Detta arbete gjorde jag för att fÄ reda pÄ hur elever reflekterar runt sitt eget lÀrande och vilka förslag till förbÀttring av undervisningen de vill ha. Jag tog reda pÄ detta genom att intervjua fem elever och Àven söka information i forskningslitteratur och liknande. Resultatet jag fick fram blev att de intervjuade eleverna, över lag, hade en vÀlutvecklad metakognition och att de hade ett antal vÀrdefulla förslag till lektionsinslag. Avslutningsvis konstaterade jag ocksÄ att det Àr svÄrt att hitta undervisningsmetoder som passar alla elever samtidigt, men om man kan trÀna elevernas metakognitiva tÀnkande samt vara lyhörd för deras synpunkter och förslag till förbÀttringar sÄ kan man komma en bit pÄ vÀgen mot den perfekta undervisningen..

Studien tar upp analogier som elever anvÀnder sig av nÀr de resonerar om cellen. LÀrare fÄr i denna studie konkreta exempel pÄ en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket Àr av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjÀlp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

Examensarbetet inriktar sig pÄ de elever som har svÄrt att koncentrera sig under lektionen och pÄ sÄ vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet Àr att undersöka hur man som pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter pÄ bÀsta sÀtt, försöka förstÄ elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan pojke/flicka och klarlÀgga orsaker till dessa svÄrigheter. HuvudfrÄgan Àr:Hur gör pedagogen för att förstÄ och bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter pÄ ett bra sÀtt?.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda pÄ vilka elever som lÀrare, och vissa politiker, ser som begÄvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete bestÄr av en teoridel, dÀr jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begÄvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begÄvade elever och elitskolor/elitklasser samt sÀrskild undervisning i Sverige. Detta för att fÄ en bild av hur vissa politiska partier ser pÄ Àmnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fÄtt av min undersökning dÀr jag intervjuat Ätta grundskollÀrare med olika bakgrunder.Jag avslutar med en slutdiskussion dÀr jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fÄtt frÄn den praktiska delen.

Syftet med detta arbete var att undersöka och fÄ grepp om de faktorer, som verkar mellan lÀromedlen och eleverna, respektive lÀromedlen och lÀrarna. FrÄgestÀllningarna var följande:- Vilka faktorer pÄverkar lÀromedlets funktion?- Vad kommunicerar dessa faktorer till lÀrare, respektive elever?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, genomfördes kvalitativa intervjuer bland lÀrare och elever i gymnasiet, i Àmnet matematik.I vÄrt arbete sÄg vi en röd trÄd som löpte genom litteratur och artiklar. TrÄden var vikten av det matematiska sprÄket, och hur viktig den var för ett utvecklande av den matematiska förstÄelsen. Vi har skÀrskÄdat olika faktorer som vi fÄtt fram genom en amerikansk utvÀrderingsprocedur.

Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmÀrksamma barnens odiagnostiserade olikheter men Àven för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet Àr att identifiera dessa olikheter och ta reda pÄ verksamheternas stödinsatser ? som i detta fall Àr inriktat pÄ gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmÀrksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmÄlen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter ? jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsÀttningar till stöd i deras undervisningssituationer.Jag kommer ta reda pÄ hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

Syftet med denna studie var att försöka synliggöra hur betygssÀttande grundskollÀrare sjÀlva beskriver sitt arbete med att bedöma och betygssÀtta elevers kunskaper. FrÄgestÀllningen var: Hur beskriver lÀrare sitt arbete med att bedöma elevers kunskaper?I den teoretiska delen av uppsatsen behandlas bland annat styrdokument för grundskolan, betygssystem, kunskapssyn och teorier om lÀrande relaterat till bedömning samt syn pÄ bedömning. Med utgÄngspunkt frÄn aktuell forskning belyses kunskapsbedömning i ett lÀrar- respektive elevperspektiv.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen genomfördes fokuserade intervjuer i tre fokusgrupper pÄ tre olika skolor i tre olika kommuner. Sammanlagt deltog 28 lÀrare, som undervisar i grundskolans Är Ätta och nio.Undersökningen resulterade i tvÄ dimensioner av lÀrarens arbete:Att hjÀlpa elever att utveckla sitt lÀrande och Att bedöma och betygssÀtta elevers kunskaper. Dessa dimensioner av kunskapsbedömning har olika fokus; att utveckla elevens lÀrande respektive att bedöma och betygssÀtta elevens kunskaper.

