Laborationer Àr en ofta anvÀnd undervisningsmetod i de naturvetenskapliga Àmnena i skolan och har varit det under lÄng tid. Det Àr ocksÄ en metod som en del lÀrare anser vara tids- och resurskrÀvande. Samtidigt finns det olika uppfattningar om vad laborationer Àr och om vad som Àr syftena och mÄlen med dem. I denna kunskapsöversikt analyseras litteratur publicerad under de senaste tio Ären för att ge en nutida bild av laborationens vÀrde i undervisningen utifrÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar. Först undersöks laborationers effektivitet för lÀrande av vetenskapliga koncept och fenomen.

Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda pÄ vilket pedagogiskt synsÀtt som tycks rÄda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssÀtt anvÀnds semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god förÀldrasamverkan Àr viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhÄllningssÀtt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrÄn ett relationellt perspektiv dÄ de ansÄg det viktigt att skapa lÄngsiktiga lösningar för eleven och utgÄ frÄn relationen mellan hem- och skolmiljö.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Denna studie behandlar delaktighet och inflytande mellan hem och förskola, vilket Àr ett av förskolans uppdrag enligt styrdokumenten. Vi har valt att genomföra denna studie för att fÄ insyn i hur förÀldrar pÄ en förskola uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande. Som verksamma i förskolan har vi funderat pÄ om och hur vi möjliggör för förÀldrar att förstÄ det demokratiska uppdraget och de bÄde rÀttigheter och skyldigheter som det för med sig. Studiens syfte Àr att beskriva förÀldrars uppfattning om delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och pedagogiska planering. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om förÀldrars delaktighet och inflytande.

Arbetets syfte var att undersöka hur mycket och till vad grafrÀknaren anvÀndes av lÀrare och elever i matematikundervisningen i gymnasiet. Jag tittade Àven pÄ lÀrarens attityd till grafrÀknaren och vad den hade för pÄverkan pÄ elevernas kunnande och egna attityder till grafrÀknaren. Undersökningen omfattade drygt 600 elever och ett 50-tal lÀrare..

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

Syfte: Det som jag i denna studie definierar som inkludering Àr att undersöka om en specifik verksamhet Àr anpassad till alla elever, och om det dÀrigenom Äterfinns mönster som dÄ framtrÀder. Studiens syfte Àr att fokusera pÄ alla elever i klassrums struktur för att dÀrigenom kunna se vad som framtrÀder i den dagliga gemensamma undervisningen. Det som dessutom studerades var interaktion i skolmiljön d.v.s. kommunikationen och samspelet elever-elever, elever-lÀrare och lÀrare-elever. Syftet med studien Àr att beskriva och undersöka hur dessa processer framtrÀder i klassrumsrummet genom att studera det som synliggörs i den dagliga verksamheten och tydliggöra vilka processer det handlar det om.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Syftet med studien Àr att undersöka attityder till inÀlvsmat. Synen pÄ inÀlvor som mat Àr varierande beroende pÄ land och kulturella skillnader och ses i vissa kulturer som delikatess och i andra som skrÀp. Med inÀlvsmat menas Àtliga organ ifrÄn slaktdjur. För att fÄ veta om benÀgenheter att konsumera inÀlvsmat finns mÄste de faktorer som avgör personens matval studeras. För att svara pÄ denna frÄga utformades en egen teori som beskriver de bestÄndsdelar som ligger till grund för mÀnniskors konsumtionsval.

VÄr studie grundar sig pÄ att undersöka hur rastverksamhet och meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrÄn upplevelse- och Àventyrspedagogik dÀr fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhÄllningssÀtt. VÄra mÄl Àr att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute pÄ rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika omrÄdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. VÄr utgÄngspunkt i studien Àr en nulÀgesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrÄn nulÀgesanalysen skapades syfte och mÄl. Utvecklingsarbetet grundar sig pÄ rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vÄr verksamhetsförlagda utbildning dÀr vi medverkade bÄda tvÄ under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var Ärskurs tvÄ och tre pÄ frivillig grund.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Examensarbetet utgÄr frÄn fyra pedagoger i skolÄr 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk samt undervisningen av andrasprÄkselever.EnkÀtundersökningarna jÀmförs med skolverkets kursplan för svenska som andrasprÄk, LÀroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring Àmnet.De medverkande pedagogerna visar pÄ en medvetenhet kring andrasprÄksinlÀrning och olika faktorer, dÀribland modersmÄlsundervisningen, som pÄverkar denna. Undersökningen ger Àven indikationer pÄ att pedagoger har en syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk som ett Àmne som krÀver mer arbete i sin helhet och pÄ individuell nivÄ med varje elev..

Äldre personer riskerar i stor utstrĂ€ckning att drabbas av undernĂ€ring och sjuksköterskor har en viktig uppgift i nutritionsarbetet kring dessa personer. Studiens syfte var att mĂ€ta attityder till Ă€ldres Ă€tande och nĂ€ringstillstĂ„nd. Det validerade instrumentet Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale (SANN-G-skalan) anvĂ€ndes. I urvalet ingick sjuksköterskor pĂ„ sĂ€rskilt boende och korttidsboende i tvĂ„ kommuner. TvĂ„ pĂ„stĂ„enden som handlade om kostpolicy och utbildning i nutrition lades till i enkĂ€ten, med möjlighet att lĂ€mna kommentar.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.