I denna uppsats presenterar vi en teori och modell som syftar till att illustrera interaktion utifrÄn en spelteoretisk ansats som en avvÀgning mellan relativ vinst, definierad som vinster som görs pÄ motpartens bekostnad, kontra ömsesidig vinst, definierad som vinster som görs i samarbete med motparten. Vi förklarar detta synsÀtt genom att anvÀnda oss av kortfattade exempel och applicerar sedan det pÄ tvÄ empiriska fall; Liberia och Sverige-Danmark. I sista kapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna; att samarbete Àr mer rationellt Àn konflikt förutsatt att parterna kan se möjligheterna samarbetet kan medföra. Dessutom poÀngteras att förtroende, eller en utomstÄende garant, Àr absolut nödvÀndigt för fungerande samarbete. VÄr ambition har varit att lÀgga fram ett analysinstrument med en hög grad av generaliserbarhet som kan anvÀndas för att fÄ en ökad förstÄelse av aktörers agerande i sÄvÀl samarbete som konflikt..

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur en utanförstÄende upplever, pÄverkas av, och hanterar en konflikt mellan arbetskamrater pÄ arbetsplatsen. En kvalitativ studie med öppna intervjuer genomfördes med Ätta deltagare. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att konflikter pÄ arbetsplatsen pÄverkar sÄvÀl individen, arbetsgruppen som hela arbetsplatsen negativt. Den utanförstÄende upplever konflikter pÄ arbetsplatsen som pÄfrestande och att de pÄ flera olika sÀtt pÄverkas negativt av dem.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Syftet har varit att utifrÄn ett pedagogiskt processperspektiv utveckla förstÄelsen för fenomenet konflikt och konflikthantering. Detta genom att lÀgga fokus pÄ vad en arbetsrelaterad konflikt innebÀr, arbetsrelaterade konflikters uppkomst, konflikthantering och vad arbetsrelaterade konflikter kan leda till i den studerade organisationen. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr inspiration har hÀmtats frÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. I studien har semi-strukturerade intervjuer anvÀnts som datainsamlingsmetod.I resultatet framkom det att en arbetsrelaterad konflikt innebÀr att parterna har svÄrt att enas om olika Äsikter gÀllande hur arbetsuppgifter ska utföras. Orsaker till att konflikter uppstÄr delas in i fyra kategorier; formella/strukturella problem, kommunikation, ledarskap och personligheter.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

I denna uppsats har jag fokuserat pÄ konflikter och lÀrande. Konflikter Àr för oss oftast kopplat till nÄgot negativt och pÄ sÄ sÀtt kan det kÀnnas jobbigt att sÀttas i situationer som kÀnns ohanterbara och obehagliga. Jag har i en litteraturstudie försökt analysera konflikter ur ett mer positivt perspektiv. Mitt syfte har varit att undersöka hur konflikter kan leda till lÀrande och utveckling. För att studien inte ska bli alltför omfattande har jag valt att begrÀnsa min metod till att enbart analysera befintlig litteratur.

VÄrdnadskonflikter Àr ett problem som drabbar flertalet barn, Är 2011 berördes cirka 9300 barn av förÀldrarnas vÄrdnadstvist och 18900 barn hade förÀldrar som deltog i ett samarbetssamtal. Konflikter kan pÄverka barnet negativt genom att ge upphov till lojalitetskonflikter och skuldkÀnslor. Syftet med denna studie var att undersöka hur tvÄ arbetssÀtt för handlÀggning av vÄrdnadskonflikter "Konflikt & försoning" och "Koordinator" tillÀmpas i utvalda delar av södra Stockholm samt undersöka hur de arbetar för att tillvarata barnets bÀsta i processen. För att undersöka detta anvÀndes en fallstudiedesign som utgick frÄn intervjuer med utövare av arbetssÀtten och observationer av sammantrÀden i tingsrÀtten. ArbetssÀtten analyserades separat utifrÄn the constant comparative method, och i konflikt & försoning framkom tre kategorier; rekrytering av förÀldrar och val av familjerÀttssekreterare, struktur under uppbyggnad samt ett annat förhÄllningssÀtt.

