Studiens syfte var att undersöka lÀrares, sÀrskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av sÀrskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhÄllande till inkludering, uppfattningar om lÀrares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna sjÀlva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv dÀr vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

Leandersson, A. & Magnuson, E. (2011). FörutsÀttningar för inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. FörstÄr pedagogerna, kan pedagogerna och vill pedagogerna? Halmstad: Högskolan i Halmstad, sektionen för lÀrarutbildningen.VÄrt syfte var att undersöka förutsÀttningar för inkludering av elever i behov av sÀrkilt stöd.

Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gÄtt pÄ skoldaghem, har nÀr det gÀller inkludering och exkludering.

Denna studie undersöker effekterna av ett inkluderande respektive exkluderande förhÄllningssÀtt inom stödundervisningen i matematik i grundskolan. Fokus ligger pÄ effekterna pÄ elevernas sjÀlvförtroende och deras prestationer i Àmnet. Syftet Àr sÄledes att synliggöra vad forskningen sÀger om vilka effekter som finns. Resultatet visar att det finns fler fördelar Àn nackdelar med inkludering, till exempel finns fler lÀrare tillgÀngliga att hjÀlpa eleverna och sociala relationer Àr lÀttare att utveckla, vilket leder till bÀttre sjÀlvförtroende hos eleverna. LÀrarens roll i ett inkluderat klassrum har inverkan pÄ elevernas prestationer och sjÀlvförtroende.

Uppsatsen handlar om hur flersprÄkiga elever integreras och inkluderas i en mÄngkulturell skola. Fyra olika lÀrare intervjuades efter en frÄgemanual dÀr samma frÄgor stÀlldes till alla intervjuade. Resultat visade att samtliga lÀrare prioriterade inkludering av flersprÄkiga och nyanlÀnda elever för att pÄskynda deras integration i den svenska skolan. LÀrarna lyfte ocksÄ fram vikten av en god modersmÄlsundervisning samt studiehandledning för att individuellt stödja eleverna och möjliggöra inlÀrning och förstÄelse för dem. Samtliga lÀrare pÄpekade vidare att ett gott samarbete med och engagemang frÄn hemmet och förÀldrarna Àr av stor betydelse för en framgÄngsrik integration i skolan.

Denna undersökning behandlar idrottslÀrares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingÄr ocksÄ en redogörelse för hur idrottslÀrare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi stÀller oss exempelvis frÄgan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslÀrare med inkluderande undervisning?Undersökningen har kvalitativ ansats dÀr intervjuer med sju idrottslÀrare anvÀnds som utgÄngspunkt för metod. Det framgÄr av vÄrt resultat att, enligt lÀrarna, kan inkludering översÀttas som alla elevers lika rÀtt att delta i idrottsundervisningen.

Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.

Abstract Holmquist, N & Olsson, M (2009). Ska vi leka? Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Vi har utfört en studie dÀr vi har granskat pedagogernas syn pÄ lek i förskolan och hur de arbetar utifrÄn inkludering av alla barn i leken. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar du leken i förskolan och hur viktig anser du att den Àr? Hur pedagoger frÀmjar inkludering i leken i förskolan. Vi kommer att inleda med att börja beskriva varför vi valde detta omrÄde dÀr vi sedan förklarar och konkretiserar vad leken innebÀr och varför den Àr det grundlÀggande elementet i förskolan.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers upplevelser kring de förutsÀttningar som finns för att tillhandahÄlla en inkluderande förskolemiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Syftet bröts ner i ett antal frÄgestÀllningar som handlar om hur pedagogerna definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd liksom inkludering samt vilka förutsÀttningar de upplever sig ha beroende pÄ stöd frÄn ledning, kollegor samt förÀldrar för att arbeta inkluderande. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr samspel, kommunikation och gemenskap Àr en förutsÀttning för lÀrande. Jag har tagit i beaktning att det Àr jag som forskare som filtrerar intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser genom min egen tolkning.

