Sökresultat:
865 Uppsatser om Lärares fackliga avtal - Sida 15 av 58
Fastighetstillbehör och Àgarkongruens : SÀrskilt om samÀgarproblematiken i JB 2 kap. 4 §
Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.
Principer för omplaceringar enligt 22 § LAS
Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.
Nya förhÄllningssÀtt i den fackliga jÀmstÀlldhetspolitiken? En studie av LOs Klass och kön-serie 1990-2000
At the Congress of the Swedish Trade Union Confederation (LO) in 1991 a decision was made to reform LOs politics of gender. In the new resolution class and gender were established as equal causes of oppression. This was a giant leap from LOs traditional politics, where the dimension of class had always been considered more important than gender. The present thesis discusses how gender was constructed in LOs discourse after 1990 by analysing their official publications about gender politics called Klass och kön. The key terms in the analysis are continuity and change.
Barfota pÄ jobbet? : -En uppsats om klÀder och klÀdkoder pÄ arbetsplatsen.
KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.
Kommunernas markanvisningar för bostÀder : En studie av markanvisningar i Malmö, Lund och VÀxjö
En stor del av de nyproducerade bostÀderna byggs pÄ mark som ursprungligen Àgts av en kommun. Marken fördelas dÄ till byggherrar genom det som kallas ?markanvisning?. En markanvisning ger en byggherre rÀtt att ensam förhandla med en kommun om en exploatering pÄ mark som kommunen Àger. För kommunerna ger markanvisningarna möjligheter att vÀlja byggherre och bestÀmma hur exploateringen ska genomföras.
Ensemble som gruppsituation
Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.
Vad Àr estetiskt lÀrande? FrÄn empiri till teori
Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.
Ett digitalt hjÀlpmedel? : En studie i geografiska informationssystems roll i undervisningen
Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.
En relationell och konventionell syn pÄ avtal
Varje dag sluts en mÀngd olika affÀrsavtal. För jurister eller för juridiskt kunniga anses det finnas ett rÀtt svar pÄ frÄgan om vad som gÀller, nÀr samtliga omstÀndigheter blivit bekrÀftade. Emellertid Àr svaret inte lika enkelt som det först kanske verkar, eftersom att affÀrsvÀrlden har utvecklat ett eget regelsystem. Vi har dÀrför valt att skriva denna uppsats för att sjÀlva fÄ förstÄelse för varför det finns ett annat system utöver gÀllande rÀtt, pÄ vilket sÀtt det fungerar och problemen som kan uppstÄ i och med existensen av flera rÀttskÀllor..
MEPS och WinBygg 2000 : En studie av kalkyleringsprogram vid skadereglering
Uppdragsgivaren, Erik Larssons Byggnads AB, utför skadereglering pĂ„ uppdrag av flera olika försĂ€kringsbolag i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn kommun. Ă
ret 2008 var företaget involverat i sammanlagt 104 försÀkringsskador.Den ersÀttning som tillfaller Erik Larssons Byggnads AB grundar sig i det nÀrmaste uteslutande pÄ de kostnader kalkyleringsprogrammen MEPS och WinBygg 2000 berÀknat.Examensarbetet Àr en studie om anvÀndandet av de olika kalkylprogrammen i kombination med respektive avtal haft betydelse för lönsamheten vid skadereglering. Skillnader mellan programmens kalkyler samt hur dessa överensstÀmmer med verkligt utfall undersöks. Brister i nuvarande arbetssÀtt kartlÀggs och förbÀttringar föreslÄs.MÄlet Àr att resultat och slutsatser skall kunna vara en hjÀlp vid framtida kalkylering och upphandling av skadeuppdrag - att lönsamheten pÄ sÄ sÀtt kan förbÀttras för Erik Larssons Byggnads AB.En fullstÀndig inventering av företagets skadekalkyler genomfördes. Vid denna delades skador frÄn varje försÀkringsbolag in i skadetyp, omfattning och kostnad.
