Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

Den hÀr rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). FrÄn 1/1-06 gÀller en förordning om att alla barn i grundskolan, sÀrskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten Àr att undersöka vilken information lÀrare och elever fÄtt om IUP, men ocksÄ ta reda pÄ deras instÀllning till och uppfattning om IUP.För att fÄ reda pÄ detta har jag intervjuat fem lÀrare och fem elever. LÀrarna har mellan 3-20 Ärs erfarenhet av skolarbete. Eleverna gÄr i skolÄr 1-6.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur specialpedagoger i Är 4-9 kan arbeta med elever som har matematiksvÄrigheter. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka metoder specialpedagoger kan anvÀnda i sitt dagliga arbete. Vilken Àr specialpedagogens roll i detta sammanhang med tanke pÄ elever med matematiksvÄrigheter och dyskalkyli? Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och litteratur har vi sökt fördjupade kunskaper utifrÄn vÄrt syfte med vÄrt arbete. I litteraturdelen lyfter vi fram olika omrÄden som har haft betydelse för vÄrt arbetes genomförande sÄsom matematikinlÀrning, pedagogiska hjÀlpmedel, utredningsmaterial och specialpedagogens roll.

Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt fÄ en inblick i lÀrandesituationen för dessa elever utifrÄn pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lÀrande och har Àven lÀst forskningslitteratur angÄende elever i behov av sÀrskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever Àr ett positivt förhÄllande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmÄga.

Forskning visar laborativt arbete i matematik ger en ökad förstÄelse och bÀttre resultat hos elever. Svenska elever sitter oftast ensamma och rÀknar i sina matematikböcker trots att forskningen visar att barn lÀr sig bÀttre genom samspel och kommunikation. Min studie utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Syftet med studien var att undersöka lÀrares erfarenheter av att arbeta med laborativ matematik som planering, bedömning, fördelar, nackdelar, ökad mÄluppfyllelse och pÄ vilket sÀtt laborativt arbete pÄverkar elever som Àr i matematiksvÄrigheter. Undersökningen av lÀrares erfarenheter gjorde jag genom en enkÀtstudie, intervjuer och observationer. MÄluppfyllelsen belyste jag genom statistik över resultat i nationella prov.Resultatet visar att lÀrares erfarenhet av att arbeta laborativt Àr att det ger en ökad förstÄelse och konkretisering av matematiska begrepp.

Syftet med arbetet Àr att se om man kan öka koncentrationen hos elever genom motorisk trÀning i form av lek och andra rörelseaktiviteter. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 1 under fem veckor. För att komma fram till ett resultat anvÀnds datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och observationer. Elever observerades under lektioner för att se nÀr koncentrationen missriktades och om avbrott i form av olika rörelseaktiviteter kan fÄ eleverna att ÄtergÄ till arbetet..

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare ser pÄ genus och konflikter samt hur de agerar i konfliktsituationer utifrÄn hur de ser pÄ genus. Enligt lÀroplanen för förskolan (1998) ska alla barn behandlas lika oavsett kön. Genom att observera och intervjua förskollÀrare har vi fÄtt ta del av deras tankar och synsÀtt kring Àmnena. Litteratur bearbetades och tillsammans med undersökningen ligger detta som grund för arbetets innehÄll. Vi har sett att litteraturen stÀmmer överens med förskollÀrarnas synsÀtt och agerande pÄ vissa punkter men det finns Àven skillnader.

Eleverna i den studerade skolan har beskrivits som tysta och kortfattade i sina reflektioner. De har inte fÄtt de möjligheterna till att reflektera över sitt lÀrande sÄ ofta som det Àr nödvÀndigt. Den tidigare forskningen visade att formativ bedömning genom sjÀlv-och kamratbedömning leder till att eleverna fÄr möjligheter till att reflektera över sitt egna och sina kamraters lÀrande. Den formativa bedömningen gÄr hand i hand med den summativa och de Àr beroende av varandra. Syftet med denna aktionsforskningsstudie var att frÀmja elevers lÀrande genom att undersöka och erbjuda tillfÀllen för sjÀlv- och kamratbedömning. Vi har genomfört tvÄ aktioner med tre delmoment.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur SMART Board anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen inom Ärskurs 1 till 5. Detta med utgÄngspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr SMART Board sÀtts i relation till möjligheten att vara ett verktyg, samt del av ett förebyggande arbete, som eventuellt kan underlÀtta inlÀrning och/eller skolgÄng för elever som kan möta olika svÄrigheter i skolmiljön.Teori: Teorianknytningen i studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet.Det sociokulturella perspektivet grundas i att sociala konstruktioner pÄverkar den verklighet vi lever i och uppfattar, samt att kunskap Àr en konstruerad representation av verkligheten. Studien anknyter Àven till det specialpedagogiska forskningsomrÄdet dÀr det Àr studier omkring det preventiva arbetet som stÄr som forskningsobjekt.Metod: Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr observation och intervju anvÀnds som metod för att förstÄ mÀnniskors beskrivningar och uppfattningar. Observationsstudien Àr en minietnografiskt inspirerad studie och intervjustudien utgÄr ifrÄn den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet bearbetas och beskrivs utifrÄn en tolkande ansats.Resultat:Resultatet frÄn undersökningen pÄvisar att SMART Board kan vara ett pedagogiskt redskap, som kan underlÀtta inlÀrningen för elever.