Ett faktum Àr att miljö- och energimÀssigt stÄr vÀrlden i obalans vilket negativt kan pÄverka vÄra nya generationer, dÀrför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjÀlpa till att lösa det. Trots att sÀrbegÄvade elever utgör en viktig potential i vÄrt framtida samhÀlle, kÀnns det att dessa elever inte fÄr den stöd de behöver och har rÀtt till.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn styrdokument och forskning fÄ en bild om hur uppfattas sÀrbegÄvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan.Arbetet grundas pÄ en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie dÀr tre personer i en skola intervjuades..

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska Àr skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolÀmnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fÄtt nÄgon stimulerande undervisning pÄ deras rÀtta nivÄ. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom Ärskurs F-3 arbetar med de elever som Àr snabba inom svenskÀmnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgÄng.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Sammanfattning   Syftet med min studie har varit att undersöka lÀrares uppfattningar om hur olika undervisningsmetoder frÀmjar mer sjÀlvstÀndiga elever pÄ trÀ och metallslöjden.Jag har fördjupat mig i gÀllande styrdokument och tagit del av den nationella utvÀrderingen av grundskolan (slöjd) som genomfördes 1992 och 2003. Relevant forskning kring sjÀlvstÀndigt arbete har granskats. DÀrefter har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex trÀ- och metallslöjdlÀrare och observationer i respektive lÀrares klassundervisning. Jag har Àven kopplat mina studier till vad lÀroplanerna 1962, 1969, 1980 och 1994 sÀger om sjÀlvstÀndigt arbete. Resultatet visar att alla lÀrarna som deltog i min studie anvÀnde sig av gemensamma genomgÄngar, enskilda utförliga instruktioner, diskuterade problem och design med eleverna, anvÀnde arbetsbeskrivningar, skisser, ritningar och litteratur för att fÄ mer sjÀlvstÀndiga elever.

Syftet med studien Àr att utforska och förtydliga vad likvÀrdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmÀn, rektorer och lÀrare, samt hur likvÀrdighet efterstrÀvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmÀrksamma en problematik med strÀvan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsÀga likvÀrdighetsmÄlet att alla elever ska utvecklas sÄ lÄngt som möjligt.Studien har utförts i Linköpings kommun dÀr huvudmÀn, rektorer och lÀrare inom grundskolans högstadie har intervjuats. LikvÀrdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgÄng för att nÄ kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att smÄ resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte efterstrÀvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvÀrdigheten.

Att lÀra Àr nÄgot som man gör sjÀlv och detta ansvar kan man inte lÀgga över pÄ nÄgon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tÀnkande. MÀnniskor har olika sÀtt att lÀra ? en del lÀr genom att skriva. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr att vi ser lÀrande pÄ detta sÀtt.

Genom detta arbete har vi utvecklat ett metodhÀfte med en tillhörande lÀrarhandledning. HÀftet bestÄr av sÄng- och rörelseövningar som trÀnar begrepp inom kemi och fysik, eftersom vi har mÀrkt att Àmnena kemi och fysik kan upplevas som svÄra och dÀrför behöver göras mer lustfyllda och lÀttillgÀngliga. Arbetet grundar sig pÄ den kinestetiska inlÀrningsstilen och intelligensen. Meningen Àr att övningarna ska tillgodogöra den kinestetiska inlÀrningsstilen men Àven tilltala elever med andra inlÀrningsstilar. Genom anpassning kan vÄra övningar anvÀndas i alla Ärskurser.