Att byta jobb Àr kostsamt, bÄde för individen och för företaget.Men vad Àr det som gör att man stannar pÄ jobbet, Àr det kollegorna, lönen eller möjligheten till utveckling?Studien genomförs pÄ en kommun, fiktivt döpt till Solrosen en organisation som Àr uppdelad pÄ olika nÀmnder och aktiebolag. PÄ tre olika organisationer inom Solrosens kommun har sammanlagt sju intervjuer genomförts. Fem av intervjuerna var med personer i ledarpositioner och tvÄ av dem var med medarbetare. Intervjuerna och studien har varit av en kvalitativ art.Syftet med uppsatsen Àr att visa hur man anvÀnder verktyg sÄ som kompetensutveckling, se hur lÀrandet hos och utvecklingen av personalen pÄ arbetsplatsen ser ut och se hur man hanterar den befintliga kompetensen.

Denna uppsats behandlar kompetensplanering, kompetensanskaffning och intern kompetensutveckling i kunskapsföretag. Vi har sett pÄ kompetensutvecklingen ur tvÄ perspektiv. Dessa perspektiv Àr företagens omgivning och dess strategier. Beroende pÄ hur företagets struktur Àr formad skapas större eller mindre förutsÀttningar för den individuella kompetensutvecklingen. Den kompetensplanering företagen gör pÄverkas i olika stor utstrÀckning av företagets strategier och omgivning.

Studien undersöker pÄ sex olika skolor hur en SO- lÀrare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- Àmnena. Syftet med studien Àr att studera hur lÀrarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbÀttras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen Àr central i undersökningen eftersom det Àr den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgÄ ifrÄn. För att studera detta intervjuades sju lÀrare, en frÄn vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd frÄn teori pÄ omrÄdet; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.

I detta arbete undersöks vilka motiv ScrumMasters har att certifiera sig. Ytterligare Àr mÄlet att fÄ en inblick i hur nyfunna kunskaperna omsÀtts i arbetslivet, samt om certifieringen handlar om kompetensutveckling eller mode. Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska insamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med personer som har genomfört ScrumMaster certifieringen. För att komma fram till ett svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes intervjuer med sju ScrumMaster och en enkÀt dÀr tvÄ av tre svarade. Resultatet frÄn dessa intervjuer visar att respondenterna har en blandad syn pÄ ScrumMaster certifieringen..

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvÀgledare inom den kommunala vuxenutbildningen upplever sina yrkeskompetenser och sin kompetensutveckling i förhÄllande till de sökandes vÀgledningsbehov. Arbetets forskningsfrÄgor Àr: 1. Hur upplever studie- och yrkesvÀgledare sina yrkeskompetenser? 2. PÄ vilket sÀtt utvecklar studie- och yrkesvÀgledare sina yrkeskompetenser? 3. Vilka vÀgledningsbehov upplever studie- och yrkesvÀgledare hos de sökande? Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer utifrÄn vÀgledarnas perspektiv, och avgrÀnsades till verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen. Arbetets resultat visar att studie- och yrkesvÀgledare upplever sina kompetenser som tillrÀckliga och att kompetensutveckling frÀmst sker som en dialog kring de sökandes vÀgledningsbehov i möten med de sökande eller med kollegor inom vÀgledningsomrÄdet..

Den snabba utvecklingen inom medicinsk forskning har resulterat i nya effektiva lÀkemedel för de personer som drabbats reumatoid artrit (RA). Organisations- och samhÀllsförÀndringar samt en ny generation patienter har betydelse för arbetsterapeutens framtida kompetens.Syftet var att undersöka behov av kompetens för arbetsterapeuter inom reumatologisk specialistvÄrd. Studien Àr deskriptiv och prospektiv. Tolv personer, vara tre reumatologer, fem patienter med RA samt fyra arbetsterapeuter deltog i undersökningen. Datainsamlingen gjordes genom en semistrukturerad intervju.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för mÄnga företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig pÄ kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar pÄ utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet Àr att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och pÄverkan i organisationen. Metoden för studien Àr personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, tvÄ internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn pÄ yrkeslÀrares kompetensutveckling i tvÄ kommuner. Vidare Àr syftet att undersöka hur kompetensen kartlÀggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvÀrderas för yrkeslÀrare i gymnasieskolan. Metoder som anvÀnts för att samla in data i denna fallstudie Àr analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats Àr de lokala styrdokumenten.

