Denna uppsats fokuserar pÄ att undersöka utomhuspedagogikens och fÀltstudiers roll inom geografundervisningen i skolan. FÀltstudier har en stark tradition inom geografin bÄde vetenskapligt och i undervisningen. Att ha lektionstid utomhus kan sÀgas ge eleverna möjligheten att sjÀlva uppleva och dÀrmed skapa intryck som leder till en ökad motivation till lÀrande.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur fÀltstudier, utomhuspedagogik, anvÀnds av geografilÀrare i dagens skola. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar, tvÄ vÀgar för att undersöka anvÀndandet av lektionstid utomhus. En litteraturstudie dÀr ett flertal olika professorers idéer och Äsikter tas upp angÄende lÀrandet utomhus samt en intervjudel dÀr fyra lÀrare har intervjuats och ger sina Äsikter om fÀltstudier i undervisningen.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera lÀrare och elevers syn pÄ utomhuspedagogik i skolans senare Är. Jag valde att inrikta mig pÄ tvÄ intervjuer med lÀrare i matematik och naturorientering. Elevernas synpunkter fick jag till mig genom en enkÀt, som elever i Ärskurs nio fick svara pÄ. Resultatet visar att eleverna Àr positiva till att vara ute i skolan, framför allt pojkarna. De kÀnner sig piggare och mÄr bÀttre, vilket gör att de tror att de skulle orka mer i skolan om de fick vara mer utomhus.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ tvÄ skolor, i en förskoleklass och i en Är 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika Äldrar samt med olika erfarenheter och förutsÀttningar. Genom att barnen fÄtt uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lÀrande.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr ett mycket viktigt komplement till barn/elevers lÀrande i bÄde förskola och skola. Envariationsrik naturmiljö erbjuder barn en miljö som frÀmjar barns hela utveckling och hÀlsa pÄ ett sÀtt som ingenannan miljö förmÄr. Vi tar upp aktuell forskning kring utomhuspedagogik. VÄr studie grundar sig pÄuppfattningar om hur mÀnniskan förstÄr sin omvÀrld. DÀrför har vi inspirerats av fenomenografin som teoretiskutgÄngspunkt och ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀr det gÀller barn och elevers lÀrande.SYFTE:Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar utomhuspedagogik inom förskola ochskolans tidigare Är (förskola ? Ärskurs 6).METOD:Undersökningen har utförts med kvalitativ forskningsmetod.

Syftet med den hÀr studien var att beskriva och analysera hur lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av utomhuspedagogik samt hur derast instÀllining Àr att bedriva den. De frÄgestÀllingar vi hade var: Vilken syn har lÀrare pÄ utomhuspedagogisk verksamhet? Vad anser lÀrare att utomhuspedagogiken bidrar med i undervisningen? Vilka fördelar och möjligheter kas ses utifrÄn ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt? Vilka nackdelar och svÄrigheter kan upplevas utifrÄn ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt?. Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ undersökning genom öppna brev som skickats och lÀmnats ut till lÀrare som Àr verksamma inom skolans yngre Äldrar. Totalt svarade 16 lÀrare pÄ brevet.

Bakgrund: Vi har i vÄr bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som bÄde kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrÄn olika sorters litteratur..Syfte: VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vad utomhuspedagogik innebÀr för vÄra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssÀtt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar pÄen förskola dÀr utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: VÄrt resultat föreslÄr att utomhusvistelsen trÀnar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmÄga. Barnen fÄr möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket frÀmjar deras inlÀrning..

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Intervjuer och observationer av pedagogers sÀtt att arbeta med utomhusmiljö i det dagliga arbetet med barnen Àr grunden för den hÀr studien. Blir utomhusaktiviterer en del av undervisningen eller Àr de "bara ute"? Observationer gjordes genom att följa avdelningar under en dag, detta gjordes pÄ tvÄ förskolor. IntervjufrÄgorna rörde sig kring deras arbete med utomhuspedagogik. Intervjuerna Àgde rum pÄ fyra förskolor, tvÄ naturinriktade och tvÄ utan specifik inriktning.