à tertaganderÀttsförbehÄll : Behovet av ett förstÀrkt ÄtertaganderÀttsförbehÄll i relationen mellan nÀringsidkare
Ett Ă„tertaganderĂ€ttsförbehĂ„ll Ă€r ett förbehĂ„ll som en sĂ€ljare anvĂ€nder för att sĂ€kra rĂ€tten till full betalning frĂ„n köparen. FörbehĂ„llet blir utan verkan om den sĂ„lda egendomen sammanfogas med annan egendom eller blir tillbehör till fast egendom. I uppsatsen analyseras dĂ€rför behovet av ett förstĂ€rkt Ă„tertaganderĂ€ttsförbehĂ„ll som gĂ€ller Ă€ven vid sammanfogande. Ăven företagshypoteks förhĂ„llande till ett starkare Ă„tertaganderĂ€ttsförbehĂ„llet analyseras, eftersom hypoteket Ă€r en sĂ€kerhet i nĂ€ringsidkarens lösa egendom, till vilken det kan finnas ett Ă„tertaganderĂ€ttsförbehĂ„ll.Ă
tertaganderÀttsförbehÄllets stÀllning vid leasing med frifoganderÀtt för leasetagaren analyseras Àven. Bakgrunden Àr att det i dagens lÀge blir allt vanligare att leasetagaren fÄr ökade befogenheter över den leasade egendomen, vilket kan pÄverka ÄtertaganderÀttsförbehÄllets verkan.
MarkexploateringsfrÄgor i gruvsamhÀllen : En studie av minerallagen, miljöbalken och plan- och bygglagen
Det hÀr examensarbetet tar upp en del av den problematik som uppstÄr dÄ gruvverksamheten kommer in pÄ tÀttbebyggt omrÄde. Arbetet bestÄr av att studera stadsomvandlingen av Kiruna och Malmberget utifrÄn tre valda problem: en samhÀllsekonomisk bedömning, miljöskada samt skyddszon mellan gruva och samhÀlle.Avsikten med den samhÀllsekonomiska bedömningen har varit att belysa huruvida de prövningar som görs för gruvverksamheten tar hÀnsyn till de ekonomiska konsekvenser som en statsflytt innebÀr. För gruvan görs förvisso en ekonomisk bedömning av fyndighetens förutsÀttningar, men inga berÀkningar pÄ hur mycket intrÄnget som en avveckling och flytt av bebyggelse och infrastruktur innebÀr.Det andra problemet handlar om rÀtt till ersÀttning för miljöskada för dels isoleringen av östra Malmberget och dels randbebyggelse till gruvan. Störningen som förekom i östra Malmberget var en isolering av omrÄdet gentemot övriga omrÄden pÄ orten, medan randbebyggelsens störningar utgjordes av förfulad omgivning, buller och skakningar samt en oro till följd av gruvverksamheten. De störningar som inte ansÄgs vara orts- eller allmÀnvanliga kunde ge ersÀttning för miljöskada. I undersökningen sÄ kom vi fram till att isoleringen av bebyggelsen i östra Malmberget inte var orts- eller allmÀnvanlig, dÀremot sÄ ansÄgs störningen för randbebyggelsen vara det, dvs. rÀtt till ersÀttning förelÄg inte.Det tredje och sista problemet tar upp en skyddszon mellan gruvan och samhÀllet.
Hur utvecklar man det ra?tta tekniksto?det fo?r att underla?tta dokumentation av formativ bedo?mning? : En studie av la?rares administrativa arbetssituation na?r det ga?ller dokumentation av formativ bedo?mning
In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.
Om fordrans uppkomst vid offentligt ackord
Den hÀr uppsatsen behandlar fordrans uppkomst vid offentligt ackord inom ramen för en företagsrekonstruktion. Tidpunkten för en fordrans uppkomst utgör skiljelinjen mellan de fordringar som ingÄr i ett offentligt ackord och övriga fordringar. I uppsatsen undersöks hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord kan bestÀmmas, hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord bestÀms och hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord ska bestÀmmas. Författaren presenterar fyra olika principer om hur fordrans uppkomst kan bestÀmmas. Principerna grundar sig pÄ resonemang som Äterfinns i rÀttspraxis och doktrin och som behandlar fordrans uppkomst.
SmÄprat-en vÀsentlig nyans av kommunikation
Undersökningen genomfördes pÄ ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingÄr i en globalt verksam koncern, Àr utsatt för konkurrens bÄde internt och pÄ marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ?familjÀr anda?. MÄlet Àr att fÄ mer engagerade medarbetare som har bÄde förmÄga och vilja att ta ett ökat ansvar.