Denna studie handlar om hur stress formar gymnasieelevers motivation till Àmnet matematik. Vi har anvÀnt en interaktivistisk metod dÀr vi observerade tvÄ gymnasieklasser och intervjuade sju elever. Vi kom fram till att stress förekommer i matematikundervisningen, men stress upptrÀder olika vid de bÄda klasserna. Stress uppkommer frÄn kÀnslor i form av Àngslan vid de tillfÀllen man tvivlar pÄ sin egen förmÄga. Dessa obehagliga kÀnslor kan motverkas genom att eleven anstrÀnger sig och lÀr sig kunskaper som inte kÀnns motiverande för dem.

Syftet med vÄr undersökning Àr att presentera hur tvÄ av de mest frekvent anvÀnda lÀroböckerna i matematik förhÄller sig till den grafritande rÀknaren som ett hjÀlpmedel i lÀrprocessen? För att göra detta har vi, utifrÄn olika metoder för textanalys, beskrivit böckernas innehÄll. Vidare visar vi att den grafritande rÀknaren Àr ett medierande redskap i lÀrprocessen och frÄgar oss dÀrför hur de analyserade böckerna förhÄller sig till detta. VÄrt resultat Àr dÀrmed delvis en presentation av böckernas innehÄll men Àven en diskussion dÀr innehÄllet stÀlls mot teorier kring artefaktens betydelse för lÀrandet. Vi visar att de analyserade böckerna skiljer sig i sitt förhÄllningssÀtt till den grafritande rÀknaren som ett medierande redskap..

Under vÄren 2014 genomfördes en kvalitativ intervjustudiemed fem matematiklÀrare som undervisar i Ärskurserna 7-9 i en svensksmÄstadskommun. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgÄngspunkt ochhar inspirerats av fenomenografisk ansats. Tidigare forskning beskrivermatematikÄngest ur ett internationellt perspektiv. I Sverige har begreppetmatematikÄngest inte uppmÀrksammats i sÄ hög utstrÀckning. Syftet med den hÀrstudien var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar begreppet matematikÄngest,hur de uppfattar elever med matematikÄngest och hur de uppfattar att skolan kanförebygga och motarbeta att elever fÄr negativa kÀnslor till matematik.

I kursplanen för matematik i Gy11, har det lagts mer betoning pÄ bevis i matematikundervisningen. Denna kvalitativa studie undersöker hur tre gymnasielÀrare ser pÄ denna förÀndring. Teorin utgÄr frÄn filosofiska perspektiv pÄ matematikundervisning, med betoning pÄ kritik av en absolutistisk syn pÄ matematik. De tre lÀrarna uttalar sig till stor del positivt om den ökade mÀngden bevisföring i kursplanerna, men anser att mycket av undervisningen i bevisföring gÄr eleverna förbi. Slutligen drar jag slutsatsen att lÀrarna inte gÄr utanför sina egna uppfattningar om bevis och bevisföring i undervisningen, och reflekterar över dessa.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om flickors intresse för matematik kan öka genom variation av arbetssÀtt och arbetsformer. Undersökningen genomfördes under fyra veckor i en klass med 25 elever varav 14 elever var flickor. Eleverna fick under vissa lektioner arbeta diskussionsinriktat i grupp med uppgifter ur annan matematiklitteratur Àn den de vanligtvis arbetade med. Under de övriga lektionspassen arbetade eleverna enbart i matematikboken. Vi anvÀnde oss av enkÀt, dagboksskrivning och intervjuer för att fÄ ett sÄ brett resultatunderlag som möjligt.

Syftet med att undersöka lÀroböcker i matematik Àr att fÄ en insikt i hur stor vikt lÀroböckerna lÀgger pÄ sjÀlva utförandet istÀllet för pÄ slutprodukten. Vi vill Àven undersöka om lÀroboken visar att det kan finnas mer Àn en lösning till en och samma uppgift. Vi bestÀmde oss för att granska lÀroböcker i Ärskurs fyra och utifrÄn en mall med fem större analysfrÄgor och dess undergrupper kategoriserade vi de olika lÀroböckernas uppgifter. Resultatet har visat att ingen av de tre lÀroböckerna Àr stora representanter för uppgifter som stimulerar eleverna till ett sjÀlvstÀndigt tÀnkande..

