakt snarare Àn en konkret nivÄ, och att barriÀrernaför en konkretisering kan sammanfattas inom fyra omrÄden: revirtÀnkande, ekonomiskt system,mÀtbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien pÄ hur dessa barriÀrer kan vÀndas till möjligheter i syftetatt förbÀttra den integrerade kommunikationen.Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsÀttningar, och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra praktiskapplicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumÀrke istÀllet för integrerad kommunikation.BegreppsvÀxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsÀttet pÄ ledningsnivÄ och sedanimplementera arbetet ute i organisationen.Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integreradkommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumÀrke, varumÀrkesplan, Return ofInvestement, Return on Communications, integrerat varumÀrke..

Ämnet för detta examensarbete Ă€r kommunikation, och som uppdragsgivare stĂ„r Swepart Verktyg AB. Företaget upplever det som svĂ„rt att nĂ„ ut till nyutexaminerade ingenjörer, och fĂ„ dessa att söka jobb inom företaget. Mitt uppdrag har sĂ„ledes varit att ta fram en strategisk kommunikationsplan för hur de kan gĂ„ tillvĂ€ga i det arbetet. MĂ„lgruppen Ă€r studenter vid Maskinteknik pĂ„ Lunds tekniska högskola, ett program som under vĂ„rterminen 2008 har 549 inskrivna studenter. Med kvalitativ forsknings-metod, nĂ€rmare bestĂ€mt fem fokusgrupper, har jag undersökt frĂ„gestĂ€llningar som hur maskinteknolog-studerande upplever marknadsföring, hur de ser pĂ„ sin framtida karriĂ€r och vilka normer och vĂ€rderingar som rĂ„der inom deras akademiska fĂ€lt.

Syftet med studien Àr att belysa kommunikationen mellan sjuksköterskorna pÄ SAH och hospice dÄ patienter lÀggs in pÄ hospice för en stödplats. Syftet Àr Àven att finna svar pÄ om det finns eventuella brister och/eller styrkor i denna kommunikation samt att finna förslag till förbÀttring. Tio sjuksköterskor i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades enligt innehÄllsanalys dÀr tre huvudkategorier och fjorton underkategorier framkommit. Huvudkategorierna innefattar brister, styrkor och förslag till förbÀttring.

Bakgrund: Frusen axel Àr ett relativt vanligt tillstÄnd som kan ge lÄngvarigt lidande och besvÀr för patienten. Trots detta anses diagnosen frusen axel vara svÄr att stÀlla och det finns dÄligt med behandlingsanvisningar och relativt fÄ studier gjorda om tillstÄndet. Inom ortopedisk medicin (ett systematiskt sÀtt att undersöka och behandla patienter med muskuloskeletala besvÀr) Àr bÄde tillstÄndet och behandlingen mycket noggrant beskrivet men fÄ studier gjorda för att utvÀrdera effekten av behandlingen som enligt ortopedisk medicin Àr upprepade intraartikulÀra kortisoninjektioner. Frusen axel indelas i traumatisk och icke traumatisk kapsulit. PÄ en ortopedmedicinsk klinik i AlingsÄs har mÄnga patienter behandlats för frusen axel och detta projekt Àr en sammanstÀllning av uppgifter ur journalanteckningarna frÄn dessa patienter.Syfte: Syftet med projektet var att försöka svara pÄ följande frÄgestÀllningar:? StÀmmer vÄr erfarenhet av patienter med frusen axel med den i litteraturen?? Att jÀmföra traumatisk och icke traumatisk kapsulit (frusen axel).Undersökt grupp: Patienter som sökt eller remitterats till AlingsÄskliniken och fÄtt diagnosen frusen axel, mellan 2002 - 2009.

Den första delen i entreprenörskapsprocessen handlar om att uppfatta och exploatera entreprenöriella möjligheter. Det Àr nÄgot som entreprenöriella individer kan utveckla. FrÄgan Àr om en akademisk utbildning kan pÄverka utvecklingen av en entreprenöriell individs förmÄga att uppfatta och exploatera möjligheter. Kommersialiserad forskning anses ofta spela rollen av stora nav i samhÀllsekonomin. DÀrför Àr det intressant att se om forskaren som entreprenör arbetar pÄ samma sÀtt som icke akademiska entreprenörer gör.

Abstrakt Wikner, E. (2015). FörutsÀttningar för vuxnas lÀrande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i GÀvle. Detta arbete Àr en observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsÀttningar för lÀrande Àr vid tre specifika lÀrandesituationer i samhÀllet samt att undersöka hur förutsÀttningarna varierar beroende pÄ vad det Àr man ska lÀra sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrÄn en observationsguide vid tre icke-formella lÀrandesituationer.

Studien syftar till att besvara frÄgan hur lÀromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssÀtt som lÀroplan och kursplan i matematik förordar. Tre lÀromedel i matematik för Är 1-3 har undersökts, angÄende hur ofta och pÄ vilket sÀtt kommunikation eller laboration anvÀnds. BÄde lÀrarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur lÀroplanerna har förÀndrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vÄr lÀroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lÀrarhandledningarna gemensamt Àr stor betoning pÄ hur viktig kommunikation och laboration Àr för elevernas lÀrande.

Syftet Àr att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de fÄr tillgÄng till och arbetar med icke-finansiell information pÄ Nordea. TillgÄngen till fri information, som anvÀnds och bearbetas pÄ olika sÀtt, Àr idag en viktig förutsÀttning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgÄng bygger pÄ finansiella resultat. TillgÄngen till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och pÄverka och fatta egna beslut. Det Àr inte lÀngre ledningen som bestÀmmer vilken information som ska anvÀndas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna.