VÄrt syfte med studien Àr dels att belysa hur förskollÀrare kan arbeta med utomhuspedagogik och att undersöka vilka fördelar och nackdelar förskollÀrare ser pÄ utomhuspedagogik. I studien valde vi att utföra en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade sex förskollÀrare.Studien visar att den pedagogik som sker inomhus kan bedrivas utomhus. Resultatet visade att förskollÀrarna utgick ifrÄn lÀroplanen för förskolan Lpfö98 Àven utomhus. FörskollÀrarna betonade att LÀroplanen för förskolan Lpfö98 med fördel kan beröra planerade aktiviteter och spontana hÀndelser i utemiljön. Vi fann att motorik var nÄgot samtliga förskollÀrare ansÄg frÀmjar barns utveckling genom att vistas ute.

Den hÀr undersökningen har som syfte att undersöka hur pedagoger pÄ förskolan tolkar begreppet utomhuspedagogik och om det Àr ett arbetssÀtt som frekvent anvÀnds pÄ förskolan. Vid genomförandet har kvalitativa intervjuer gjorts med nio pedagoger vid tre förskolor. Resultatet visar att pedagogerna pÄ förskolorna har ytterst lite planerade aktivteter utomhus. Barnen fÄr till största del leka fritt pÄ den egna gÄrden. De utflykter som sker Àr oftast spontana Àven om undantag sker.

Syfte: Att undersöka lĂ€rarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsĂ€ttningar, genomförande samt pĂ„verkan pĂ„ undervisningen och elevers lĂ€rande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjĂ€lp av tvĂ„ fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehĂ„llsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, dĂ€r tvĂ„ representeras av arbetslag för ÅR F-3 och tvĂ„ av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsĂ€ttningar och utmaningar, men ocksĂ„ gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förvĂ€ntningarna. Faktorer som framhĂ„lls haft negativ inverkan pĂ„ implementeringen handlar frĂ€mst om dess förutsĂ€ttningar.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur man kan se pÄ studiebesök som lÀrande utanför skolan och pÄ vilket sÀtt utomhuspedagogik i den hÀr formen kopplas till undervisningen i skolan. UtifrÄn tankar om att studiebesök Àr ett tillfÀlle för lÀrande och motivation.Data frÄn elever som har varit pÄ studiebesök pÄ en djurpark har samlats in med hjÀlp enkÀt som metod. Studien har utförts i samarbete med Parken Zoo i Eskilstuna och deras Zooskola.Teorin bakom arbetet Àr utomhuspedagogik och lÀrande utanför skolan. Kunskapen i skolan kan ses som tagen ur sin ursprungliga kontext. Studiebesök till andra miljöer dÀr kunskapen kan tillÀmpas ger en helhetsupplevelse för eleverna.Resultatet av studien visar att eleverna Àr positiva till studiebesöket till djurparken.

Denna studie undersöker hur pedagoger i skolans tidigare Är uppfattar utomhuspedagogik. Tidigare forskning visar att pedagoger Àr eniga om att utomhuspedagogik kopplas till att vara en plats för lÀrandet dÀr eleven upplever fenomen i sin rÀtta miljö. Utomhuspedagogik ses ocksÄ som ett objekt dÄ den tillÄter individen att uppleva och erfara kunskaper med kroppen och material i naturen samt som en metod som tillÄter variation i undervisningen. I utomhuspedagogiken lÀggs stort vÀrde i förstahandserfarenheter dÄ eleverna fÄr uppleva och delta konkret i en vÀxelverkan mellan teori och praktik. Utemiljön stimulerar elevernas fysiska aktiviteter och deras sinnen, vilket har en positiv inverkan pÄ lÀrandet.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

I media förs en debatt om var lÀrande bör ske samt hur det ska gÄ till. Utomhusundervisning kan vara en tÀnkbar lÀrandemetod. PÄ senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lÀrare. Denna studies syfte Àr att belysa vilka uppfattningar lÀrare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lÀrande. Eftersom dagens skola Àr mÄlstyrd sÄ Àr det upp till varje lÀrare att sjÀlv avgöra hur undervisningen ska utformas.

Det hÀr Àr en undersökning om varför allt fler skolor satsar pÄ att arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mÄl ledning och lÀrare har med detta. Det Àr ocksÄ en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lÀrare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lÀrare ute pÄ skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig pÄ litteraturstudier, intervjuer och enkÀter. Av resultaten framgÄr att skolor satsar pÄ att arbeta med utomhuspedagogik för att det finns mÄnga pedagogiska skÀl till att göra det.

This is a study where the purpose was to investigate whether preschool teachers have a positive or negative attitude to outdoor education. Their view of outdoors education is also treated. The methods used were questionnaires and semi-structured interviews. The survey was sent to all preschool teachers in three municipalities and on a social network. The interviews were conducted at a preschool, which had a form of outdoor profile.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger i en landsbygdskommun respektive en stadskommun anvÀnder sig av naturen som en pedagogisk arena, vilket syfte de har med utevistelserna samt vad de ser för fördelar och nackdelar med att undervisa utomhus. Metod: Vi har valt att göra en jÀmförande studie mellan pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun. Studien bygger pÄ en kvalitativ och kvantitativ enkÀtundersökning med strukturerande frÄgor som utgÄr frÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultat: Resultatet visade att samtliga pedagoger var positiva till utomhuspedagogik. Resultatet visade Àven att pedagogerna pÄ landsbygden, i betydligt större utstrÀckning Àn pedagogerna i staden undervisar utomhus.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.