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte med detta arbete Ă€r att öka intresse och förstĂ„else för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hĂ€lsa pĂ„ gymnasiet. Med hjĂ€lp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera Ă€mnena och vad lĂ€rare och elever ansĂ„g om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svĂ„rt, dĂ€remot ses Idrott och hĂ€lsa som roligt och lĂ€tt. BĂ„de lĂ€rare och elever Ă€r överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hĂ€lsa och ser det som ett bra sĂ€tt för att öka intresse och förstĂ„else för naturvetenskapen.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vad tvÄ specialpedagoger anser om sitt förhÄllningssÀtt rörande elever med diagnosen autism. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka hur specialpedagogerna beskriver sitt tillvÀgagÄngssÀtt, förhÄllningssÀtt samt vad de anser om att tillÀmpa det i en vanlig klass. Vi intervjuade Àven tvÄ lÀrarkolleger till specialpedagogerna samt en representant frÄn skolledningen för att undersöka vad de hade för kÀnnedom om samt vad de ansÄg om att tillÀmpa specialpedagogernas förhÄllningssÀtt i en vanlig klass. Sammanfattningsvis visar vÄrt arbete att specialpedagogerna anser att deras förhÄllningssÀtt handlar mycket om bemötande. Att ha en sund mÀnniskosyn som bygger pÄ en tro pÄ det goda hos de mÀnniskor vi möter Àr av största vikt.

Syften för denna studie har varit: ?att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever pÄ teoretiska gymnasieprogram vad gÀller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhÄllande till fenomen som eleverna sjÀlva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket? och ?att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmÀnt kÀnda teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförstÄelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lÀrare pÄ motsvarande gymnasieprogram.?Begreppet skolfusk har definierats och data har dÀrefter samlats in genom kvalitativt utformade enkÀter som besvarats av 36 gymnasielever frÄn det studieförberedande samhÀllsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys.Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som pÄ kvalitativt skilda sÀtt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbÀrande aspekt, nÀmligen elevernas uppsÄt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ?att klara av en tillfÀlligt besvÀrlig situation?, ?att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet?, ?att överleva i en skolsituation som upplevs för svÄr?, ?att höja betyg? och ?att slippa anstrÀnga sig?.Empirin har ocksÄ tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lÀrares förförstÄelse kring elevers skolfusk.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgÄng, samt deras upplevelser av skolans arbete nÀr det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar besvarades med hjÀlp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jÀmfördes med tidigare forskning pÄ omrÄdet, utifrÄn ett teoretiskt perspektiv samt utifrÄn lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, pÄ att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten Àr ett relativt vanligt fenomen. Studien pÄvisar ocksÄ att personal som Àr verksamma inom institutionen mÄnga gÄnger har ett passivt förhÄllningssÀtt vad det betrÀffar att motverka och förhindra att barn och elever utsÀtts för krÀnkande behandling.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagogen kan arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor utifrÄn en saga och koppla detta till elevernas vardag. Den kvalitativa undersökningen gjordes under en treveckorsperiod i en förskoleklass. Undersökningsgruppen bestod av fyra slumpmÀssigt utvalda elever. Resultatet visade att tre av fyra elever ganska omgÄende förstod sagans innehÄll och budskap, medan en elev behövde lÀngre tid pÄ sig att se sambandet och förstÄ sagans budskap, det vill sÀga den vÀrdegrund som sagan ger uttryck för. Samtliga elever sÄg kopplingen mellan sagans budskap och den egna verkligheten.