Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom dÄ vi under vÄra praktikperioder mÀrkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över anvÀndandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien Àr att belysa förskolors tillgÄng till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar pÄ attityderna kring det digitala lÀrande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkÀt som redskap besvarad av pedagoger verksamma i BorÄs stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansÄg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del anvÀnde sig utav den nyförvÀrvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i mÄnga fall beror pÄ Älderdomliga datorer och brist pÄ internetuppkoppling till iPad/lÀrplatta. UtifrÄn resultat kan vi utlÀsa att anvÀndningen av IKT i verksamheten till viss del Àr en generationsfrÄga..

Studiens syfte var att belysa akademikers syn pÄ hur kompetensutvecklingen bÀst tas tillvara pÄ arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats dÀr jag genomförde fem intervjuer med akademiker frÄn branscherna privat tjÀnsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast Àr chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, Àven om det i den hÀr studien har visat sig att det Àr i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det Àr chefen som kÀnner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har dÀremot mycket dÄlig kunskap om vad de övriga pÄ arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, frÀmst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bÀsta.

TvÄ gÄnger per Är genomförs kompetensinvesteringar för ingenjörer pÄ GKN Aerospace Sweden AB. Konceptet gÄr under benÀmningen Training Days. Syftet med investeringen Àr att höja kompetensen bland de ca 400 ingenjörerna. I anslutning till utbildningsdagarna genomförs en enkÀtundersökning för att se till deltagarnas Äsikter om Training Days. Problemet Àr att det aldrig undersökt vilken instÀllning och synsÀtt medarbetarna har till lÀrande och utveckling och om de olika perspektiven i sÄdana fall pÄverkar effekterna av investeringarna.Den kvalitativa fallstudien syftar till att undersöka om ingenjörernas perspektiv pÄ lÀrande och kompetens pÄverkar organisationens utveckling.

Svenskt abstract: Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad enhetschefer pÄ en socialförvaltning efterfrÄgar för kompetensutveckling avseende sin personal, samt deras förhÄllningssÀtt gentemot kompetensutvecklingars innehÄll och utförare. Jag vill med denna uppsats belysa enhetschefernas attityder till, och kunskap om, olika typer av kompetensutveckling för sin personal. Detta görs med hjÀlp av intervjuer med enhetschefer och förklaras utifrÄn organisationsteori med inriktning pÄ ett instrumentellt perspektiv. Resultat i denna uppsats visar att det enhetscheferna efterfrÄgar Àr beroende av hur organisationsstrukturen Àr utformad, vilken kompetens som finns idag och vilken kompetens som fattas i organisationen.

Studien vilar pÄ resultat frÄn fyra intervjuer med deltagare frÄn en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien Àr att ge en ökad förstÄelse för de förvÀntningar som respondenterna kan ha pÄ en intern ledarutbildning och pÄ ett framtida ledarskap. FrÄgestÀllningarna Àr kopplade till syftet och lyder: Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ledarutbildningen? Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förvÀntningar pÄ den interna ledarutbildningen, men vÀljer att uttrycka dessa förvÀntningar pÄ olika sÀtt.

Samhall arbetar aktivt mot mÄlsÀttningen att varje Är fÄ fem procent av sina anstÀllda att göra övergÄngar till andra anstÀllningar utanför sin verksamhet och pÄ Samhall i Dorotea har det arbetet varit framgÄngsrikt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka psykologiska faktorer som har legat till grund för att Samhall i Dorotea har lyckats bra med att slussa ut anstÀllda till andra verksamheter med fokus pÄ vilka förutsÀttningar för lÀrande och kompetensutveckling det finns i organisationen samt vilken motivationspotential arbetsuppgifterna har. PÄ Samhall i Dorotea har ett projekt i ökad arbetsvÀxling och kompetens genomförts, Attack 2005, och en analys av vilken betydelse Attack 2005 har haft för verksamheten har Àven gjorts. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt utgörs av Ellströms (1992) teori om faktorer i organisationen som pÄverkar lÀrande och utveckling samt Hackman och Oldhams (1980) Job Characteristics Model. Intervjuer med nuvarande och tidigare anstÀllda pÄ Samhall i Dorotea har genomförts och resultaten visar att det positiva arbetsklimatet och ett vÀlfungerande samarbete i arbetsgrupperna Àr tvÄ betydande framgÄngsfaktorer.