I dagens skola Àr pedagogens uppdrag att strÀva efter en skola för alla, dÀr alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsÀttningar ska ha samma rÀtt till utbildning. DÀrför var syftet med denna studie att fÄ ökad kunskap om inkludering och fÄ reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan/skolans tidigare Är arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om Àmnet. I en inkluderande verksamhet Àr skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsÀttningar. VÄr studie riktade sig mot elever i behov av sÀrskilt stöd i allmÀnhet och ingen speciell diagnos eller sÀrskilt behov. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollÀrare/lÀrare arbetar pÄ samma sÀtt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

Vid vÀrldskonferensen om undervisning av elever i behov av sÀrskilt stöd Är 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmÀrket för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser ocksÄ igenom i den svenska lÀroplanen, Lpo 94. Syftet med studien Àr att fÄ exempel pÄ hur inkludering och stöd i klassrummet pÄ en gymnasieskola kan se ut. Metoden som ligger till grund för studien Àr en multipel fallstudie av tre lÀrare i Àmnet svenska pÄ en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger pÄ direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgÄngen lÀggs tyngdpunkten pÄ intervjuerna och observationerna anvÀnds för att illustrativt syfte. Resultatet som jag har fÄtt fram i min fallstudie visar att lÀrarna anvÀnder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sÀtt att lÀra kÀnna och se varje enskild elev.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder grundsÀrskoleelever och lÀrare upplever i en inkluderande och en exkluderande skolform. Studien belyser, genom intervjuer, att antal sÀrskoleelevers och lÀrares tankar och upplevelser om elevernas skolsituation i en inkluderande alternativt exkluderande skolform. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod, för att pÄ sÄ sÀtt undersöka Àmnet utifrÄn respondentens berÀttelse och dÀrmed fÄ sÄ djupgÄende detaljer som möjligt. Vi önskar beskriva mÀnniskors upplevelser och Äsikter.

Vi har uppmÀrksammat att det finns ett glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta kÀnner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och pÄverkar elevernas attityd till Àmnet matematik pÄ ett negativt sÀtt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förÀndrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vÄr undersökning..

Syftet med denna studie var att, utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, undersöka olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i skolan. I studien lades fokus pÄ tre faktorer som, enligt tidigare forskning, har betydelse vid inkludering av elever med ADHD i skolan: förvÀntningar och bemötande, den fysiska miljön samt anpassat arbetssÀtt. Som undersökningsinstrument valdes i denna studie kvalitativa individuella intervjuer med sammanlagt sex informanter: tre tidigare elever med ADHD samt tre lÀrare. I svaren frÄn eleverna framkom att lÀrares lÄga förvÀntningar pÄ elever med ADHD samt den negativa stÀmplingen pÄ eleverna pÄverkade utfallet av skolgÄngen negativt. Den fysiska miljön hade betydelse för elevernas koncentrationsförmÄga men lÀrarnas och elevernas uppfattningar kring de viktigaste distraktionsfaktorerna i klassrumsmiljön skiljde sig Ät. LÀrarna i studien ansÄg att anpassning Àr av stor betydelse för att inkludering av elever med ADHD ska fÄ ett lyckat utfall.

Denna undersökning gjordes pĂ„ grund av dagens uppmĂ€rksammande av anvĂ€ndningen av drogen marijuana och syntetiska motsvarigheter bland ungdomar. Även den legalisering som skett i andra lĂ€nder skapade ett intresse för undersökningen. En enkĂ€tstudie genomfördes bland gymnasieelever, Ă„rskurs tre i VĂ€stra Götaland. Studien hade 57 respondenter med en medelĂ„lder pĂ„ 18 Ă„r, 33% kvinnor och 67% mĂ€n. Studien visade pĂ„ att de manliga gymnasieeleverna i undersökningen tenderade att ha en mer positiv attityd till drogen marijuana.