ABSTRACTTitel: PÄverkar revisionsbyrÄernas arbete med kompetensutveckling medarbetarnas resultat pÄ revisorsexamen?NivÄ: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: Gabriella Isaksson, Sofie WallbergHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2013-03-21Syfte: Syftet Àr att beskriva hur revisionsbyrÄerna kan arbeta med olika kompetensutvecklingsÄtgÀrder för att fÄ sina anstÀllda att lyckas pÄ revisorsexamen och dÀrmed bli godkÀnda revisorer.Metod: Vi studerade teorier om kompetensutveckling och undersökte hur revisionsbyrÄerna arbetade med olika kompetensutvecklingsÄtgÀrder. Efter detta utvecklade vi en modell som var anpassad efter revisionsbyrÄernas arbete med kompetensutveckling. Vi genomförde sedan en enkÀtundersökning bestÄende av bÄde öppna och slutna frÄgor med tentander frÄn Big-4 byrÄer som skrivit revisorsexamen med godkÀnt resultat hösten 2011 eller vÄren 2012.Resultat & slutsats: Det visade sig att ett flertal kompetensutvecklingsfaktorer, bland annat utbildning och uppföljning, varit betydelsefulla för tentandernas prestation pÄ revisorsexamen. Andra ÄtgÀrder, sÄsom utvecklingssamtal och mentorskap, var inte betydelsefulla för sjÀlva prestationen, utan hade större betydelse i andra sammanhang.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka vilken pÄverkan kompetensutvecklingsÄtgÀrderna har pÄ prestationen "högre revisorsexamen".Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förstÄelse om vilken inverkan olika kompetensutvecklingsÄtgÀrder har pÄ prestationen pÄ revisorsexamen och ger dÀrmed revisionsbyrÄerna en möjlighet att genom planering hjÀlpa sina anstÀllda till att nÄ ett godkÀnt resultat pÄ revisorsexamen.Nyckelord: Kompetens, oberoende, kompetensutveckling, revisorsexamen, godkÀnd revisor..

Syftet med den hÀr studien Àr att förbÀttra informationsflödet frÄn projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att vÀcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen frÄn projekteringen och produktionen.Tidigare studier inom omrÄdet BIM visar att stor fokus lÀggs pÄ projektering och produktion men det Àr ett vÀldigt litet fokus pÄ förvaltningen nÀr man talar om BIM.MÄlet Àr att konkret kunna visa vad informationen Àr vÀrd och att visa vilken information förvaltare anvÀnder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen.Rapporten bygger pÄ en litteraturstudie, intervjuer och berÀkningar. Förvaltare har blivit tillfrÄgade vilken information de anvÀnder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrÄgad ifall denna information finns att tillgÄ i projekteringen och produktionen. VÀrderingen av informationen har sedan gÄtt till pÄ tvÄ sÀtt. Det ena sÀttet Àr att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information pÄ nytt.

I dagens kunskapssamhÀlle stÀlls det höga krav pÄ individers och organisationers kompetenser. Politiker talar om det livslÄnga lÀrandet och poÀngterar att alla mÀnniskor ska ha möjlighet att utvecklas. Kompetensutveckling ses som en strategi för tillvÀxt och vÀlfÀrd. Dessa tankar har bidragit till ett intresse för att ta reda pÄ hur organisationer och individer egentligen stÀller sig till denna verksamhet. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka mÄl SKF har med att erbjuda sina anstÀllda kompetensutveckling.

Alla vet att arbetslivet har förÀndrats i det moderna samhÀllet. Det stÀlls ökade krav pÄ lÀrande och kompetensutveckling, det kallas att vi lever i ett kunskapssamhÀlle. Kompetensutveckling kan leda till nya kunskaper, nytt lÀrande och ökad kompetens. MÄnga arbetstagare tvingas lÀra om och lÀra nytt för att hÀnga med. Mitt intresse kring detta omrÄde avser attityden till lÀrande i arbetslivet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med nÀringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att fÄ ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslÀrare och resursöverföring inifrÄn nÀringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och mÄnga nya grepp ifrÄn nÀringslivet pÄ hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka matbutiksanstÀlldas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnÄr kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner anvÀndbar? Uppsatsen Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning Àr gjord genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta subjektivt utvalda matbutiksanstÀllda, och resultatet presenteras narrativt, dÀr varje intervju följs av en analys utifrÄn vÄra teoretiska utgÄngspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrÄn de delar som varje intervju utgjort.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur kompetensutveckling som begrepp framtrÀder i ett företags texter och dokument. Vi avser att belysa sprÄkets och textens makt i de sociala relationerna i en verksamhet med hjÀlp av en diskursanalys. Företag idag lÀgger stor vikt pÄ att utforma dokument som pÄ olika sÀtt ska sÀkerstÀlla kvalitén pÄ det dagliga arbetet genom att tydliggöra vad som skall göras och av vem. Dessa texter Àr riskabla att luta sig allt för mycket pÄ dÄ dessa kan vara en idealiserad verklighet av det arbete som utförs. VÄr utgÄngspunkt Àr en kvalitativ ansats med diskursanalys som metod. Denna metod utgÄr ifrÄn texter i analysarbetet och dessa behandlar alla i nÄgon form begreppet kompetens-utveckling.