Gunnarsdotter, Sofie & Karlsson, Caroline (2008) YrkeslÀrarrollen i förÀndring i den nya lÀrlingsutbildningen. (Changes in the Vocational TeacherŽs Role in the New Educational Program for Apprentices). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. LÀrlingsutbildningens lÀrarrollsförÀndring Àr ett examensarbete och en C-uppsats pÄ 15 HögskolepoÀng pÄ LÀrarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet Àr vÄra funderingar kring hur lÀrarrollen förÀndras dÄ den nya lÀrlingsutbildningen införs i gymnasieskolan hösten 2008. Uppsatsens syfte Àr att, undersöka hur den nya lÀrlingsutbildningen pÄverkar lÀrarrollen.

Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslÀrares kompetens med avseende pÄ vegetarisk kost samt att utröna pÄ vilket sÀtt vegetarisk kost bör ingÄ inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgÄng kock. Studien utfördes med sex lÀrare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjÀlp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fÄtal ytterligare frÄgor dÄ regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslÀrare. Undervisning i vegetarisk mat sker frÀmst i storkök ? dÄ genom kursen specialkost, lÀrarens benÀgenhet att inkludera det i övriga kurser hÀnger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gÄngbar. Spjutspetskompetens hos lÀraren ger dock ocksÄ en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhÄlla kunskaper som de inte skulle fÄ frÄn en annan lÀrare. Genom att anstÀlla lÀrare med olika bakgrunder försöker vissa informanter fÄ en bredd i arbetslaget dÀr de olika lÀrarna kan komplettera varandras kunskaper.

Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold.

Fo?reningen Sportfiskarna samlar in statistik o?ver fisket i Sverige fo?r anva?ndning inom forskning och fo?rvaltning. I och med lanseringen av applikationer fo?r smarta telefoner har antalet inrapporterade fa?ngster o?kat och ett behov av att hantera data ba?de till och fra?n dessa applikationer har uppsta?tt. Denna uppsats beskriver skapandet av Sportfiskarnas webbplats Fa?ngstDataBanken.

För att förÀndra behövs tillgÄng till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nÄ sina mÄl. Att finna behov av kompetenser i förhÄllande till verksamhetens mÄl, kan vara en början pÄ att rÀtt kompetens hamnar pÄ rÀtt plats utifrÄn de satsningar som görs. En utvÀrdering kan göras för att utvisa om verksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg mot förÀndring. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förÀndras.

Kompetens Ă€r ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebĂ€r ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i vĂ€rsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör dĂ„ Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg anvĂ€nds? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har nĂ€ringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden stĂ„r för dörren, och kompetensen flyr med lĂ€tta vingslag..

Sammanfattning Titel Kompetens och förstÄelse. En studie av kompetensutveckling i revisionsbranschen Författare Axel LindheJessica NilssonHelena SvenssonAndreas Wennström Handledare Dan KÀrreman Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur revisionsbyrÄer hanterar kompetensutvecklingsfrÄgor och för hur medarbetare i revisionsbranschen ser pÄ kompetens och kompetensutveckling. Metod I denna uppsats har vi anvÀnt ett hermeneutiskt inriktat angreppssÀtt eftersom vi ifrÄn ett tolkande perspektiv vill ge en bild av hur kompetensutveckling gÄr till och förstÄs. Vi har arbetat abduktivt eftersom vi sökte ökad förstÄelse för vÄr frÄgestÀllning utifrÄn en process dÀr bÄde teori och empiri var viktiga. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och insamlingen av vÄrt empiriska material har skett genom intervjuer pÄ Deloitte & Touche och SET Auktoriserade Revisorer.

De snabba förÀndringarna pÄ den globala arbetsmarknaden har medfört att mycket fokus har riktats mot studie- och yrkesvÀgledningens roll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur en mindre grupp studie- och yrkesvÀgledare kompetensutvecklar sig för att vara ett stöd i skolans arbete att förbereda elever i grundskola och gymnasieskola för en globaliserad arbetsmarknad. Vi vill samtidigt undersöka nÄgra elevers förstÄelse av och framtida tankar om en global arbetsmarknad. Vid genomförandet av denna undersökning har vi anvÀnt oss av enskilda, kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvÀgledare, verksamma pÄ olika skolor i SkÄne. Dessutom har vi gjort en fokusgruppintervju med fem elever pÄ grundskolor och gymnasieskolor i SkÄne.