Syftet med denna uppsats Àr att göra en komparativ analys mellan elektrifieringen av RiksgrÀnsbanan och införandet av förarlösa tÄg. Tyngdpunkten av arbetet kommer dock att lÀggas pÄ det historiska materialet vilket i sin tur kommer att analyseras kvalitativt. Avsikt Àr att dÀrigenom urskilja historiska samband som kan ligga till grund för en framtida diskussion angÄende införandet av förarlösa tÄg pÄ Malmbanan. Studien kommer att ges en komparativ upplÀggning med kvalitativa inslag. SkÀlet till att vÀlja en komparativ ansats Àr möjligheten att undersöka om det med hjÀlp av ett historiskt exempel som det nÀmnda Àr möjligt att tillföra diskussionen om ett kommande teknikval nya infallsvinklar.

I detta arbete undersöks med hjÀlp av en enkÀt hur mycket eleverna pÄ BÄstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas instÀllning Àr gentemot utvalda vÀrdegrunder. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt som jÀmförs med den Nationella UtvÀrderingen (NU03). EnkÀten kommer fram till att eleverna i BÄstad har grundlÀggande kunskaper inom historia och angÄende de vÀrdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren frÄn enkÀten Àr dess oregelbundenhet. Det gÄr endast i ett fÄ antal fall att utlÀsa ett samband med yttre faktorer.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Detta Àr en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska kÀllor. Studien beskriver Àven hur förutsÀttningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förÀndrats och hur dagens förutsÀttningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta Àr genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar frÄn ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkÀt med 40 elever i Är 8 och texter och styrdokument analyserade utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Internationell och nationell forskning visar att en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ historisk empati, Àr att de fÄr arbeta med och ha tillgÄng till rikligt med historiska kÀllor och att de fÄr möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar pÄ att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring kÀllor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lÀrande.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

AbstractI studien jÀmförs matematiklÀroböcker frÄn Sverige och RumÀnien inom tvÄ omrÄden: algebra och funktioner, med fokus pÄ andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till lÀroböcker under gymnasiets första Är pÄ NV - programmet. LÀroböckerna undersöks med hÀnsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplÀgget, uppgiftsinnehÄllet och hur det historiska perspektivet pÄ matematikens utveckling införs i lÀroböckerna. Granskningen av lÀroböckerna utförs utifrÄn kursplanernas innehÄll och mÄl i de tvÄ lÀnderna. Kursplanernas innehÄll och mÄl för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjÀlp av en empirisk metod, medan lÀroböckernas teoretiska upplÀgg, uppgiftsinnehÄllet och det historiska perspektivet i lÀroböckerna undersöks kvalitativt.

Titel: HÄllbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv samt att analysera tvÄ svenska kommuners strategier mot en hÄllbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har anvÀnts i form av en fallstudie och en innehÄllsanalys. Fallstudien bestÄr av tvÄ semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte pÄ egen hand skapa hÄllbara stÀder dÄ hÄllbar stadsutveckling Àr beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlÀtta mÄlsÀttningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i sÄvÀl negativa som positiva konsekvenser vilket innebÀr att det Àr komplext att utlÀsa om dagens trender i sjÀlva verket Àr hÄllbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder Àr ett effektivt tillvÀgagÄngssÀtt dÄ flera svenska stÀder stÄr inför liknande problem samtidigt som stÀder Àr heterogena. Nyckelord: hÄllbar stadsutveckling, ekologisk hÄllbarhet, ekonomisk hÄllbarhet, social hÄllbarhet, Göteborgs Stad, VÀxjö kommun.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra vÀrldskriget och Förintelsen. Planeringen Àr avsedd för elever i Ärskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra vÀrldskriget. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att eleverna, med hjÀlp av arkivmaterial, ska fÄ möta verkliga mÀnniskors berÀttelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berÀttelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmÄgor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. UtifrÄn det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgÄr frÄn en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilket eller vilka stĂ€llningstagande elever och lĂ€rare har om historisk film och dokumentĂ€r, men ocksĂ„ hur historiska filmer och dokumentĂ€rer anvĂ€nds i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger pĂ„ kvantitativa enkĂ€tstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lĂ€rarnas stĂ€llningstagande till historisk film och dokumentĂ€r var ganska neutralt, dĂ„ eleverna oftast tror pĂ„ att historiska filmer Ă€r historisk korrekta och lĂ€rarna inte arbetar med kĂ€llkritik rörande historisk film och dokumentĂ€r med eleverna. NĂ€r lĂ€rarna visar historisk film eller dokumentĂ€r samtalar eleverna och lĂ€rarna om filmen bĂ„de efter och före visningstillfĂ€llet. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

VÄrt examensarbete Àr ett konstnÀrligt forskningsprojekt som omfattar en inventering pÄ över hundra torn frÄn det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förÀndras och transformeras beroende pÄ kontext. Avsikten med vÄr studie Àr att skapa djupare förstÄelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frÄgan om typologi som designmetod. Genom vÄrt historiska researcharbete besvarar vi frÄgor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de sÄg ut samt hur mÄnga de var. I diskussionen belyser vi frÄgan om torn som symbol och landmÀrke samt torns vÀrde för stadsbilden som helhet under historiens gÄng. Projektet undersöker Àven torn som artefakt, dÀr vi ser typologi som en metod för design.

Det förekommer idag frÀmst tvÄ olika huvudkategorier nÀr det gÀller analys av aktier, nÀmligen fundamental och teknisk analys. Den tekniska analysen, syftar till att utifrÄn ett företags historiska kursutveckling, söka prognostisera en framtida trend för aktien. Grundtanken Àr att mÀnniskor i grupp tÀnker och agerar pÄ liknande sÀtt nÀr de befinner sig i en viss situation och att dessa gruppbeteenden resulterar i mönster, som den teknisk aanalytikern menar gÄr att tolka. Tekniken strÀcker sig tillbaka till 1800-talet och anvÀndsflitigt idag av sÄvÀl mindre som större investerare och aktörer pÄ de finansiella marknaderna.En av mÄnga tekniker inom teknisk analys fokuserar pÄ glidande medelvÀrden av olika lÀngder och kombinationer. Enligt teorin uppstÄr köp- respektive sÀljsignaler nÀr dessamedelvÀrden korsar varandra.