"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrÄn sig" - en studie av hur elever i Ärskurs 5 uppfattar bedömning Àr en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.VÄr problemformulering Àr* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?VÄr problemprecisering Àr* NÀr i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar pÄ skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Syfte: Studien avser att undersöka om och hur elever anvĂ€nder sig av kunskaper frĂ„n genetikundervisningen i en situation dĂ€r bedömningen fokuserar anvĂ€ndning av naturvetenskap som medborgarkunskap. Även vilka möjligheter till bedömning med varierat syfte, som framtrĂ€der i undervisningen, studeras. PĂ„ vilket sĂ€tt kan bedömning tĂ€nkas stödja elevers kunskapsutveckling mot anvĂ€ndning av naturvetenskap som medborgarkunskap?Teori: I bakgrunden beskrivs vad naturvetenskap som medborgarkunskap kan innebĂ€ra och hur det motiverar NO-undervisning för alla elever i grundskolan. Sambandet mellan kunskaper om naturvetenskap som Ă€mne och tillĂ€mpningen av kunskaperna utreds.

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal dÀr lÀrare, elev och förÀldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lÀrande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav pÄ skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhÄllande till de kursmÄl man arbetat mot och förslag pÄ hur elevens fortsatta lÀrande ska ske.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt rektorer för förskoleklasser och till och med Ärskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlÀrning, samt vilka strategier och metoder de anvÀnder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgÄngen framstÀlls olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. HÀr redogörs Àven för rektorsuppdraget och vilka ansvarsomrÄde som gÀller för rektorerna. Undersökningen bestÄr av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgÄr det att rektorernas möjlighet till att pÄverka elevers rörelse Àr god.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .

Examensarbetets syfte Àr att studera lÀrares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frÄgestÀllningar: Vad anger lÀrare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lÀrarna. För att studera hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att fÄ reda pÄ hur dessa relationer pÄverkar elevernas studieprestationer sÄ anvÀnds en kvalitativ forskningsmetod. Empirin bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet sÄ hÀmtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lÀrarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lÀr ut denna kunskap.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsÀttning i kombination med flera andra funktionsnedsÀttningar och personal pÄ en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal pÄ en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det Àr kopplat till lÀrande. Resultatet visade pÄ nÄgra viktiga förhÄllanden som var kÀnnetecknande frÄn intervjuerna. Det vi lyfter fram Àr kÀnslomÀssig lyhördhet mellan elev och personal, som innebÀr att man Àr inkÀnnande och svarar pÄ initiativ och samspel genom att bekrÀfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en stÀndig förÀndring.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Det Àr en parallellundersökning för att se hur lÀrare och elever uppfattar lÀs- och skrivsvÄrigheter och vad det finns för hjÀlpinsatser pÄ skolorna samt vilka rÀttigheter elever har och vilka skyldigheter skolorna har gentemot dessa elever..

Syftet har varit att undersöka hur elever uppfattar och hanterar grÀnsvÀrden. Detta har jag gjort genom att först studera litteratur inom omrÄdet och sedan genomföra intervjuer med elever frÄn olika matematik E klasser. Tio elever intervjuades utifrÄn fem stycken problem med nÄgon anknytning till grÀnsvÀrden. Undersökningen visar att eleverna har dÄlig förstÄelse för grÀnsvÀrden. De slutsatser som jag kan dra utifrÄn min undersökning Àr att elever saknar förstÄelse för vissa grundlÀggande begrepp som kontinuitet och gÄr emot..

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidiga Är hanterar talÀngsliga elever och hur de övar upp dessa elevers kommunikativa förmÄga.Det empiriska arbetet bestÄr av fem klassrumsobservationer samt fem.

Uppsatsens syfte Àr att studera lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Det som stÄr i fokus Àr att finna och studera nÀrmare faktorer och komponenter som enligt det sociokulturella perspektivet motverkar inlÀrning och skapandet av kunskap. För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudie utförts, dÀr fyra gymnasieelever har djupintervjuats individuellt. Dessa elever har valts ut med tanke pÄ deras uppvisat svaga skolprestationer utifrÄn ett betygsperspektiv. Ett sociokulturellt teoretiskt ramverk har anvÀnts som ett genomgÄende teoretiskt betraktelsesÀtt för studien.