Studien undersöker samband mellan gymnasielÀrares bakgrund och IT-kompetenser samt hur arbetet med IT organiseras pÄ gymnasieskolor och vilka möjligheter till kompetensutveckling som gymnasielÀrare har. Samtliga data kommer frÄn en anonym webbaserad enkÀtundersökning som besvarades av 62 gymnasielÀrare pÄ olika gymnasieskolor i mellersta Sverige (utskick till cirka 290). Insamlad data analyserades kvantitativt i SPSS och Microsoft Excel och presenteras som tabeller och diagram. Intressanta fynd i analysen Àr att yngre respondenter skattar sina egna IT-kompetenser högre Àn Àldre respondenter och att det finns en tydlig skillnad i att kvinnliga respondenter ser betydligt större behov av kompetensutveckling Àn manliga respondenter. Vidare ses mjukvara för ordbehandling och skolans lokala lÀrplattform som tvÄ av de viktigaste verktygen i yrket, medan förmÄgan att skapa egen media i genomsnitt ses som mindre relevant.

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Som en konsekvens pÄ de radikala förÀndringarna i vÀrlden under de senaste decennierna har företagens konkurrensfördelar som storlek, skyddad teknologi och tillgÄng till kapital, vilka tidigare gett övertag, allt mer minskat i vÀrde i takt med att produkterna och tjÀnsterna blivit mer kunskapsintensiva. Den nya konkurrensfaktorn tycks vara medarbetarnas engagemang och kompetens. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur kompetensarbetet bedrivs hos Eniro Sverige AB och Eniro Sverige FörsÀljning AB. Uppsatsen fokuserar pÄ hur kompetensutvecklingen sköts och vilka potentialer företagen har för att öka sina konkurrensfördelar genom kompetensutveckling.Uppsatsen Àr uppbyggt genom kvalitativa undersökningar; dels genom bÄde offentliga och företagsinterna rapporter och dels via intervjuer med personal frÄn olika delar i organisationerna. Teorierna vi anvÀnt oss av Àr hÀmtade ur organisations- och ledarskapslitteraturen och vi har anvÀnt dem för att bygga en egen modell för att förklara de komplexa sambanden mellan företagen, dess anstÀllda och omvÀrlden.VÄr uppsats beskriver den nuvarande situationen för organisationerna och ocksÄ hur viktigt det Àr att företagen besitter rÀtt kompetens.

Syftet med denna studie Àr att undersöka matbutiksanstÀlldas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnÄr kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner anvÀndbar? Uppsatsen Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning Àr gjord genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta subjektivt utvalda matbutiksanstÀllda, och resultatet presenteras narrativt, dÀr varje intervju följs av en analys utifrÄn vÄra teoretiska utgÄngspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrÄn de delar som varje intervju utgjort.

Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheterna till kompetensutveckling pÄ tvÄ olika verksamhetsomrÄden inom Landstinget Halland. Vi vill fÄ en förstÄelse för vilka förutsÀttningar som krÀvs för lÀrande och kompetensutveckling inom organisationen. Avsikten med undersökningen  Àr att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna: (1) Hur upplever medarbetaren sina möjligheter till kompetensutveckling inom Landstinget Halland? (2) Hur ser vÄrdenheternas arbetsplatslÀrande ut? (3) Vilka förutsÀttningar finns för arbetsplatslÀrande inom vÄrdenheterna? (4) Vilka faktorer bidrar till att medarbetarna inom Landstinget Halland vill stanna och utvecklas? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi gjort nio stycken individuella intervjuer med respondenter som innehar olika yrkesgrupper inom Landstinget Halland. Resultatet vi fick var att respondenternas upplevelse av sina möjligheter att kompetensutvecklas inom Landstinget Halland var och goda och att det finns ett gott lÀrklimat och en infrastruktur för hur ett lÀrande ska ske.

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktÀrsÀmneslÀrarna pÄ gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gÀller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktÀrsÀmnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mÄn de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrÄn frÄgestÀllningen i syftet, pÄ en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktÀrsÀmneslÀrare inom avsedda program fördelat pÄ fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade kÀnner sig kompetenta i sitt verksamma karaktÀrsomrÄde i och med att de har bÄde relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill Àgna sin tid Ät den tekniska delen som intresserar dem mest.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ifall formell utbildning bidrar till utveckling av lÀrandemiljö. Ett sekundÀrt syfte med detta arbete Àr att undersöka ifall innovations möjligheter ökar under befintlig lÀrandemiljöer.För att uppnÄ undersökningens syfte gjordes en enkÀtundersökning som besvarades av de inblandade företagens medarbetare. MÄlgruppen var anstÀllda med olika poster inom de fem olika företagen. KartlÀggning har genomförts med hjÀlp av tre olika enkÀter som innehöll olika frÄgor som bland annat tog upp; företagsfakta, könsfördelning, kompetensutveckling, organisation, yrkesutveckling, förÀndringsarbete, utbildning och lÀrandemiljö.Studien framför Àven mer allmÀnna kortfattad information rörande EU projekt Sala Industrier samt övergripande beskrivning av deltagande företagen till exempel företagens storlek, arbetsuppgifter, spetskompetens och personalfakta. DÀrefter introduceras en teoretisk referensram dÀr lÀrande, kompetensutveckling, information och kommunikation, formell och informell kunskap diskuteras som centrala tema i berörda organisationer, exempelvis redogörs i studien för olika drivkrafter mot ökad kompetensutveckling och lÀrande.UtifrÄn den teoretiska referensramen och en större datainsamling som genomfördes i form av enkÀter och intervjuer, dÀr förekom frÄgor som tog upp bl.a.

