Syftet med vår studie är att undersöka vilken innebörd pedagogerna i förskolan lägger i att använda naturmiljö som lärandemiljö. Vi vill också veta hur de arbetar praktiskt med tre till femåringar i naturmiljö.  Vår kvalitativa undersökning omfattar intervjuer med sex olika förskollärare på lika många förskolor och i två olika kommuner. Två arbetar i en stadskärna och fyra i samhällen med närhet till naturmiljö. De arbetar med barn mellan tre och fem år. Alla förskollärarna är överens om att arbete i naturmiljö är positivt och att de följer upp det som väcker barnens nyfikenhet. Ingen förskollärare menar att de lägger någon särskild vikt vid arbete i naturmiljö men av det de berättar kan vi se att de använder sig av naturmiljön mer än de är medvetna om.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska gravida kvinnors positiva och negativa upplevelser av att ta emot kostr?d fr?n barnmorska. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats d?r nio kvinnor intervjuades med semistrukturerade metoder f?r att besvara syftet. Som analysprocess anv?ndes kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre teman: ?kad kostkunskap, applicering av kostr?d och f?rb?ttring med tillh?rande kategorier. ?kad kostkunskap syftar till att den gravida kvinnan f?r kunskap av barnmorskan, men ocks? h?nvisas vidare till Livsmedelsverket. En del kvinnor uppfattade informationen tillr?ckligt, medan andra s?ker sig vidare genom sociala medier och r?d fr?n folk i sin omgivning.

Syfte: Denna studie unders?ker hur boendepersonal inom Bostad f?rst uppfattar ochut?var sitt uppdrag, med s?rskilt fokus p? hur skadereducerande principer och?terh?mtning f?rst?s och hanteras i det klientn?ra arbetet.Teori: Materialet tolkades med st?d av Lipskys (2010) teori om frontlinjebyr?krateroch handlingsutrymme.Metod: Studien genomf?rdes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med femboendepersonal i en stad i V?stra Sverige. Materialet analyserades med tematiskanalys.Resultat: Resultaten visade att personalen f?rstod sitt uppdrag som i grunden relationellt,och att relationen till klienten utgjorde den b?rande f?ruts?ttningen f?r alltarbete. Skadereducering f?rstods inte som en avgr?nsad metod utan som ettbrett situationsbundet f?rh?llningss?tt, d?r personalen kontinuerligt v?gde klientensomedelbara behov mot l?ngsiktiga m?l och institutionella ramar.

Hälsofrämjande arbete inom företag kan fungera på olika sätt, vilket kan ha betydelse för lärandet. För att lärandet ska ske i samband med hälsofrämjande arbete måste medarbetarna vara medvetna om att arbetet finns och hur det fungerar inom företaget. För att kunna bevara och utveckla lärandet i samband med hälsofrämjande arbete är det nödvändigt att utvärdera medarbetarnas behov. Därför var syftet med den aktuella uppsatsen att belysa några medarbetares, inom PEAB Bygg Division Västs, uppfattningar om hur ett framtida hälsofrämjande arbete ska kunna utvecklas på arbetsplatsen. För att undersöka ovanstående syfte hölls en fokusgrupp med fyra medarbetare från företaget.

Begreppet livskunskap är ett välkänt begrepp inom skolans värld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning även fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lära eleverna att bli ansvarstagande medmänniskor. För att nå dessa mål krävs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns många metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sätt som vi har använt oss av på den gymnasieskola där jag är anställd. Jag har genom enkäter tagit reda på vad elever och lärare tycker om detta arbete och både lärare och elever visar en positiv inställning och tycker att detta arbete är viktigt. De teman vi har valt att fokusera på är samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jämställdhet, sex och samlevnad samt hälsa..

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

I dagens konkurrensutsatta samhälle är det viktigt med hög kvalitet, oavsett om man är verksam inom produktbranschen eller tjänstemarknaden. Den här uppsatsen handlar om tjänstekvalitet i företag inom begreppet ?skyddat arbete?. Skyddat arbete, innebär att tjänster utförs av personer med något slags arbetshandikapp. Syftet med den här uppsatsen är att belysa kvalitetsbegrepp och kvalitetsbetydelse hos företag som anlitar tjänsteleverantörer, som sysselsätter personer inom begreppet ?skyddat arbete?.

Innovation är i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap är en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belägg för att samtliga faktorer påverkar kreativiteten på arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna främjar eller hämmar kreativiteten.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Denna uppsats är skriven i samverkan med Luleå kommuns personalkontor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka attityder studenter vid Luleå tekniska universitet har till Luleå kommun som potentiell arbetsgivare samt att undersöka vilka attityder studenterna har till arbete. Detta har gjorts genom en enkätstudie. Under perioden 2001-2011 behöver Sveriges kommuner till följd av bland annat pensionsavgångar nyrekrytera en stor mängd personal. Bara inom Luleå kommun måste cirka 6600 personer rekryteras under denna period.