Uppsatsen bygger pÄ fem intervjuer med nu vuxna personer om deras upplevelser av att vÀxa upp med förÀldrar i oförsonlig konflikt. KÀrnan i frÄgorna har varit hur de bemÀstrat sin situation, vilka som stöttade dem samt vilket stöd de önskade, att de hade fÄtt. Teoretiska utgÄngspunkter Àr Bowlbys m.fl. anknytningsteori och sjÀlvutvecklingen enl. Stern.

Detta examensarbete behandlar konflikthantering i grundskolans tidigare Ă„r. Är det en sjĂ€lvklarhet att arbetande lĂ€rare ute pĂ„ skolorna arbetar med konflikter pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? Hur hanterar man konflikter? Vilka verktyg anvĂ€nder man? Hur arbetar man förebyggande mot att konflikter uppstĂ„r? Vad tycker eleverna om lĂ€rarnas sĂ€tt att hantera konflikter och hur defineras begreppet konflikt av elever och lĂ€rare? Dessa var frĂ„gor som vi stĂ€llde oss och gjorde dĂ€rmed studier ute pĂ„ tvĂ„ grundskolor för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor..

MÀnniskan Àr en social varelse som har behov av andra mÀnniskor men eftersom vi Àr olika uppstÄr det ibland konflikter. MÄste konflikter vara negativa? Kan det komma nÄgot bra ur en konflikt? Studien vill lyfta fram konflikter som nÄgot som kan ge motivation och kreativitet till att skapa förÀndringar. Studien vill se om det finns nÄgot samband mellan konflikter och innovationer. Studien vÀnder sig till medarbetare, företagsledare, och studenter.

Denna uppsats handlar om hur vattenbrist kan pÄverka konflikter. Vi försöker framhÀva de bidragande orsakerna till att konflikt uppstÄr i motsats till samarbete. Med hjÀlp av teoretiska utgÄngspunkter diskuterar vi och försöker ge en djupare förstÄelse för problematiken. Uppsatsen behandlar inte bara vattenbrist utan Àven till viss del resursknapphet i största allmÀnhet, eftersom vattenbrist ingÄr som en komponent i den diskursen.Vi berör de tvÄ mest etablerade teorierna, som Àven Àr sina motpoler, cornucopianism kontra neo-malthusianism. Respektive teori har specifika svar pÄ hur och vad det Àr som gör, i det hÀr fallet, vattenbrist, till ett problem.VÄr uppsats innehÄller en del om statens och det internationella samfundets agerande i problemkomplexet rörande vattenbrist.

Den hĂ€r studien beskriver en konflikt kring en bergvĂ€rmetrend för bostadsrĂ€ttsföreningar som uppstĂ„tt i Uppsala under hösten 2010 och vĂ„ren 2011. Konfliktens parter Ă€r Ă„ ena sidan bostadsrĂ€ttsföreningar som valt att satsa pĂ„ bergvĂ€rme för att i första hand minska sina uppvĂ€rmningskostnader frĂ„n fjĂ€rrvĂ€rmen. Å andra sidan majoriteten i Uppsala kommuns miljö- och hĂ€lsoskyddsnĂ€mnd som Ă€r oroliga för trendens miljömĂ€ssiga effekter, framförallt för elförsörjningen, och föresprĂ„kar fjĂ€rrvĂ€rme. UtifrĂ„n tvĂ„ teoretiska perspektiv har jag satt konflikten kring bergvĂ€rmetrenden i ett större historiskt och samhĂ€lleligt sammanhang. Jag har prövat möjligheten att se konflikten som en konflikt kring fjĂ€rrvĂ€rme som ett stort tekniskt system med referens till teknikhistorikern Thomas B. Hughes.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

SammanfattningAtt hantera konflikter Àr nÄgot som mÄnga ledare/chefer stÄr inför i sin yrkesroll. Mitt syfte med studien,har varit att visa vilka ÄtgÀrder och resurser dessa chefer tar till nÀr de hanterar och löser konflikter, i de olika verksamheterna i den kommunala sektorn? För att kunna göra detta har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken chefer pÄ olika nivÄer, vad det gÀller kön, Älder, och olika tid som chef för att fÄ en uppfattning av hur de ser pÄ konflikt. Detta har jag gjort för att identifiera de processer som sker vid konflikt och ge lÀsaren en förstÄelse av vad konflikthantering innebÀr bÄde för oss som mÀnniskor men ocksÄ i form av arbetstagare och av chefer.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Bilden av team Àr ofta idealiserande och bör ifrÄgasÀttas. De önskade fördelarna med samverkan i team kan utebli dÄ konflikter uppstÄr mellan medlemmar i teamet. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en kunskapsöversikt om teamarbete och konflikter. För att precisera syftet fanns tvÄ frÄgestÀllningar: Varför uppstÄr konflikter inom team och hur pÄverkar konflikter teamets prestation? Sökningen efter litteratur genomfördes i Libris, Academic search elite och Sociological abstract.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om det finns en arbete-familj konflikt bland förvÀrvsarbetare och om flexibilitet i arbetet pÄverkar upplevelsen av konflikten. Vi vill Àven finna svar pÄ om kön, civilstÄnd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anstÀlld, har barn/inte har barn, har nÄgon betydelse för konflikten. Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning pÄ ett datamaterial frÄn 2005 om Äsikter om jobben och arbetslivet med svenska deltagare i Äldrarna 18-79 Är. Resultatet Àr att det finns en arbete-familj konflikt Àven om den Àr liten och att flexibilitet inte Àr nÄgon motvikt till konflikten. Vi kan Àven konstatera att det finns signifikanta skillnader i upplevelsen av konflikten utifrÄn civilstÄnd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anstÀlld, barn/inga barn.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

I denna uppsats presenterar vi en teori och modell som syftar till att illustrera interaktion utifrÄn en spelteoretisk ansats som en avvÀgning mellan relativ vinst, definierad som vinster som görs pÄ motpartens bekostnad, kontra ömsesidig vinst, definierad som vinster som görs i samarbete med motparten. Vi förklarar detta synsÀtt genom att anvÀnda oss av kortfattade exempel och applicerar sedan det pÄ tvÄ empiriska fall; Liberia och Sverige-Danmark. I sista kapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna; att samarbete Àr mer rationellt Àn konflikt förutsatt att parterna kan se möjligheterna samarbetet kan medföra. Dessutom poÀngteras att förtroende, eller en utomstÄende garant, Àr absolut nödvÀndigt för fungerande samarbete. VÄr ambition har varit att lÀgga fram ett analysinstrument med en hög grad av generaliserbarhet som kan anvÀndas för att fÄ en ökad förstÄelse av aktörers agerande i sÄvÀl samarbete som konflikt..