Diabetes is a widespread disease, which is increasing in the Western World and even in the developing countries. This entail an increasing strain on the medical service when to nurse and treat patients with diabetes type 2. To support and empower the patients in their choices, which will affect them for life, is a challenge to the nurse. The nurse is an important character in nursing care when patients take a more active part in treatments. The aim of this literature review was to exam the factors, which influence diabetes care.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur kedjeföretag inom mode utbildar sin butikspersonal inom personlig försÀljning och hur personlig försÀljning anvÀnds i sÀljprocessen i kedjebutiker inom dammode. I den teoretiska referensramen beskrivs sambandet mellan personalen i butiken och den service som en butik kan erbjuda. Utöver detta beskrivs begreppet personlig försÀljning samt sÀljprocessen och hur man som sÀljare kan arbeta utifrÄn den. Slutligen förklaras begreppet personalutbildning samt hur personalen inom ett företag lÀr sig utifrÄn den pedagogiska processen. Resultatet frÄn vÄr marknadsundersökning har vi fÄtt fram genom intervjuer med butikschefer pÄ Bik Bok, Vero Moda och Lindex i Jönköping och BorÄs.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig utav IKT för elevernas lÀrande samt vilken kompetensutveckling inom IKT de fÄr frÄn sin arbetsplats. TvÄ teorier tillÀmpas i studien, det sociokulturella perspektivet och TPACK modellen. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ metod i form av intervjuer genomförts. Resultatet visar att det finns en variation i hur lÀrare anvÀnder sig utav IKT för elevernas lÀrande, bland annat anvÀndes IKT i form av presentation och för informationssökning. Vidare visar resultatet att lÀrare generellt fÄr kompetensutveckling inom IKT men att den ges pÄ olika sÀtt och ibland utanför arbetstiden.

Företag upplever idag en allt hĂ„rdare internationell konkurrens och dĂ€rmed ökande krav pĂ„ att skapa sig konkurrensfördelar för att överleva. DĂ„ Sverige och mĂ„nga andra industrialiserade lĂ€nder till följd av bland annat höga lönekostnader inte kan konkurrera med hjĂ€lp av pris, har tillgĂ„ng till kunskap och kompetensutveckling blivit avgörande för Sveriges möjligheter att kunna hĂ€vda sig i den internationella konkurrensen. Även staten Ă€r beroende av ett framgĂ„ngsrikt nĂ€ringsliv som genererar skatteintĂ€kter vilket Ă€r en förutsĂ€ttning för fortsatt vĂ€lfĂ€rd. Den internationella konkurrensen utgör sĂ„ledes ett hot inte bara för det svenska nĂ€ringslivet utan Ă€ven för samhĂ€llet, vĂ€lfĂ€rden och staten. Inför detta hot har stat och marknad ett ömsesidigt intresse och behov av att hjĂ€lpas Ă„t och dĂ€rför har staten utarbetat strategier för att uppmĂ€rksamma företag och organisationer pĂ„ vikten av kunskap och kompetensutveckling.

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner arbetar med kompetensutvecklingsinsatser för att skapa karriÀrvÀgar Ät deras medarbetare. Kompetensutveckling Àr ett omrÄde som stÀndigt Àr aktuellt inom organisationer och kan bland annat syfta till att utveckla samt behÄlla befint-lig personal. I bakgrunden redogör vi bland annat för de statliga satsningar som varit centrala i kommuners konstruktion av de nuvarande kompetensutvecklingsinsatserna. Litteraturen inom omrÄdet visar att kompetensutvecklingsinsatser Àr viktiga pÄ bÄde individ och företagsnivÄ. För individen kan en satsning pÄ kompetensutveckling leda till bland annat ökad arbetstill-fredsstÀllelse och minskad upplevelse av stress.

Kan matematiken klÀs i ett skimmer av glÀdje genom matematikutveckling? I olika studier (bland annat PISA, 2003 och TIMSS, 2003) som vi tagit del av visas ett sjunkande intresse och kunskap hos skolelever i matematik. UtifrÄn detta har vi valt att studera en norrlÀndsk kommun och deras satsningar pÄ matematikutveckling. Genom intervjuer med politiker, tjÀnsteman, matematikutvecklare, rektorer och lÀrare kan vi konstatera att dessa strÀvar mot samma mÄl nÀr det gÀller matematikutveckling, elevernas matematikkunskaper mÄste förbÀttras. Respondenterna anser att kompetensutveckling för lÀrare Àr av vikt för att elevers matematikutveckling skall höjas, men hur denna kompetensutveckling skall ske skiljer sig Ät.

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Detta Àr en kvalitativ studie som har till syfte att undersöka hur de anstÀllda sjuksköterskorna pÄ Norrbottens lÀns landsting upplever sina möjligheter till att öka sin kompetens. För att besvara syftet har tre frÄgestÀllningar formulerats, ?Hur definierar sjuksköterskorna deras kompetens??, ?Upplever sjuksköterskorna att det finns faktorer som hindrar deras kompetensutveckling?? och ?Vilket ansvar anser sjuksköterskorna att de har för sin egen kompetensutvecklingsprocess??. Datainsamlingen har genomförts genom kvalitativa intervjuer dÀr sju legitimerade sjuksköterskor anstÀllda pÄ Norrbottens lÀns landsting har deltagit. Urvalet har skett slumpmÀssigt och deltagandet har varit helt frivilligt och anonymt.