LÀstester genomförda av IEA, PIRLS och PISA, bÄde inom Europa och i vÀrlden, har visat att eleverna i Sverige genom Ären har uppnÄtt allt sÀmre resultat pÄ lÀstester. Att kunna lÀsa Àr nÄgot som Àr nödvÀndigt för att kunna fungera i vÄrt samhÀlle, bÄde i skolan, senare i yrkeslivet och i privatlivet.Examensarbetets övergripande syfte Àr att undersöka vilka faktorer i skolan som kan ha del i den sjunkande lÀs- och skrivförmÄgan hos eleverna. Examensarbetet förtydligar begreppet literacy nÀrmare och redogör för de faktorer som vi, genom en avgrÀnsad sökning, funnit kan ha pÄverkan pÄ elevernas studieresultat. DÄ lÀroplanen Àr det dokument som skolan ska förhÄlla sig till, finns det i examensarbetet en jÀmförelse om vad som skrivs om undervisning och Àmnet svenska mellan Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.Metoden som anvÀnds i denna uppsats Àr kvalitativ intervju. I studien deltog tre lÀrare som arbetat i ca 15 Är inom lÀs- och skrivundervisning.

Den fysiska miljön i förskolan kan innebÀra bÄde möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som pÄverkar kvaliteten och verksamhetens förutsÀttningar att skapa en miljö som prÀglas av inkludering och delaktighet Àr det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingÄr i ett större projekt vars syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskolor kan bidra till förÀndringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie Àr att ta del av nÄgra pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrÄn ett inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av omrÄdet utrymme och inredning gjorts enskilt av bÄde mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten pÄ avdelningen var lÄg. UtifrÄn en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestÄende av tre pedagoger dÀr deras beskrivning av tillgÀnglighet och begrÀnsningar i utrymme och inredning synliggörs.

Samhall Àr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd som syftar till att hjÀlpa individer med funktionshinder att komma ut pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Detta görs frÀmst genom utbildning och arbete. Samhall anvÀnder sig av en utvecklingsplan för att pÄ bÀsta sÀtt motivera och stÀrka individen för ett arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Samhall har uttryckt svÄrigheter med att motivera de anstÀllda att lÀmna organisationen och har dÀrför bett om en utvÀrdering. Syftet med arbetet var att undersöka om Samhalls utvecklingsplan Àr effektiv nog för att motivera de anstÀllda och att ge förslag pÄ förbÀttringar utifrÄn teorier och andra problemfaktorer som eventuellt kan hittas.

I den hÀr studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i sÀrskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkÀtstudie dÀr vi tagit upp frÄgestÀllningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lÀrande. EnkÀten hade bÄde slutna frÄgor med fasta svarsalternativ och öppna frÄgor dÀr eleven skrev fritt. Analysen av enkÀten har skett bÄde kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv pÄ stigma och stÀmplingsteori.

Bakgrund: MÀnsklig omsorg Àr en utgÄngspunkt för allt mÀnskligt liv. MÀnniskor Àrberoende av varandra och vÄrdrelationen utgör underlaget för all professionellomvÄrdnad. Tidigare forskning visar att sjuksköterskans attityd pÄverkar vÄrdrelationenmed patienter som missbrukar droger. Enligt sjuksköterskans etiska kod bör arbetetgenomsyras av ett etiskt och holistiskt förhÄllningssÀtt. VÀrdegrunden ska vila pÄ enhumanistisk mÀnniskosyn och alla patienter ska bemötas jÀmlikt och ges samma tillgÄngtill högkvalitativ vÄrd oavsett kontext.Syfte: Att belysa attityder i vÄrdrelationer med patienter som missbrukar droger, ur ettsjuksköterskeperspektiv.Metod: Systematisk litteraturstudie.

I den hÀr uppsatsen undersöks sex olika texter frÄn tidskrifterna Kamratposten och Julia för att komma fram till vilka modellÀsare som konstrueras. ModellÀsaren Àr den identitet som erbjuds i en text och den lÀsare som avsÀndaren förestÀller sig. Syftet med undersökningen Àr att hitta och sedan jÀmföra modellÀsarna frÄn de olika texterna och dÀrigenom se vilka förvÀntningar de tvÄ tidskrifterna har pÄ sina riktiga lÀsare. Analysen Àr kvalitativ och har sin grund i den systemisk-funktionella grammatiken. Jag har valt att analysera texternas interpersonella betydelse och deras presuppositioner.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

This present study is a result of a research that I made . My purpose is to find out how the debate about inclusion looked like back in the history. My research was about the view we had absolut inclusion in the history, I also made some interviewes among teachers and students in the schools of today. I wanted to se their views about inclusion today and I wanted to know their opinions about inclusion. Did the students and the teachers have prejudice against other students with functional disabilities as Down syndrom and blindness? What was their thoughts about inclusion of students with differents functional disabilities?One more task I had with this study I made was to raise another debate about inclusion .! Keywords: Inclusion and funtional disabilities.

