Syftet med denna studie var att få djupare förståelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsättning i kombination med flera andra funktionsnedsättningar och personal på en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal på en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det är kopplat till lärande. Resultatet visade på några viktiga förhållanden som var kännetecknande från intervjuerna. Det vi lyfter fram är känslomässig lyhördhet mellan elev och personal, som innebär att man är inkännande och svarar på initiativ och samspel genom att bekräfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en ständig förändring.

Syftet med detta arbete är att belysa den muntliga kommunikationen i klassrummet med särskild observans på tystlåtna elever. Jag har undersökt vilka kommunikationsstrategier en lärare har för att synliggöra tystlåtna elever, samt hur tystlåtna elever uppfattar den muntliga kommunikationen i klassrummet. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört litteraturstudier, klassrumsobservationer och fem kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever. Resultatet av undersökningen visar att läraren utför ett långsiktigt strategiskt arbete med klassen, hon arbetar medvetet med de pratglada eleverna, med saknar en utarbetad strategi för att förhindra att de tystlåtna eleverna åsidosätts. De tystlåtna 10-åriga eleverna är inte själva medvetna om att de uppfattas som tystlåtna..

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Examensarbetet handlar om specialpedagogers uppfattningar om mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i särskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om vilka anledningar, samband och testmaterial som förekommer vid mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i särskola. En frågeställning är vilken uppfattning specialpedagoger har om vilka anledningar det finns till att elever med utomnordisk bakgrund skrivs in i särskola. I undersökningarna kom det fram att svag begåvning, tal- och språksvårigheter och koncentrationssvårigheter kunde tillsammans med andra svårigheter orsaka att elever med utomnordisk bakgrund skrevs in i särskola.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta del av lärarnas upplevelser och föreställningar om tysta elever i skolan. De berättelser lärarna ger oss innehåller deras tankar om hur de upplever mötet och arbetet med dessa elever. Fem lärare har deltagit i undersökningen som bygger på intervjuer. Resultatet visar att lärarna upplever svårigheter i mötet med tysta elever. De känner ofta frustration över att de inte alltid lyckas nå dessa elever.

Gullberg, Linda (2014). Bland delfinsim och batterier. Möjligheter till lärande i träningsskola. (Among dolphin swimming and batteries. Learning possibilities in special school.).

I gymnasieskolans kursplan för fysik är ett av målen att eleverna ska delta i planering och genomförande av enkla experiment. Eleverna ska introduceras i ett naturvetenskapligt arbetssätt som delvis består av undersökningar under laborativa former.Laborationer tar ofta en stor del av fysikundervisningen i anspråk. Inte sällan byggs undervisningen upp kring laborationerna. Den sociokulturella och konstruktivistiska teoribeskrivningen framhåller att lärande sker under processer då individen är aktiv. Fysikundervisningen bör alltså ha goda förutsättningar för elevernas lärande.

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos elever i matematiksvårigheter och elever i matematik- och lässvårigheter. Studiens resultat visar att matematiksvårigheter och lässvårigheter är beroende av varandra. Resultatet påvisade skillnader hos elever i matematiksvårigheter jämfört med elever i läs- och matematiksvårigheter i deras arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmåga. Det finns även stöd från forskningen att elever i matematik- och lässvårigheter har signifikant sämre resultat i arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmåga..

Detta är en kvantitativ enkätstudie där syftet var att försöka se skillnader mellanhögstressade elever och lågstressade elever med avseende på skolkrav, skolrutiner ochuppgifter. Undersökningen gäller också att se om det finns någon skillnad på elevernaslärandeaktiviteter och till sist om det finns skillnad mellan elever med avseende påskolresultat. I de förstnämnda punkterna visade det sig att skillnaderna var väldigt små ihur elever upplever skolkrav, skolrutiner och uppgifter. Men en stor skillnad visade sigmed avseende på skolresultatet, där lågstressade elever hade en tendens att presterahögre än vad högstressade gjorde i samtliga ämnen (svenska, engelska, matematik, idrottoch hälsa). I diskussionen diskuteras olika infallsvinklar i hur man mäter stress i skolan..

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Målet med detta arbete är att undersöka hur elever med begåvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie där två rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrån frågorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begåvade elever? Hur undervisas och upptäcks de? Vilket stöd har lärarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begåvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begåvade elever bör differentieras på olika sätt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehålla berikande uppgifter.

Tematiskt arbete är en vanlig arbetsform i dagens förskolor och det sker framför allt i grupper vilket bidrar till att språket som ett kommunikations- och reflektionsverktyg blir allt mer användbart. I en grupp har en individ större möjligheter och större anledning att använda ett språk genom att beskriva, förklara och analysera olika komplexa fenomen. Det tematiska arbetet är väl förankrat i de pedagogiska verksamheterna, trots det är det ett område som är förhållandevis lite vetenskapligt belyst och utforskat. Syftet med studien är att utforska hur tematiskt arbete möjliggör barns språkutveckling och lärande. Denna studie belyser förskollärarnas syn på tematiskt arbete samt utforskar om och i så fall hur ett tematiskt arbete kan stimulera barns språk- och kunskapsutveckling. Tematiskt arbete utgår från barns verklighet och intresse samt ger upphov till ett generativt lärande där barns tankar kan utvecklas.

     Dagens mångkulturella samhälle kräver en ökad kunskap och förståelse för olika kulturer. Forskning visar att sjuksköterskor upplever att det är svårt att relatera till patienten på grund av språkliga och kulturella skillnader. Brist på kulturell kompetens leder till konflikter orsakade av missförstånd och misstolkningar. Sjuksköterskor uttrycker en önskan att utveckla kunskap i transkulturellt vårdande. Utan denna kunskap är det svårt för sjuksköterskor att utveckla en vårdande relation med patienten, vilket i längden kan leda till ett bristande förtroende för sjukvården från patientens sida.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5.Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt.