En militĂ€rt starkare makt har ofta överraskande svĂ„rt att ?besegra? eller ?hantera? en betyd-ligt svagare part i en konflikt, inbördes sĂ„vĂ€l som internationella. Övermakten uppvisar inte sĂ€llan en oförmĂ„ga att anpassa sig till nya omstĂ€ndigheter, medan den svagare aktören tvingas förĂ€ndra sig. Vad beror detta pĂ„?Jag ska i denna uppsats undersöka en starkare aktörs förmĂ„ga, eller oförmĂ„ga, att hantera en militĂ€rt underlĂ€gsen mostĂ„ndare.

Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frÄgestÀllningen var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur personer med ledningsansvar tÀnker kring och hanterar konflikter pÄ sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgÀnglig litteratur pÄ Àmnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gÀllande olika typer av och olika synsÀtt pÄ konflikter samt hanteringen av dem.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka studenters upplevelser av interpersonella konflikter mellan student och handledare som intrÀffat under den verksamhetsförlagda utbildningen pÄ Socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: - Hur beskriver studenterna att interpersonella konflikter förekommer? - Vilka strategier upplevde studenterna var framgÄngsrika vid interpersonella konflikter? - Vilka konsekvenser upplevde studenterna att interpersonella konflikter gav? Studien baseras pÄ kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med studenter som genomfört kursen Handledd studiepraktik SQ1451 pÄ socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Materialet har analyserats med tematisk analysmetod och tolkats med stöd av begreppet erkÀnnande och med teorin om maktbaser. Huvudresultaten var att samtliga studenter kunde redogöra för konfliktsituationer, men som aldrig ledde till öppna konflikter i huvudsak pÄ grund av att handledarna aldrig blev varse att en konfliktsituation ens förelÄg eller att handledarna var lyhörda sÄ att det istÀllet blev lÀrorika diskussioner.

Syftet med vÄr undersökning var att se i vilken grad eleverna har förstÄelse för begreppet hÄllbar utveckling. DÄ hÄllbar utveckling Àr ett mycket vitt begrepp har vi avgrÀnsat oss till att behandla den konflikt som uppstÄr mellan ekonomiska, sociala och miljömÀssiga synvinklar i hÄllbar utveckling. Vi ville Àven undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrÄgor. För att uppnÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. VÄr undersökning visade att eleverna visade förstÄelse för konflikten i hÄllbar utveckling men dÀremot kunde vi inte se om de hade nÄgon större handlingskompetens..

Bakgrund: Ca 10% av alla nyf?dda i Sverige v?rdas ?rligen p? en neonatalv?rdsavdelning, d?r separation mellan barn och f?r?ldrar ?r vanligt f?rekommande, trots evidens om dess negativa konsekvenser f?r b?de f?r?ldrar och barn. Nollseparation inneb?r att f?r?ldrar och barn h?lls i s? mycket fysisk och psykisk n?rhet under v?rdtiden som m?jligt. ?ven om tidigare forskning har belyst konsekvenserna av separation inom neonatalv?rden, finns begr?nsad sammanst?lld kunskap om hur f?r?ldrar upplever nollseparation i en neonatal kontext.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frÄgestÀllningen var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur personer med ledningsansvar tÀnker kring och hanterar konflikter pÄ sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgÀnglig litteratur pÄ Àmnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gÀllande olika typer av och olika synsÀtt pÄ konflikter samt hanteringen av dem.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Problemdiskussionen behandlar huruvida revisorn har en roll i upptÀckten av bedrÀgeri eller inte. Det har det senaste Ären förekommit flera debatter som diskuterat denna frÄga.  Utöver detta har en möjlig konflikt mellan tystnadsplikten och anmÀlningsplikten identifierats, dÀr en för nÀra relation till kunden setts som ett problem. Vad har revisorn för skyldigheter under granskningen ? kan han förvÀntas ha den kunskap som behövs för att upptÀcka bedrÀgeri? Detta Àr en del av de problemformuleringar som prÀglat arbetet och lett till utformningen av vÄr forskningsfrÄga som Àr hur revisorn ser pÄ sin roll i upptÀckten av bedrÀgeri? Syftet med studien Àr dÀrmed att öka förstÄelsen för denna frÄga, och hur revisorn hanterar situationer dÀr anmÀlningsplikten kan komma i konflikt med tystnadsplikten.För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metod inriktat pÄ det hermeneutiska synsÀttet. Vi har anvÀnt oss av en induktiv undersökningsansats och vÄr datainsamlingsmetod bestÄr av intervjuer.I vÄrt teoretiska avsnitt har vi tagit upp Àmnen som bland annat behandlar revisorns oberoende, etiska regler och riktlinjer, tystnadsplikten, anmÀlningsplikten, ekonomiska brott, revisorns roll i upptÀckten av bedrÀgerier, förvÀntningsgapet och skadestÄndsskyldighet och ansvar.UtifrÄn intervjuerna vi genomfört fick vi respondenternas egna uppfattningar och skildringar av de diskussioner som behandlar vad som ska ingÄ inom ramen för revisorns arbete och det förvÀntningsgap som uppstÄr till följd av detta.Vi gjorde en analys pÄ vÄrt resultat och jÀmförde det med vÄrt teoretiska avsnitt dÀr vi diskuterat likheter och olikheter.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frÄgestÀllningen var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur personer med ledningsansvar tÀnker kring och hanterar konflikter pÄ sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgÀnglig litteratur pÄ Àmnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gÀllande olika typer av och olika synsÀtt pÄ konflikter samt hanteringen av dem.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).