Enligt Konventionen om barnets rÀttigheter och LÀroplanen för förskolan har barn rÀtt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krÀvs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt Àr vad denna studie försöker inringa. UtifrÄn samtal och deltagande observationer under tio dagar av tvÄ femÄriga pojkar och tvÄ femÄriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberÀttelser, tolkats fram. Syftet Àr att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberÀttelse i samtal och samspel och vad som framstÄr som viktigt i deras liv vid undersökningstillfÀllet.Studien utgÄr frÄn hermeneutisk tolkningslÀra, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket Àr centralt för förstÄelsen av barns livsvÀrld.

Snatteri Ă€r det brott som förekommer mest bland ungdomar i tonĂ„ren och kan i tidig Ă„lder bli en inkörsport till grövre brottslighet. Detta finns dokumenterat i officiell brottsstatistik. I vux-envĂ€rlden stöter man ofta pĂ„ obekrĂ€ftade uppfattningar, att ungdomar idag tenderar till att tillĂ€gna sig en accepterande attityd till eget och kamraters snatteri.Är det en verklig sanning att ungdomar i dag tolererar och bagatelliserar snatteri? Syftet med denna uppsats, som omfattar ungdomar i klass nio, Ă€r att ta reda pĂ„ hur det kan se ut med tan-ke pĂ„ dessa frĂ„gor. Inte minst för att öka kunskaperna inför planering av brottsförebyggande arbete.

Under utbildningen till Studie- och yrkesvÀgledare kom vi att upptÀcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populÀrare sÀtt att skaffa sig förslag pÄ lÀmpliga studie- och yrkesval. Intressetester anvÀnds av verksamma vÀgledare inom bÄde skola och arbetsförmedling. Internet Àr vÄrt frÀmsta informationsanskaffningsmedel och anvÀnds alltmer inom vÄr bransch. Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen dÄ Àr giltig.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka vad grundskoleelever har för uppfattningar om personer med utvecklingsstörning och om de uppfattningarna kan skilja sig Ät beroende pÄ om:- man gÄr pÄ en grundskola som inte har nÄgot samarbete med sÀrskolaneller- pÄ en grundskola som arbetar med inkludering och samverkan med sÀrskolan och Àven har klasskamrater som Àr inskrivna i sÀrskolan.MetodStudien utgÄr frÄn teorin om sociala representationer. Enkelt uttryckt innebÀr teorin att olika individer tillsammans skapar en gemensam uppfattning om verkligheten. Ur uppfattningen, representationen, skapas en sorts vardagskunskap som enar dem och vÀgleder dem i den sociala tillvaron (Chaib & Orfali, 1995). Elever frÄn tvÄ skolor som passar in i de i syftet presenterade kategorierna deltog i undersökningen. I studien anvÀndes vinjettmetoden.

Syftet med denna studie Àr att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgÄngen kan se ut för sÀrskolans elever som gÄr inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frÄgestÀllningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av sÀrskoleelevernas skolgÄng. Studien Àr indelad i tvÄ delar. Studiens första del har genomförts i en lÀrargrupp som undervisar sÀrskoleelever i grund- och gymnasieskolor. TrÀffarna med dessa lÀrare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssÀtt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter pÄ inkludering, anpassning av lÀromedel, förelÀsningar och studiebesök.

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Syftet med studien var att kartlÀgga vilka förutsÀttningar boendestödjare i VÀrmland och Dalsland har att hantera sina arbetsuppgifter utifrÄn kompetens och evidens. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ metod och gruppenkÀter för att kunna göra denna kartlÀggning. Studien riktade sig till enhetschefer inom socialpsykiatrin samt dess personal som jobbar inom boendestöd mot brukare med egen bostad. TvÄ enkÀter gjordes varav den ena riktades mot enhetscheferna och den andra mot personal. Totalt tillfrÄgades 23 kommuner att delta i studien och av de svarade 17 kommuner pÄ enkÀterna vilket ger en svarsfrekvens pÄ 74 %.