Syftet med denna undersökning Àr att belysa pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik, samt hur utemiljön anvÀnds ur ett pedagogiskt perspektiv. Vi vill ocksÄ lyfta fram hur utevistelsen kopplas till förskolans styrdokument. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtstudie pÄ fyra förskolor i Trelleborgs kommun. Resultatet visade att synen pÄ utomhuspedagogik Àr positiv och mÄnga önskar mer kunskap inom detta sÀtt att undervisa, men de medverkande i undersökningen ser Àven svÄrigheter med detta arbetssÀtt. Det visade sig att svÄrigheterna inte berör sjÀlva arbetssÀttet, utan faktorer som t.ex.

Utomhuspedagogik i förskolan handlar dels om att förlÀgga verksamheten utanför de ordinarie lokalerna och dels om att anvÀnda omgivningarna som en pedagogisk resurs, inte minst för att lÀra barnen mer om naturen. Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Jag har ocksÄ velat ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan har för instÀllning till utomhuspedagogik och vad de ser för möjligheter och hinder med Àmnet. För att samla in empirin till mitt arbete och fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ olika förskolor. Den ena förskolan har en riktning mot utomhuspedagogik och den andra Àr en ?vanlig? kommunal förskola.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

VÄrt syfte med studien var att undersöka barnens och deras förÀldrars attityder till utomhuspedagogik och se hur mycket barnen vistas utomhus i skolan och pÄ fritiden. Vi ville ta reda pÄ om det finns skillnader och likheter mellan barnens och förÀldrarnas attityder till lÀrande utomhus och instÀllning till att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ intervju med barnen och en kvantitativ enkÀtundersökning med deras förÀlder.Resultatet visade att en majoritet av barnen och deras förÀlder i undersökningen var mycket positiva till utomhusförlagda lektioner och att vistas utomhus. Vi blev positivt överraskade av den positiva instÀllningen som de flesta förÀldrar och barn hade till barnens utomhuspedagogik. En majoritet av barnen och förÀldrarna tyckte om att vistas utomhus, Àven om nÄgra av dem svarade att de inte brukar vistas i naturen..

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lÀrandemiljö kan stimulera elevers lÀrande inom geometri. Verktyg som anvÀndes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i Ärskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lÀrandemiljö Àr ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssÀtt stimulerar ett hÄllbart lÀrande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lÀrande.

Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt som syftar till att lÀrande sker i utemiljö. Det Àr ocksÄ ett vÀxelspel mellan sinneliga upplevelser och boklig bildning. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ sex pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och hur dessa tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och inslag av den fenomenografiska forskningsansatsen. I resultatet fann vi att pedagogerna hade varierande uppfattningar kring utomhuspedagogik och hur de sÄg pÄ Àmnet som ett verktyg för barns lÀrande.

Sammanfattning Studiens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik. VÄr problemstÀllning Àr hur pedagoger anvÀnder utomhuspedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara pÄ barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lÀrande. Utomhuspedagogik Àr ett viktigt komplement till barns lÀrande i förskolan. Att som pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptÀckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lÀrande. John Dewey och Jean Piaget ansÄg att barnen framförallt utvecklas och lÀr genom att göra.

BAKGRUND: Redan i mitten av 1700-talet skriver Jean, Jacques Rouessau attbarns miljö Àr en lÀrandeplats, bÄde inomhus och utomhus, dÀr dekan anvÀnda sina sinnen och aktivt söka kunskap. LikvÀl 2000-taletsLars-Owe Dahlgren menar att utomhuspedagogik inbjuder till olikasinnesuttryck genom erfarenheter och upplevelser i miljön utomhus.UtgÄngspunkten för den teoretiska ramen av arbetet Àr sett ur ettsociokonstruktivistiskt perspektiv.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka vilken syn pedagoger i förskolanoch skolan har pÄ utomhuspedagogik, hur de arbetar medutomhuspedagogik i den dagliga verksamheten samt vad somutvecklar barns lÀrande i utemiljön.METOD: Studien genomfördes med kvalitativ forskningsmetod.Datainsamlingen utfördes med hjÀlp av self report som besvaradesav 16 pedagoger verksamma i förskola och skolaRESULTAT: Resultatet visade att alla deltagande anvÀnde sig avutomhuspedagogik i verksamheten. Utomhuspedagogik upplevdessom ett spontant omrÄde dÀr barn och elever aktiverade sig praktiskti utomhusmiljön. Ett flertal pedagoger som var delaktiga i studienansÄg att utomhuspedagogisk verksamhet skapar situationer dÀr ettlÀrande sker..

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur gymnasieungdomar upplever utomhuspedagogiska moment i undervisningen. Det Àr en kvalitativ undersökning gjord vid Bernadottegymnasiet i Stockholm. Studien baseras pÄ deltagande observationer under drygt tvÄ fÀltdygn och pÄ semi-strukturerade intervjufrÄgor med tolv elever, i tre fokusgrupper. Resultatet visar att elever upplever utomhuspedagogiska undervisningsmoment positivt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och dÄ med sÀrskilt fokus pÄ barnens sociala samspel. Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna Àr verksamma i förskolan, pÄ tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ?naturen?.

I den hÀr uppsatsen vill jag undersöka vad som fÄr uteverksamhet att fungera respektive inte fungera. En jÀmförande enkÀtstudie har gjorts bland pedagoger frÄn totalt sex förskolor med utomhuspedagogisk inriktning respektive traditionell förskolepedagogisk inriktning. EnkÀtstudien har kompletterats med studier av förskolornas styrdokument. Undersökningen visar att förutsÀttningar för utomhusverksamhet Àr god pÄ alla förskolor och intresse finns för utomhusverksamhet. FörutsÀttningarna Àr dock bÀttre pÄ utomhusförskolorna vilket till stor del beror pÄ att deras utomhuspedagogiska inriktning skapar detta.

Undersökningens syfte Àr att se hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av och ser pÄ utomhuspedagogik i den dagliga verksamheten. I undersökningen har sex pedagoger frÄn samma förskola men olika avdelningar intervjuats. Undersökningen som gjordes var kvalitativ för att ge en djupare kunskap inom det som gjordes.Resultatet visar att pedagogerna Àr positivt instÀllda till att bedriva utomhuspedagogik. De ser fördelar som gynnar barnen i deras lÀrande och utveckling nÀr de vistas utomhus. Resultatet visar Àven att barnen blir mer harmoniska och kan koncentrera sig bÀttre om de fÄr vara utomhus mycket.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.