Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har pÄ strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, trÀnare och lagledare. Studien Àr av kvalitativmetod, Ätta idrottsklubbar frÄn fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergÄr alltmer frÄn ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker frÀmstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling pÄ personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning Àr en studie med större urval frÄnfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktomrÄde sÄsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Den hÀr uppsatsen behandlar kompetensutvecklingen pÄ trÀningsföretaget SATS. Syftet Àr att undersöka synen pÄ kompetensutvecklingen hos SATS ledning och de anstÀllda, vilket innefattar hur företaget arbetar med att utveckla kompetensen hos sina anstÀllda och vilka möjligheter samt eventuella hinder personalen upplever för kompetensutvecklingen. Andra intressanta aspekter som undersöks Àr vilka kompetenser som Àr viktiga inom SATS, hur synen pÄ kompetensutveckling konstrueras i relation till företagskulturen och ledarskapet samt varför svaren i SATS medarbetarundersökning frÄn 2009 skiljer sig Ät gÀllande kompetensutveckling mellan tvÄ center i Stockholm. Jag tillÀmpar en kvalitativ metod med Ätta intervjupersoner, fyra pÄ respektive center. Uppsatsen visar att synen pÄ kompetensutveckling till stor del överensstÀmmer mellan intervjupersonerna, att den bÄde sker genom utbildningar och i det dagliga arbetet vilket Àven Àr i linje med SATS syn.

Denna narrativa studie handlar om tre lÀrares berÀttelse om hur de ser pÄ barns roll och förmÄga i lÀrandet efter att ha genomgÄtt kompetensutveckling ?LÀsa ? sprÄka ? skriva?.Resultatet pÄvisar att det finns ett samband mellan deras synsÀtt och kompetensutvecklingen som har föranlett förÀndringar av arbetsformen och arbetssÀttet av lÀrarnas undervisning i lÀs- och skrivprocessen..

Sammanfattning saknas..

Rapporten tar sin utgÄngspunkt i samhÀllets förÀndring. Genom att samhÀllet och dÀrmed förutsÀttningar för företag och organisationer inom mediebranschen förÀndras krÀvs ocksÄ en förÀndring och utveckling av kompetensen. DÀrför har metoder och modeller för kompetensanalys kartlagts och en kompetensanalys har genomförts pÄ ett filmproduktionsbolag av yrkeskategorierna produktionsledare samt producenter. Kompetensanalysen har genomförts i intervjuform och enkÀtform. Genom att stÀlla liknande frÄgor i tvÄ olika undersökningsformer vid tvÄ olika tillfÀllen kring vilken kompetens som krÀvs för yrket idag, den kompetens som respondenterna tror att yrket kommer att krÀva i framtiden samt vilken kompetens de sÄledes kommer att behöva utveckla eller skaffa sig, kan en delad uppfattning urskiljas mellan resultaten frÄn de bÄda undersökningsformerna och tillfÀllena. En slutsats Àr sÄledes att den egenvÀrderande modell av kompetensanalys som anvÀnts inte ger ett stabilt underlag för kommande satsningar pÄ kompetensutveckling eftersom resultatet varierar över tid. Genom att i kompetensanalysen ta faktorer som omvÀrldens och ledningens strategiska perspektiv i beaktande skulle resultatet kunna bli mer tillförlitligt..

Undersökningens syfte Àr att studera vad nÄgra lÀrare i Ärskurs 1-3 har för egna uppfattningar om hur de anvÀnder de metoder och hjÀlpmedel som finns lÀmpade för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visar att lÀrarna anser att lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett Äterkommande problem i skolan. Samtliga respondenter Àr överens om att lÀrare Àr i behov av stöd och hjÀlp frÄn varandra i arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, problemet kan dock ibland vara att det Àr svÄrt att fÄ alla lÀrare att vilja samarbeta. NÄgot som genomsyrar alla de intervjuade lÀrarnas svar Àr att kompetensutveckling Àr vÀldigt viktigt för att fÄ nya kunskaper och utvecklas i sitt arbete och för att undervisningen ska bli givande för eleverna. DÀremot Àr kompetensutveckling inom lÀs- och skrivsvÄrigheter nÄgot som de berörda lÀrarna anser sig fÄr för lite av.

Utbildning och livslÄngt lÀrande Àr idag aktuella begrepp i samhÀllet och det finns en sjÀlvklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns Àn i dag arbeten som krÀver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken dÀr individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. BadmÀstare Àr en sÄdan yrkesgrupp, dÀr flertalet anstÀllda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks pÄ vilka sÀtt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

Kompetensutveckling anvÀnds mer och mer av företag i dagens samhÀlle. Det Àr dock fortfarande relativt ovanligt med utvÀrderingar av utbildningar. SATS Àr ett exempel pÄ ett företag som arbetar med utbildning men inte har haft resurser/kunskap att göra uppföljningar pÄ sin kompetensutveckling. Denna magisteruppsats kommer studera SATS GETIN-utbildning. Utbildningen skall genomföras av alla anstÀllda pÄ SATS och syftar till att introducera personalen till SATS vÀrderingar, arbetsrutiner, historia med mera.