Syftet med studien var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med och hur de synliggör matematik i förskolan. Tanken var Ă€ven att belysa hur prioriterad matematiken Ă€r i den vardagliga verksamheten pĂ„ förskolan.Denna studie bygger pĂ„ en kvalitativ studie. För att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med matematik pĂ„ förskolan intervjuvades Ă„tta förskollĂ€rare som arbetar med olika Ă„ldersgrupper av barn och pĂ„ olika förskolor. Öppna frĂ„gor gav förskollĂ€raren utrymme att svara med egna ord. Som stöd under intervjuerna anvĂ€ndes en intervjuguide som innehĂ„ller slutna underfrĂ„gor.Samtliga förskollĂ€rare ansĂ„g att matematik Ă€r nĂ„got som finns överallt och att arbetet med matematik ska utgĂ„ frĂ„n barnens egna intressen.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga Àmnen Àr en naturlig del av undervisningen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ om man tar bort en möjlighet till inlÀrning och förstÄelse för eleverna om laborationer inte anvÀnds i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lÀrare och elever anser att laborationer utvecklar förstÄelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstÄr syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lÀrare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lÀrarna har olika Äsikter om laborationens betydelse för förstÄelsen av Àmnet. DÀremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förstÄelse för naturkunskap.

Studiens syfte Àr att belysa förskollÀrares arbetssÀtt med matematik i förskolan. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem verksamma förskollÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet. Fokus ligger pÄ hur förskollÀrare stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling och hur de kan stödja barnen att urskilja ett matematiskt innehÄll. Arbetets empiri bestÄr av data frÄn intervjuerna som vi skrivit ut och sammanstÀllt för analys utifrÄn syftet och forskningsfrÄgorna. Resultatet redovisas i form av teman som framkommit under analysen och vi belyser dessa med korta citat frÄn intervjuerna.

Rand, Mattias & Gustavsson Yvonne (2011). Hur specialpedagoger arbetar med ÄtgÀrdsprogram i matematik. (How remidial teachers work with a action programmes in matehematics). Skolutveckling och ledarskap, specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi har i vÄrt arbete undersökt hur specialpedagoger i en kommun arbetar med ÄtgÀrdsprogram i matematik. Vi belyser olika faktorer sÄsom erfarenhet, lÀrmiljö, sprÄklig miljö, arbetsstruktur, delaktighet samt pedagogisk kartlÀggning, som har betydelse för upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram.

Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida undervisning, förÀldrar och lÀxor pÄverkar attityden till matematik hos barn i skolÄr tre. Studien genomfördes hösten 2005 i GÀllivare kommun. Vi har observerat undervisning i Är tre, intervjuat ett urval av eleverna i samma Är tre samt gjort en enkÀtundersökning bland förÀldrar till eleverna. Vi ser att bÄde undervisning och hemförhÄllanden pÄverkar barnets upplevelse av, och instÀllning till Àmnet. Resultatet visar att lÀxan i stort sett handlar om att hinna lÀngre i boken, nÄgot som alla parter tycks vara nöjda med.

I bakgrunden tas tidigare forskning upp som visar att matematik anses vara ett svÄrt och ointressant Àmne och att elevernas kunskaper i Àmnet minskar. UndervisningssÀttet Àr lÀroboksbundet, men ett högre elevinflytande och medbestÀmmande skulle leda till ökat engagemang hos eleverna och ett bÀttre lÀrande. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ vad eleverna tycker frÀmjar respektive motverkar deras motivation och intresse för att lÀra sig matematik samt hur eleverna vill att matematikundervisningen ska vara upplagd för att de ska kunna optimera sitt lÀrande. Undersökningen i enkÀtform genomfördes i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet bland sju klasser pÄ praktiskt inriktade program. Resultatet visar att matematik upplevs som ett ganska trÄkigt men relativt lÀtt Àmne och att mer variation pÄ arbetssÀttet under lektionerna skulle frÀmja elevernas motivation och intresse för matematik.

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolÄren och knyter an till bÄde kvalitetsarbetet och den pÄgÄende utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete Àr tudelat, dels att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagoger skapar lÀrmiljöer dÀr en positiv kÀnsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvÄrigheter. Jag har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats dÀr sociokulturell teoribildning fick utgöra förstÄelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktÀristiska villkoren för att skapa en positiv kÀnsla och intresse för matematik. LÀrarna arbetade utifrÄn tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjÀlp av olika material.

MÄnga tror, att det enbart Àr de fyra rÀknesÀtten och procentrÀkning, som rÀknas till vardagsmatematiken. Det Àr i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affÀrer och butiker. Men vardagslivet Àr fullt av andra situationer och tillfÀllen dÄ dessa kunskaper inte rÀcker. Dagens samhÀlle svÀmmar över med information och krav pÄ olika stÀllningstaganden. För att kunna hantera och förstÄ detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgÄng i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och lÀromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik Àr, fann jag att detta inte gÄr att definiera pÄ ett enkelt sÀtt.