En skola för alla. Fungerar teorin i praktiken?
Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av särskilt stöd. Detta har fått mig att överväga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött på flertalet gånger. I litteraturen framgår det att skolans ansvar innebär att varje individs behov ska främjas och segregering ska undvikas. Då jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant ämne att undersöka. Jag har valt att fokusera på min frågeställning utifrån ett elevperspektiv. I min undersökning har jag och eleverna arbetat fram tre korta filmsekvenser där eleverna presenterar sin verkliga- och ideala undervisning. Mitt resultat visar på att skolan inte upplevs vara en skola för alla. Eleverna som anses vara i behov av särskilt stöd framhäver att det finns för få lärare och att klassrummen oftast är stökiga samt att de själva inte ges det stöd de behöver. Idealet enligt eleverna skiljer sig från dagens verklighet, de understryker harmoniska klassrum och färre elever i klassen.