Studien jĂ€mför de rĂ„d som NiccolĂČ Machiavelli presenterar i "Fursten" med David Kilcullens handledning "Twenty-Eight articles" avseende en framgĂ„ngsrik förvaltning av makten i ett insatsomrĂ„de som prĂ€glas av en konflikt med irreguljĂ€r prĂ€gel. JĂ€mförelsen fokuserar frĂ€mst pĂ„ hur lokalbefolkningens stöd erhĂ„lls men tar Ă€ven upp andra aspekter pĂ„ förvaltarskapet sĂ„som flexibilitet och tillfĂ€lligheters inverkan pĂ„ dess dynamik. Studien Ă€r genomförd som en kvalitativ, jĂ€mförande textanalys dĂ€r resultatet pĂ„visar ett flertal likheter mellan de tvĂ„ teoretikernas alster rörandes hur framgĂ„ng erhĂ„lls i en irreguljĂ€r konflikt..

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollÀrares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan.De frÄgestÀllningar som stÀlldes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollÀrare att en konflikt mellan barn karaktÀriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollÀrare att barn anvÀnder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrÄn en grupp förskollÀrares uppfattningar?Resultatet av studien visade pÄ mÄnga olika uppfattningar om vad som Àr en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollÀrarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende pÄ vilken typ av konflikt det Àr, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjÀlp i konflikthanteringen. Det finns mÄnga likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter sÄsom synen pÄ hur barn agerar under konflikter kan Äterfinnas i tidigare forskning.

Den frÄgestÀllning som har vÀglett denna uppsats handlar om betydelsen av den enskilde personens handlande pÄ en arbetsplats och vilka de sociala konsekvenserna blir. Det huvudsakliga syftet Àr att skapa bredare förstÄelse för hur personer kan bidra till att skapa destruktiva och konstruktiva konflikter pÄ arbetsplatser. Studiens empiri har genererats genom en kvalitativ inriktning och bestÄr av elva tematiska intervjuer frÄn en analysenhet: Arbetsförmedlingen. Intervjuerna konstruerades utifrÄn vÄr egen förförstÄelse om konflikter som destruktiva och dÀrför söktes respondenter med mer arbetslivserfarenhet. Empirin har analyserats inom ramen för organisationskulturen, med hjÀlp av Johan Asplunds begrepp social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas Scheffs hÀnsynsemotionssystem och Barbro Lennéer Axelssons förhandlingskommunikation.

Under mer Àn 800 Är har en bitter konflikt utkÀmpats mellan frÀmst Irland och Storbritannien. De senaste 50 Ären har denna konflikt primÀrt handlat om Nordirlands varande eller icke varande i unionen med Storbritannien. Den komplexa historien till trots kunde ett avtal tecknas mellan de inblandade parterna 1998. Denna uppsats fokuserar frÀmst pÄ USA som inbegrips i konflikten i början pÄ 90-talet, först som 3: e part och senare som medlare. FrÄgan författarna stÀller sig lyder: Hur sÄg USA: s agerande som tredje part i förhandlingarna ut, hur pÄverkade detta agerande desamma, och hur kan detta förklaras med hjÀlp av teorier kring medling och konfliktlösning? Uppsatsens slutsatser dras utifrÄn den fallstudie som genomförs med hjÀlp av medlings- och konfliktlösningsteoretiska ramverk.

Bakgrund: Att fÄ ett cancerbesked vÀnder upp och ner pÄ tillvaron. Den tidigare sÀkravardagen försvinner och ersÀtts av rÀdsla, kaos och stor osÀkerhet. Syskon till cancersjuka barnhamnar mÄnga gÄnger i skuggan av sjukdomen. Det kan pÄverka den annars sÄ starkasyskonrelationen. Syfte: VÄrt syfte med arbetet var att beskriva och belysa syskons upplevelseroch behov av stöd i samband med att deras syskon fÄr en cancerdiagnos.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero pÄ mÄnga olika saker. Tidigare forskning sÀger att det Àr viktigt att kunna se mÄlen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden. Denna undersökning fokuserar pÄ olika outtalade och uttalade sociala mÄl och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mÄl. UtgÄngspunkten har dÀrför varit att försöka identifiera dessa mÄl. Undersökningen bestÄr av tio intervjuer med elever och tvÄ observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mÄl att uppnÄ och att dessa lÀtt hamnar i konflikt med varandra. Det Àr ofta de sociala mÄlen som tar över och lÄter prestationsmÄl komma i andra hand..