Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Studiens problemomrÄde handlar om konflikthantering och Àr en undersökning som behandlar hur sju lÀrare förhÄller sig till fenomenet ute pÄ fÀltet. Urval av Àmnet konflikthantering valdes eftersom det ses en relevant för lÀraryrket, med anknytning till tidigare erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen och tomrummet i teoretiska kunskaper i hur lÀrare skall hantera konflikter i utbildningen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om det anvÀnds nÄgra eventuella konfliktmodeller i skolan utifrÄn lÀrares uppfattningar och beskrivningar om hur de hanterar konflikter. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt att samla material pÄ Àr den kvalitativa ansatsen enkÀtundersökning. Fem grundskolor i VÀstra Götaland kontaktades genom email, lÀrarnas skriftliga svar kommer att diskuteras utifrÄn tidigare forskning.

Bakgrund: Ca 10% av alla nyf?dda i Sverige v?rdas ?rligen p? en neonatalv?rdsavdelning, d?r separation mellan barn och f?r?ldrar ?r vanligt f?rekommande, trots evidens om dess negativa konsekvenser f?r b?de f?r?ldrar och barn. Nollseparation inneb?r att f?r?ldrar och barn h?lls i s? mycket fysisk och psykisk n?rhet under v?rdtiden som m?jligt. ?ven om tidigare forskning har belyst konsekvenserna av separation inom neonatalv?rden, finns begr?nsad sammanst?lld kunskap om hur f?r?ldrar upplever nollseparation i en neonatal kontext.

Upproren i arabvĂ€rlden och VĂ€steuropa har haft olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och olika utfall. Syftet med uppsatsen Ă€r att visa att David Kilcullens teori kring upprorsbekĂ€mpning Ă€r tillĂ€mpig oavsett konfliktens natur eller geografiskt lĂ€ge. Uppsatsen vill illustrera detta genom att pröva teorin mot en annan konflikt Ă€n, konflikten pĂ„ Östtimor och i Irak, ur vilken Kilcullen dragit sina erfarenheter och slutsatser. Min förhoppning Ă€r att det inte finns nĂ„gon skillnad och att teorin dĂ€rför Ă€r fullt tillĂ€mplig och dĂ€rmed Ă€ven kan anvĂ€ndas i ett större perspektiv. Den frĂ„ga uppsatsen dĂ€rmed efterstrĂ€var att svara pĂ„ Ă€r i vilken omfattning Ă€r David Kilcullens teorier kring upprorsbekĂ€mp-ning tillĂ€mpliga pĂ„ en inomeuropeisk, inomstatlig konflikt likt Nordirland.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Studiens syfte gÄr ut pÄ att undersöka en programledares politiska tal frÄn Tv-programmet Iran aryaee TV. Undersökningen genomfördes med argumentationsanalys och retorisk analys. Resultatet av studien blev att programledarens tal inte Àr trovÀrdiga, sÄledes att Tv-programmet Àr opÄlitligt och manipulerande. Slutsatsen Àr att Iran aryaee TV Àr ett uttryck för propaganda samt att mediernas roll som ideologisk bÀrare i det politiska medierummet enbart finns till för att skapa konflikt..

Sedan införandet av IFRS har en rad nya regler tillkommit. Den hÀr uppsatsen beskriver förÀndringarna kring införandet av IAS 36 och 38. Den empiriska undersökningen avser intervjuer med tvÄ revisionsbyrÄer samt ett företag. VÄr slutsats har visat att sedan införandet av IFRS 3 sÄ har det inte behövts göras nÄgra nedskrivningar. Till grund för detta ligger den rÄdande högkonjunkturen.

En militĂ€rt starkare makt har ofta överraskande svĂ„rt att ?besegra? eller ?hantera? en betyd-ligt svagare part i en konflikt, inbördes sĂ„vĂ€l som internationella. Övermakten uppvisar inte sĂ€llan en oförmĂ„ga att anpassa sig till nya omstĂ€ndigheter, medan den svagare aktören tvingas förĂ€ndra sig. Vad beror detta pĂ„?Jag ska i denna uppsats undersöka en starkare aktörs förmĂ„ga, eller oförmĂ„ga, att hantera en militĂ€rt underlĂ€gsen mostĂ„ndare.

Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frÄgestÀllningen var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur personer med ledningsansvar tÀnker kring och hanterar konflikter pÄ sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgÀnglig litteratur pÄ Àmnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gÀllande olika typer av och olika synsÀtt pÄ konflikter samt hanteringen av dem.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka studenters upplevelser av interpersonella konflikter mellan student och handledare som intrÀffat under den verksamhetsförlagda utbildningen pÄ Socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: - Hur beskriver studenterna att interpersonella konflikter förekommer? - Vilka strategier upplevde studenterna var framgÄngsrika vid interpersonella konflikter? - Vilka konsekvenser upplevde studenterna att interpersonella konflikter gav? Studien baseras pÄ kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med studenter som genomfört kursen Handledd studiepraktik SQ1451 pÄ socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Materialet har analyserats med tematisk analysmetod och tolkats med stöd av begreppet erkÀnnande och med teorin om maktbaser. Huvudresultaten var att samtliga studenter kunde redogöra för konfliktsituationer, men som aldrig ledde till öppna konflikter i huvudsak pÄ grund av att handledarna aldrig blev varse att en konfliktsituation ens förelÄg eller att handledarna var lyhörda sÄ att det istÀllet blev lÀrorika diskussioner.

Syftet med vÄr undersökning var att se i vilken grad eleverna har förstÄelse för begreppet hÄllbar utveckling. DÄ hÄllbar utveckling Àr ett mycket vitt begrepp har vi avgrÀnsat oss till att behandla den konflikt som uppstÄr mellan ekonomiska, sociala och miljömÀssiga synvinklar i hÄllbar utveckling. Vi ville Àven undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrÄgor. För att uppnÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. VÄr undersökning visade att eleverna visade förstÄelse för konflikten i hÄllbar utveckling men dÀremot kunde vi inte se om de hade nÄgon större handlingskompetens..

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frÄgestÀllningen var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur personer med ledningsansvar tÀnker kring och hanterar konflikter pÄ sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgÀnglig litteratur pÄ Àmnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gÀllande olika typer av och olika synsÀtt pÄ konflikter samt hanteringen av dem.

Problemdiskussionen behandlar huruvida revisorn har en roll i upptÀckten av bedrÀgeri eller inte. Det har det senaste Ären förekommit flera debatter som diskuterat denna frÄga.  Utöver detta har en möjlig konflikt mellan tystnadsplikten och anmÀlningsplikten identifierats, dÀr en för nÀra relation till kunden setts som ett problem. Vad har revisorn för skyldigheter under granskningen ? kan han förvÀntas ha den kunskap som behövs för att upptÀcka bedrÀgeri? Detta Àr en del av de problemformuleringar som prÀglat arbetet och lett till utformningen av vÄr forskningsfrÄga som Àr hur revisorn ser pÄ sin roll i upptÀckten av bedrÀgeri? Syftet med studien Àr dÀrmed att öka förstÄelsen för denna frÄga, och hur revisorn hanterar situationer dÀr anmÀlningsplikten kan komma i konflikt med tystnadsplikten.För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metod inriktat pÄ det hermeneutiska synsÀttet. Vi har anvÀnt oss av en induktiv undersökningsansats och vÄr datainsamlingsmetod bestÄr av intervjuer.I vÄrt teoretiska avsnitt har vi tagit upp Àmnen som bland annat behandlar revisorns oberoende, etiska regler och riktlinjer, tystnadsplikten, anmÀlningsplikten, ekonomiska brott, revisorns roll i upptÀckten av bedrÀgerier, förvÀntningsgapet och skadestÄndsskyldighet och ansvar.UtifrÄn intervjuerna vi genomfört fick vi respondenternas egna uppfattningar och skildringar av de diskussioner som behandlar vad som ska ingÄ inom ramen för revisorns arbete och det förvÀntningsgap som uppstÄr till följd av detta.Vi gjorde en analys pÄ vÄrt resultat och jÀmförde det med vÄrt teoretiska avsnitt dÀr vi diskuterat likheter och olikheter.