Syftet med studien var att belysa hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ och förhÄller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats lÄg till grund för studien och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har Ätta förskollÀrare intervjuats pÄ olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvÀrvetenskapliga perspektiv pÄ utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollÀrarnas uppfattning om utomhuspedagogik dÀr platsen för lÀrandet framhÄlls - lÀrande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollÀrarna ser frÀmst till var lÀrandet sker och inte till hur, nÀr och varför lÀrande sker utomhus i deras syn pÄ begreppet.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur kombinationen av Reggio Emilia, utomhuspedagogik fungerar i relation till LÀroplanen för förskolan. Jag ville veta vilka möjligheter som finns med detta arbetssÀtt men Àven vilka svÄrigheter som finns. Jag har valt att anvÀnda mig av observation och intervju för att fÄ en helhetssyn pÄ deras verksamhet. Undersökningens observation har genomförts pÄ en avdelning pÄ en förskola i SkÄne med barn i fyra och fem Ärs Älder. Intervjun Àr med tvÄ pedagoger frÄn samma avdelning. Resultatet visar att kombinationen av Reggio Emilia och Utomhuspedagogik Àr förenlig med lÀroplanen för förskolan och att lÀroplanen synliggörs mer genom detta arbete..

Syftet med studien var att undersöka i vilken utstrÀckning och vilka sammanhang som verksamma pedagoger och lÀrare anvÀnder utomhuspedagogik. Trots studier om utomhuspedagogikens positiva egenskaper sÄ hade vi inför studien en uppfattning om att den inte anvÀnds i nÄgon större utstrÀckning lÀngre upp i Äldrarna. Genom studien ville vi synliggöra i vilka situationer utomhuspedagogiken anvÀnds och Àven inspirera lÀrare till att hitta nya anvÀndningsomrÄden för pedagogiken. Studien Àr kvantitativ och en webbaserad enkÀt skickades ut till en respondentgrupp verksamma inom omrÄdet förskoleklass upp till Ärskurs nio. Materialet bearbetades genom en multivariatanalys dÀr vi undersökte hur olika faktorer pÄverkade respondenternas svar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka högstadieelevers upplevelser av utomhuspedagogik, dvs. vad eleverna tycker om undervisning utanför klassrummet, och varför eleverna tycker som de gör. Mobergvandringen fungerar som ett konkret exempel pÄ utomhuspedagogik, och dÀrmed syftar undersökningen ocksÄ till att ta reda pÄ om elevernas Äsikter om utomhuspedagogik speglar deras Äsikter om Mobergvandringen. Metoden för undersökningen Àr av bÄde kvantitativ och kvalitativ art, dÀr elever i Ärskurs nio har fÄtt fylla i enkÀter med ett flertal pÄstÄenden och nÄgra öppna frÄgor om Àmnet. EnkÀtresultatet visar att flertalet elever stÀller sig positivt till utomhuspedagogiska undervisningsmetoder dÄ de framförallt upplever att det Àr roligt med varierade undervisningsformer och att det ibland kan vara skönt att klassrummet för omvÀxlingens skull.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Genom denna undersökning ville vi ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta didaktiskt med utomhuspedagogik i förskolan för att barnen redan i förskoleÄldern ska fÄ ett naturligt förhÄllningssÀtt gentemot naturen. VÄrt arbete kring utomhuspedagogik och hur man kan anvÀnda den som metod i förskolan grundar sig pÄ tio intervjuer och sex observationer som vi har gjort i förskolor med utomhuspedagogisk inriktning. Genom resultatet av dessa har vi fÄtt kunskap om hur man kan stimulera barns utveckling och lÀrande genom att anvÀnda sig av denna metod. Det som visade sig vara viktigt Àr att barnen befÀster sina kunskaper genom konkret inlÀrning i naturmiljö. För att ge barnen denna inlÀrning och utveckling arbetar pedagogerna medvetet med att stimulera barnens alla sinnen.