Föreliggande arbete inriktar sig pÄ lÀrares sÀtt att kommunicera i undervisning av ensemble dÀr de bemöter flera elever samtidigt. Med hjÀlp av videoobservationer av fyra lÀrare som bedriver undervisning av mindre ensembler pÄ gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssÀtt som anvÀnds samt hur de anvÀnds. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av sÄ vÀl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklÀrarna med sina elever under lektionens gÄng. De kommunikationssprÄk som förekommer Àr ett socialt, humoristiskt, auktoritÀrt, gestaltande, kunnigt och mÄlande sprÄk.

SÀttet att tala om elevers skolsvÄrigheter har över tid förskjutits frÄn att tala om elever med behov - till elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta har inneburit att fokuset pÄ elevers skolsvÄrigheter har varit att se ?problemet? som individbundet, till att mer gÄ i riktning mot att se omgivande förhÄllanden som de bidragande faktorerna till att elever Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att analysera förestÀllningen hur ?behov av sÀrskilt stöd? formuleras genom att spegla relationerna mellan forskning och pedagogers synsÀtt.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hÄllbar utveckling pÄ gymnasienivÄ i VÀxjö kommun och vilken instÀllning elever och lÀrare har till ett sÄdant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet Àr en enkÀtundersökning genomförd pÄ en utvald grupp av elever och lÀrare i VÀxjö kommun. Resultatet visar pÄ att undervisning bedrivs men inte i en tillrÀcklig omfattning utifrÄn vad nationella och internationella styrdokument gör gÀllande. Undersökningen visar dock att elever och lÀrare har en överhuvudtaget positiv instÀllning till undervisning om hÄllbar utveckling och miljön som helhet..

Med vÄrt arbete vill vi belysa det pedagogiska tÀnkande och förhÄllningssÀtt som ligger till grund för pedagogens insatser i mötet med elever med ADHD. I arbetet kommer vi dels undersöka hur pedagogerna anpassar miljön för att frÀmja elevernas optimala lÀrande, dels vilka didaktiska val pedagogerna gör samt var pedagogerna söker sin kunskap kring ADHD-problematiken. Som stöd i undersökningen anvÀnder vi oss av utvecklingspsykologiska teorier dÀr Lev Vygotskij och Jerome Bruner menar att kommunikation och stödstrukturer Àr nödvÀndiga för att utveckla tÀnkandet och problemlösning. Val av metoder Àr observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ en gymnasieskola i södra SkÄne. Slutsatsen av arbetet Àr att miljön, didaktiska val och kunskap Àr centrala begrepp i mötet med elever med ADHD..

Detta arbete Àr en intervjustudie med lÀrare och funktionshindrade elever pÄ högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarna anpassar sin undervisning till förmÄn för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur vÀl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lÀrare och funktionshindrade elever för att fÄ höra deras personliga erfarenheter och Äsikter i frÄgan. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av deras situation.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om före detta elever som tog examen 2005 pÄ Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rÀtt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att anvÀnda i mitt forskningsarbete Àr att intervjua en klass bestÄende av 17 elever. Jag har stÀllt frÄgor betrÀffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med nÄgot annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar pÄ att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever sÄ rÀckte inte poÀngen till att komma in pÄ de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rÀtt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka individers attityder och instÀllning om upphovsrÀtt bland elever pÄ gymnasieskolans medieprogram. Arbetet ger en översikt av hur stor del begreppet upphovsrÀtt Àr i medieprogrammets utbildning och i dess olika kursplaner. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning till Ärskurs tre pÄ Medieprogrammet pÄ en utvald skola, har jag bildat mig en uppfattning om hur elever ser pÄ upphovsrÀtt. Jag har Àven intervjuat nÄgra olika lÀrare som undervisar i medieÀmnen om hur de ser pÄ elevernas instÀllning till upphovsrÀtt. Mitt arbete visar att mÄnga elever inte bryr sig om upphovsrÀtt nÀr det Àr nÄgon annan som har skapat ett verk men upphovsrÀtten Àr ofta mycket viktig nÀr det Àr eleven sjÀlv som har skapat nÄgot. Arbetet ÄskÄdliggör ocksÄ hur elever tÀnker pÄ olika sÀtt om upphovsrÀtt i skolan, privat eller i professionella sammanhang. Dessutom visar arbetet hur elevernas attityder skiljer sig frÄn medielÀrarnas sÀtt att se pÄ upphovsrÀtt..