Bakgrund: Kunskapsintensivt arbete utgör en allt större del av nÀringslivet idag. Morgondagens vinnare blir de företag med den mest kompetenta personalen. Organisationen som ligger till grund för detta arbete stÄr inför en omfattande förÀndring som en del av organisationens strategi för att uppnÄ en lÄngsiktig konkurrenskraft. För att möjliggöra detta krÀvs en kompetensutvecklingsstrategi som Àven den premierar lÄngsiktighet.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att arbeta fram förslag till utveckling av organisationens strategier för kompetensutveckling. Huvudsyftet Àr uppdelat i tre delsyften:- Hur kan organisationen öka individens motivation att utvecklas i enighet med organisationens behov och mÄl- Vad kan göras för att frÀmja organisatoriskt lÀrande inom grupperingen- Vad kan göras för att frÀmja det individuella lÀrandet i arbetet inom grupperingenMetod: Arbetet Àr genomfört med ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av en empirisk studie.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur synsÀtt och arbetssÀtt kring matematik i förskolan förhÄller sig i en kommun dÀr det medvetet har satsats pÄ kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebÀr för lÀrarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser pÄ kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. EnkÀterna har besvarats av lÀrare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med nÄgra av dessa samt med en rektor.Resultatet visar pÄ att lÀrarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebÀr att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som Àr meningsfulla för barnen.

Studiet undersöker kompetensutvecklings möjligheter för bemanningskonsulter. Intresset Àr stort i att ta reda pÄ vilka kompetensutvecklingsmöjligheter finns och om bemanningskonsulter har tillgÄng till dem möjligheterna. Intresset finns Àven i hur bemanningskonsulterna sjÀlva uppleva deras utvecklingsmöjligheter och anstÀllningsbarhet, jÀmfört med kundföretagens egna anstÀllda. Undersökningen gjordes genom att intervjua nÄgra av bemanningskonsulter som Àr pÄ en lÄngtids uppdrag hos ett kundföretag inom bilindustrin, samt nÄgra av kundföretagets egna anstÀllda som fick sin anstÀllning pÄ kundföretaget efter att har varit konsulter pÄ uppdrag hos det kundföretaget. En jÀmförelse gjordes sedan mellan bemanningskonsulter och företagets egna anstÀllda för att undersöker hur de upplever sina respektive kompetensutveckling.

Att mÀta och vÀrdera kompetensutveckling pÄ företag blir en allt vanligare företeelse Àven om det fortfarande inte Àr allmÀnt vedertaget. SATS Sports Club AB Àr ett företag pÄ den Skandinaviska trÀningsmarknaden. Det Àr ett utbildningsorienterat företag men gör sjÀlv inte nÄgon uppföljning pÄ sina utbildningar.I det hÀr arbetet har vi kartlagt en utbildning pÄ SATS (GETIN-utbildningen). Vi har definierat kompetensmÄlet med utbildning, vilket sorts vÀrde som detta mÄl bidrar med och vilka affÀrsmÄl som pÄverkas av detta.VÄrt syfte Àr att ge SATS en inblick i hur de kan arbeta med kompetensmÀtning i sin organisation. Vi Àmnar Àven lÀgga grunden för en fullstÀndig kompetensmÀtning av SATS GETIN-utbildning.Vi har kommit fram till att kompetensmÄlet med GETIN-utbildningen Àr ?att öka de nyanstÀlldas servicekvalitet och förbÀttra deras kundbemötande.?.

De snabba förÀndringarna i dagens arbetsliv gör att det stÀlls ökade krav pÄ den anstÀlldes förmÄga att lÀra och utveckla sin kompetens i arbetslivet.Syftet med studien Àr att analysera nÄgra personalvetares egna uppfattning om sina förutsÀttningar och hinder för lÀrandet i arbetslivet. Uppsats arbetet har inslag av den hermeneutiska cirkeln. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet av studien visade att de personalvetare som deltagit i studien anser att det Àr flera faktorer, som intresse, arbetsmiljö, tid för reflektion m.m. pÄverkar deras lÀrande och utveckling av kompetens..

Vi lever idag i ett samhÀlle i stÀndig utveckling vilket stÀller krav pÄ verksamma företag att konstant driva pÄ den egna utvecklingen. I detta arbete Àr kompetenta och kunniga medarbetare viktigt, men det Àr enligt RekryteringsenkÀten 2012 (Svenskt NÀringsliv, 2012) svÄrt för företagare att anstÀlla den kompetens de behöver. Om inte kompetensen finns pÄ arbetsmarknaden Àr intern kompetensutveckling ett möjligtalternativ för att ta fram den kompetens som efterfrÄgas och detta Àr nÄgot som det Ärligen investeras stora summor i. Vilken effekt dessa investeringar har pÄ företagen Àr dock nÄgot som inte utvÀrderas i nÄgon större utstrÀckning (Pineda, 2010) vilket leder till att pengar riskerar att upprepade gÄnger investeras i overksamma insatser. Hur kan detta ÄtgÀrdas? Det finns ett flertal teoretiska modeller för utvÀrdering av kompetensutveckling, men det saknas empirisk forskning som visar hur företag arbetar med omrÄdet och det Àr denna lucka uppsatsen bidrar till att fylla.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.