Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Innan jag skrev denna uppsats sÄ funderade jag vÀldigt lÀnge kring vad som lÀmpade sig bÀst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svÄrigheter i Àmnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flersprÄkiga elever.Jag delade upp mina elever i tvÄ kategorier, elever med goda sprÄkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men dÀremot bristande sprÄkkunskaper, exempelvis sÄdana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkÀtundersökningar Àven anvÀnt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att sprÄket spelar en stor roll för elevens lÀrande..

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Detta arbete Àr en undersökning som tar avstamp i summativ och formativ bedömning. Syftet med arbetet Àr att belysa elevernas syn pÄ bedömning och pÄ sÄ sÀtt Àven belysa bedömningens betydelse i skolan. Kvalitativa intervjuer med fyra elever i nionde klass, samt en av deras lÀrare, ligger till grund för resultatet. Genom att analysera resultatet tillsammans med relevant litteratur sÄ har jag kommit fram till att fördelarna med att anvÀnda formativ bedömning har nÄtt ut till eleverna till viss del. I samband med bedömning sÄ efterfrÄgar eleverna feedforward, personlig kompetens hos lÀrarna, elevexempel och kontinuitet för att lÀra sig men ser inte bedömningen som en del av utvecklingen utan som ett slutgiltigt betyg.

Sammanfattning Den ökade flyktingströmmen medför ett behov av att arbeta sprÄkutvecklande i alla Àmnen. För att klara kunskapskraven skall eleverna kunna anvÀnda och förstÄ Àmnesspecifika ord och begrepp, vilket poÀngteras i Lgr11. I mitt arbete som lÀrare i bild, slöjd och engelska pÄ en skola i Sverige trÀffar jag huvudsakligen elever med invandrarbakgrund, bÄde nyanlÀnda och de som har levt i Sverige ett par Är. I mitt examensarbete har jag undersökt hur jag som bildlÀrare kan arbeta sprÄkinriktat i Àmnet bild och om elevernas kunskapsutveckling i bild och svenska pÄverkas av metoden. Med deltagande observation som metod pÄgick undersökningen under sex förmiddagspass som vardera bestÄr av tre lektioner om fyrtio minuter.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur förskolepersonalen pÄ ett antal förskolor i ett mindre samhÀlle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra Är, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. VÄrt arbete tar sin utgÄngspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok LitteraturlÀsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta omrÄde och ger kritik till att barnlitteraturen till största del anvÀnds i form av disciplinÀra och strukturella syften, sÄ som lÀsvila och spontan lÀsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan anvÀndas i mer kunskapsutvecklande syfte.

Jag vill med denna studie undersöka om jag kan finna nÄgra gemensamma drag i hur lÀrare och elever upplever att de lÀrt av undervisningsinnehÄllet i sin tidigare skolgÄng och framför allt, varför de tror att vissa undervisningssituationer har gett upphov till mer lÀrande Àn andra undervisningssituationer. Jag vill ocksÄ studera om dessa eventuella drag överensstÀmmer med vad den granskade litteraturen lyfter fram som grundlÀggande för att lÀrande ska komma till stÄnd. Jag vill ocksÄ undersöka om det finns skillnader i uppfattningarna mellan dem som gÄtt i skolan före respektive efter nuvarande lÀroplaners genomförande. Jag har intervjuat fem elever och fem lÀrare. Intervjuerna har varit strukturerade och utforskande till sin karaktÀr.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att analysera tvÄsprÄkighet med fokus pÄ andrasprÄk, modersmÄl och interaktion. Vi ville ocksÄ undersöka hur dessa effekter pÄverkar elevens utveckling och kommunikation i klassrummet. Dagens skola har blivit en kulturell mötesplats för bÄde elever och lÀrare dÀr flersprÄkigheten utvecklas. Interaktion i skolan Àr en viktig faktor för att alla elever ska kÀnna en gemenskap i klassrummet. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av forskning om tvÄsprÄkighet undersöka hur tvÄsprÄkighet pÄverkar elevernas kunskapsutveckling.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap SpeciallĂ€rarprogrammet Höstterminen 2010 ABSTRAKT Leden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). ÅtgĂ€rdsprogram och IUP ? för elever i matematiksvĂ„righeter (IEP ? for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vĂ„rt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svĂ„righeter och Ă„tgĂ€rder, i Ă„tgĂ€rdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har ocksĂ„ avsett att undersöka hur Ă„tgĂ€rderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprĂ€ttande av Ă„tgĂ€rdsprogram och IUP.

Svensk offentlig Àldreomsorg stÄr inför utmaningar att möta 40-taliserna och de Àldre invandrarna. Har svensk offentlig Àldreomsorg kunskap för att möta dessa grupper nÀr de behöver ÀldrevÄrd? Denna uppsats försöker ge en inblick i Àldreomsorgens kunskapsutveckling och varifrÄn första linjens chefer inom offentlig Àldreomsorg hÀmtar sin kunskapsbas ifrÄn, förutom den kunskap de har förvÀrvat i sin utbildning. AnvÀndningsomrÄdet för kunskapen Àr hur Àldreomsorgen ska möta 40-talisterna och Àldre invandrare. Fokuseringen pÄ kunskapskÀllorna utgÄr frÄn Socialstyrelsens rapport Perspektiv pÄ kunskapsutveckling inom socialtjÀnsten.

SammanfattningDet hÀr arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stÀllet för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhÄllande har den hÀr studien försökt att om inte kombinera sÄ Ätminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier pÄ omrÄdet. Vygotskij har fokuserat pÄ processer runt den lÀrande mÀnniskan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat pÄ processer inuti den lÀrande mÀnniskan, men inte uteslutande.

Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för anvÀndandet av kunskap och forskning inom socialtjÀnsten. Detta görs i form av en kvalitativ intervjustudie av enhetschefer pÄ nÄgra vuxenmottagningar i Stockholms kommun. De frÄgestÀllningar som legat till grund för studien Àr; a) vilka definitioner av kunskap och forskning som kan urskiljas, b) vilka faktorer som hindrar anvÀndningen av forskning/forskningsresultat samt c) pÄ vilket sÀtt ledarskapet har betydelse för hur forskning och kunskap tillvaratas och anvÀnds. För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes ett maximerat strategiskt urval av intervjupersoner. Intervjuguiden utformades utifrÄn tre teman; kunskap, forskning och forskare; kunskapsutveckling och forskningsanvÀndning samt chefens betydelse.