Utredningen hade till syfte att undersöka hur arbetsdomstolen (AD) bedömde ett avskedande av en polisman till följd av illojalt handlande. Vid framställningen av arbetet har en traditionell juridisk metod använts med tonvikt på utfallen i AD. Polisens uppgift som offentligt organ är att beskydda medborgarnas fri- och rättigheter. Detta gör deras funktion i samhället unik. Av utredningen framkom det att polisens egen personalansvarsnämnd (PAN) i första hand tar ställning till om en polisanställd skall avskedas från sin tjänst till följd av illojalt handlande.

I denna framställning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlätta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utländska finansiella tillgångar. FATCA förmår utländska finansiella institut världen över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och ägare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i världen eftersom FATCA är en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte är därför att utreda hur FATCA påverkar svenska finansiella institut.

Användningen av bränslen med skogligt ursprung har i Sverige ökat stadigt sedan 1980-talet. Tänkbara anledningar till ökningen är en ökad medvetenhet kring enregisystemens miljö- och klimatpåverkan samt att energipriserna stigit och gjort det lönsammare att ta ut bränslesortiment från skogen. De främsta förbrukarna av dessa bränslen är idag den svenska industrisektorn och kraft- och värmeverk. Samtidigt som denna ökning har skett så har stora förändringar gjorts inom det svenska skogsbruket vilket gått från att inom drivningen haft många människor anställda till att idag vara så gått som helt entreprenörsbaserat. Även dagens uttagssystem för skogsbränslen är entreprenörsbaserade och förädlingskedjan för skogsbränslen sköts idag av ett fristående entreprenadföretag som utför de olika processerna i kedjan. Syftet med denna studie är att kartlägga hur uttaget av skogliga bränslesortiment går till idag och hur avtalsförhållandena för de till uttaget och vidareförädlingen kopplade tjänsterna ser ut.

Förmögenhetsrättens allmänna del består av två delar, sakrätten och obligationsrätten. Denna allmänna del hanterar problem som är gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstår berör ofta både krav på betalning och krav på egendom varför det är av vikt att se till både obligationsrätten och sakrätten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen är depositionsavtal, vilka är föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, där deponering delvis är reglerat, kan upplevas som svårförståelig för gemene man eftersom texten inte förändrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan på den tiden och på grund av det är lagtexten fortfarande fullt tillämpningsbar.

Syftet med denna uppsats är att studera ett speciellt finansiellt leasingavtal för att se om detta innehåller tre generella kärnproblem; gränsdragningen mellan leasing och avbetalningsköp, leasingavgiften samt friskrivningsklausuler. Om det skulle visa sig vara på detta vis ska vi diskutera kring om en förändring av en tydligare informationsplikt eller lagstiftning anses vara behövlig, i synnerhet med tanke på att denna finansieringsform speglas av en obalans mellan leasegivare och leasetagare.När det gäller gränsdragningsproblematiken är det avtalets syfte, utformning och formulering som är avgörande för avtalstypen. Gällande leasingavgiften är problemet att leasegivaren kan justera denna på grunder som för leasetagaren är svårkontrollerade. Likaså är det inte heller alltid självklart för leasetagaren vad leasingavgiften innehåller. Problemet med friskrivningsklausuler är att dessa kan vara oskäliga och att innebörden kan vara svårtolkad för leasetagaren.

Syftet med studien var att beskriva personlig assistans, insatsen, yrket och rekryteringssituationen. Personlig assistans syftar till att ge personer med funktionshinder kontroll över det egna livet. En problematisk rekryteringssituation kan medföra att denna möjlighet går förlorad. Metoden som användes var personliga intervjuer samt litteraturstudier. De som intervjuades var politiker från socialnämnden i några av Norrbottens kommuner samt representanter för både kommunala och privata arbetsgivare för personliga assistenter.

Klädkoder förekommer på många olika typer av företag och påverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. Rättsområdet rörande klädkoder är dock relativt oklart och det finns en brist på relevanta, aktuella rättsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga på rättsprinciper och sedvana än på uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats är att söka utreda detta rättsläge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprätthålla en klädkod samt att undersöka arbetstagarens rättigheter.

In claims for unfair dismissal due to alleged redundancy, the burden of proof should be shared to enable an employee to have the cause of redundancy tried. In such a case, the employee should present evidence of an invalid cause ? such as personal reasons ? and the employer should account for the redundancy. With reference to their conflicting interests, the law favours the employer if the redundancy can be accounted for even if the employee maintains his or her position. This would have been reasonable practice if the employer?s evidence was subject to the same scrutiny as that of the employee but, as long as redundancy is considered a valid cause in itself, this is not the case.Redundancy does not come from nowhere, but it occurs when employers carry out their management decisions.

