En förskolas profilering och dess påverkan på barnens fria utelek..

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

I takt med att städer fortsätter att växa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter på omgivningen väcks, ökar intresset för att använda ännu outnyttjade vertikala ytor på byggnader till välgörande växtlighet. Mycket är känt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturväxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring växtväggar i vårt nordiska klimat är emellertid fortfarande begränsad. Den bristande erfarenheten gör osäkerheten stor rörande möjligheten att satsa på gröna fasader i form av växtväggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osäkerhetsfaktor kring växtväggar är dess skötsel. Syftet med det här arbetet är att klargöra vilka faktorer som är avgörande för det övergripande skötselbehovet hos växtväggar, samt att hitta ett sätt att förutsäga och/eller jämföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer består i har jag besökt platser där växtväggar är uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i ämnet växtväggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring ämnet skötsel av växtväggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos växtväggar har sammanställts i ett bedömningsverktyg där de delats upp i dels faktorer hos väggen, dels faktorer hos växtvalet.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

SammanfattningSyftet med arbetet har varit att utveckla och formge ett utekök i materialet trä, för en mångsidig matlagning utomhus, anpassat till företaget Opa Muurikkas produkter och varumärkesprofil, både till form och funktion. En viktig del i utvecklingsarbetet var att köket skulle främja samarbete och samvaro medan matlagning sker. Köket skulle även få ett visuellt uttryck som harmoniserar med trädgårdar och naturen. Därför har trä varit det huvudsakliga materialet. Egna resonemang byggda på vardagliga företeelser som jag sett, läst eller upplevt har dokumenterats för att ge läsaren förståelse för besluten i utvecklingsarbetet.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Vårt syfte med studien är dels att belysa hur förskollärare kan arbeta med utomhuspedagogik och att undersöka vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser på utomhuspedagogik. I studien valde vi att utföra en kvalitativ studie där vi intervjuade sex förskollärare.Studien visar att den pedagogik som sker inomhus kan bedrivas utomhus. Resultatet visade att förskollärarna utgick ifrån läroplanen för förskolan Lpfö98 även utomhus. Förskollärarna betonade att Läroplanen för förskolan Lpfö98 med fördel kan beröra planerade aktiviteter och spontana händelser i utemiljön. Vi fann att motorik var något samtliga förskollärare ansåg främjar barns utveckling genom att vistas ute.

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.