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man ska arbeta med problemlösning, Àr det individuellt och/eller i grupp. NÀsta frÄga som jag hade i fokus handlade om vad lÀraren ska tÀnka pÄ för att engagera alla elever i arbetet. För att fÄ svar pÄ dessa tvÄ frÄgor studerade jag en del forskning inom omrÄde. LÀrarens roll, grupparbete och individuellt arbete samt val av uppgiften var de viktigaste centrala punkterna som jag fokuserade pÄ nÀr det gÀllde teorin. För att se kopplingen mellan teori och praktik och för att fÄ en uppfattning av verkligheten i klassrummet, var jag pÄ en gymnasieskola och gjorde observationer bland elever som lÀser kursen Matematik 2 c. Jag observerade hur de arbetade individuellt och i grupp dÄ de skulle lösa tvÄ problemlösningsuppgifter. Sedan tyckte jag det var viktigt att samla in elevernas Äsikter angÄende dessa tvÄ sÀtt att arbeta.

Denna uppsats behandlar hur elever i Är 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjÀlp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i tvÄ klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de bÄda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.FrÄgestÀllningarna var; Hur uppfattar elever i Är 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i Är 3 att man skall göra om en kamrat Àr mobbad?, Vad anser elever i Är 3 om vuxnas engagemang pÄ skolan nÀr det gÀller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgÄ frÄn en fiktiv situation lÀttare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berÀttade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna dÀr en elev tycktes förtrycka eleverna i de bÄda parallellklasserna.

Vi har under hela vÄra liv en mÀngd relationer till en mÀngd olika mÀnniskor. Denna studie utgÄr ifrÄn ett interaktionistiskt perspektiv och enligt ett sÄdant sÄ pÄverkar dessa mÀnniskor omkring oss hur vi tÀnker, agerar och kÀnner. Relationer Àr nödvÀndiga för oss. De Àr nÄgot som vi inte klarar oss utan. Att vara en del utav en positiv relation innebÀr att man fÄr kÀnna sig trygg, bekrÀftad och Àven behövd.

Engelskan Àr ett dominerande vÀrldssprÄk och ett av tre kÀrnÀmnen i grundskolan dÀr betyget godkÀnt krÀvs för vidare studier. LÀrare för yngre elever mÄste vara beredda att ta ansvar för starten i engelska, men i lÀrarutbildningen antingen saknas obligatorisk engelskutbildning eller sÄ omfattar den nÄgra veckors studier. Detta arbete handlar om lÀrares och lÀrarstuderandes syn pÄ sin beredskap att undervisa yngre elever i engelska. Den baseras pÄ enkÀtfrÄgor till lÀrare och lÀrarstuderande och visar att fÄ lÀrarstuderande vÀljer engelska som specialisering. Vidare undersöks attitydskillnader till engelskundervisning i skolan mellan lÀrare och lÀrarstuderande, med respektive utan utbildning i engelska.

NyanlÀnda elever Àr, pÄ grund av sin sÀrskilda levnadssituation som Àr full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förstÄelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie Àr att vÀnda uppmÀrksamheten mot de vÀsentliga faktorerna, som inverkar pÄ förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lÀrare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten Àr att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lÀrare och elever Ä ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever Ä andra sidan, har stor pÄverkan pÄ nyanlÀnda elevers psykiska mÄende, som i sin tur har sin pÄverkan pÄ dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlÀnda elever som lever under speciella omstÀndigheter krÀvs det av skolledningen ÄtgÀrder för ett gott bemötande för dem.

Detta arbete handlar om lÀrares arbetssituation och hur den har förÀndrats efter Lpo94. Arbetet handlar ocksÄ om betyg och hur dessa har förÀndrats genom Ärhundradena. Det har Àven kommit att handla om hur lÀrare gÄr till vÀga för att hjÀlpa de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i kÀrnÀmnena. Resultatet av litteraturstudier och en intervjuundersökning visar pÄ en nÀst intill enig lÀrarkÄr. LÀrarna Àr positivt instÀllda till det nya betygssystemet men skulle vilja ha fler steg i betygsskalan.