Det har inledningsvis konstaterats att frågan om hur avtal ingås är viktig för den allmänna avtalsrättens övergripande ändamål: att säkra en enkel, snabb och trygg omsättning. Det bör därmed också vara klarlagt hur avtal ingås, vilket dock inte är fallet. Därigenom föreligger det ett behov att kartlägga hur avtal ingås. En sådan analys kan dock inte ta sin utgångspunkt i AvtL, eftersom denna inte är, och har heller aldrig varit heltäckande, varför det enbart kvarstår en primär rättskälla att ta som utgångspunkt i en analys om hur avtal ingås: de rättsfall där avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras på AvtL. Därtill har det konstaterats att för att få fram en teori om hur avtal ingås kan inte enbart rättsfakta från denna praxis analyseras utan också dess ändamål.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

För en producent som ska utöka sin affärsverksamhet i nya länder finns många alternativa distributionsformer att välja mellan, exempelvis egna anställda, agentur eller återförsäljare. Valet beror till stor del på hur integrerad producenten vill att distributionen ska vara med den egna affärsverksamheten samt vilken grad av kontroll producenten vill ha över distributionen. Genom att använda en agent som distributör ökar producentens möjligheter att kontrollera distributionen eftersom denne i agentavtalet bland annat kan bestämma till vilka priser och inom vilket geografiskt område agenten får sälja producentens varor till tredje man. Det beror på att agentavtal, till skillnad från återförsäljaravtal, enligt praxis från EU-domstolen inte omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i artikel 101.1 FUEF. Av den anledningen kan det vara mycket förmånligt att utse en agent som distributör istället för en återförsäljare.För en producent är det i dessa fall mycket viktigt att veta hur avtal med en vald distributör ska utformas för att principerna som gäller för agentavtal ska vara tillämpliga.

Tekniken har historiskt sett alltid haft en stor inverkan på upphovsmän och rättighetsinnehavare vad gäller möjligheterna att såväl skydda som att förmedla sina verk. Internet och fildelningens intåg i samhället har på senare tid ställt förhållandet mellan de båda på sin spets.Fildelningen är idag ett stort problem för såväl rättighetsinnehavare som lagstiftare. Samtidigt utvecklas fildelningstekniker som gör det än svårare att stoppa spridningen av upphovsrättsskyddade verk. Dess utveckling tog sitt första språng med lanseringen av tjänsten Napster men idag är det framförallt fildelning via bittorrent som dominerar.Den svenska upphovsrätten påverkas till stor del av EU-rättsliga direktiv men också av utom-EU-rättsliga konventioner och internationella avtal. På senare år har ett flertal direktiv och avtal tagits fram i syfte att återta kontrollen över immateriella rättigheter.För Sveriges del har detta bl.a.

Det har inledningsvis konstaterats att frågan om hur avtal ingås är viktig för den allmänna avtalsrättens övergripande ändamål: att säkra en enkel, snabb och trygg omsättning. Det bör därmed också vara klarlagt hur avtal ingås, vilket dock inte är fallet. Därigenom föreligger det ett behov att kartlägga hur avtal ingås. En sådan analys kan dock inte ta sin utgångspunkt i AvtL, eftersom denna inte är, och har heller aldrig varit heltäckande, varför det enbart kvarstår en primär rättskälla att ta som utgångspunkt i en analys om hur avtal ingås: de rättsfall där avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras på AvtL. Därtill har det konstaterats att för att få fram en teori om hur avtal ingås kan inte enbart rättsfakta från denna praxis analyseras utan också dess ändamål.

Det har inledningsvis konstaterats att frågan om hur avtal ingås är viktig för den allmänna avtalsrättens övergripande ändamål: att säkra en enkel, snabb och trygg omsättning. Det bör därmed också vara klarlagt hur avtal ingås, vilket dock inte är fallet. Därigenom föreligger det ett behov att kartlägga hur avtal ingås. En sådan analys kan dock inte ta sin utgångspunkt i AvtL, eftersom denna inte är, och har heller aldrig varit heltäckande, varför det enbart kvarstår en primär rättskälla att ta som utgångspunkt i en analys om hur avtal ingås: de rättsfall där avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras på AvtL. Därtill har det konstaterats att för att få fram en teori om hur avtal ingås kan inte enbart rättsfakta från denna praxis analyseras utan också dess ändamål.

Det har inledningsvis konstaterats att frågan om hur avtal ingås är viktig för den allmänna avtalsrättens övergripande ändamål: att säkra en enkel, snabb och trygg omsättning. Det bör därmed också vara klarlagt hur avtal ingås, vilket dock inte är fallet. Därigenom föreligger det ett behov att kartlägga hur avtal ingås. En sådan analys kan dock inte ta sin utgångspunkt i AvtL, eftersom denna inte är, och har heller aldrig varit heltäckande, varför det enbart kvarstår en primär rättskälla att ta som utgångspunkt i en analys om hur avtal ingås: de rättsfall där avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras på AvtL. Därtill har det konstaterats att för att få fram en teori om hur avtal ingås kan inte enbart rättsfakta från denna praxis analyseras utan också dess ändamål.