Syftet med denna uppsats Àr att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievÀgledare pÄ ett universitet. Genom detta analyseras Àven vilka möjligheter till att lÀra av varandra som studievÀgledarna fÄr genom denna kompetensutveckling. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievÀgledare. Dessa ingÄr i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes pÄ respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av i huvudsak professor Roger SÀljös sociokulturella teori.

I den allmÀnna debatten skrivs det om de höga sjukfrÄnvarotalen och dess kostnader. Den offentliga sektorn anges ofta vara den som drar upp siffrorna. Uppsatsen har fokus pÄ det omvÀnda, det vill sÀga arbetsplatser med lÄg sjukfrÄnvaro inom kommunen. Denna uppsats har skrivits pÄ uppdrag av LuleÄ Kommun. Inom kommunen finns det mÄnga arbetsplatser med lÄg sjukfrÄnvaro och utifrÄn dessa valdes det ut tvÄ arbetsplatser, en förskola och en avdelning pÄ ett Àldreboende.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

I flera studier som gjorts under de senaste Ă„ren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sĂ€mre i matematik. Skolverkets granskningar pekar pĂ„ ett flertal tĂ€nkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, dĂ€ribland pedagogernas bristande kompetens. ÅtgĂ€rder för att frĂ€mja och förbĂ€ttra situationen har bl.a. inneburit satsningar pĂ„ kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förĂ€ndra och förbĂ€ttra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom Ă€r syftet att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssĂ€ttet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete Ă€r tĂ€nkt att ske.

För databasutveckling finns en mÀngd regler och standarder framtagna för att databasen ska bli sÄ effektiv och felfri som möjligt. Ibland följs inte dessa fullt ut av olika anledningar. Detta kan leda till problem som i vÀrsta fall kan fÄ konsekvenser för verksamheten som anvÀnder sig av den. Ett exempel pÄ en databas dÀr man avvikit frÄn gÀllande designregler Àr den som var tÀnkt att införas för kalkningsverksamheten för LÀnsstyrelsen i GÀvleborg. I det hÀr arbetet har jag gjort en utredning kring denna databas, identifierat dessa avvikelser, utrett varför dessa uppstÄtt och vad dessa har lett till eller eventuellt kan leda till i det hÀr sammanhanget.

NÀr konkurrensen hÄrdnar och marknaderna globaliseras sÄ ökar kraven pÄ varje företag att utvecklas. I takt med förÀndringarna i omvÀrlden blir kunskap och kompetens inaktuella, vilket skapar ett behov av kompetensförnyelse. En avgörande framgÄngsfaktor Àr att kroka arm med flera samarbetspartners. HÀr Àr vÀnortssamarbeten en möjlighet för att ge regional och lokal utveckling, detta genom att det sker ett kunskapsutbyte vilket i sin tur leder till kompetensutveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vÀnortssamarbete kan ge företag pÄ lokal nivÄ högre kompetens genom att ingÄ i ett nÀtverk orter emellan.

Utbildning och livslÄngt lÀrande Àr idag aktuella begrepp i samhÀllet och det finns en sjÀlvklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns Àn i dag arbeten som krÀver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken dÀr individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. BadmÀstare Àr en sÄdan yrkesgrupp, dÀr flertalet anstÀllda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks pÄ vilka sÀtt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

LuleÄ kommun Àr en organisation som lÀnge har jobbat med att kompetensutveckla sin personal och utveckla sitt eget arbete med kompetensutveckling. DÄ LuleÄ kommun Àven Àr en stor organisation med över 7000 anstÀllda i olika fÀlt sÄ Àr det Àven av intresse för kommunen i sig att deras personal hÄller en hög kompetensnivÄ. LuleÄ kommuns strÀvan efter att utveckla sitt arbete med kompetensutveckling har lett till att de valt att testa nya modeller. En av de modeller som kommunen valt att testats bygger pÄ ett nÀtverksbaserat verktyg. Testet av verktyget har genomförts av en grupp personalspecialister samt andra organisationer via deltagande i ett projekt kallat CLN (Collaborative Learning Networks).Syftet med denna studie Àr att undersöka hur LuleÄ kommuns personalspecialister har upplevt CLN projektet och det nÀtverksbaserade verktyget, samt skapa en djupare förstÄelse till vad ett sÄdant verktyg kan medföra till kommunens kompetensutvecklingsarbete.

Trots skillnaderna mellan organisationernas produkt/tjÀnsteutbud och organisationernas krav pÄ kompetens har det visat sig att de kan möta krav och förutsÀttningar som stÀlls pÄ verksamheterna. Kompetensutveckling sker mest pÄ Besam och RevisionsbyrÄ X. Utbildningarna inom samtliga fallorganisationer sker bÄde internt och externt med varierande synpunkter för planering av kompetensutvecklingen och med varierande uppföljningsmetoder. Samtliga fallorganisationer erbjuder kundanpassande produkter/tjÀnster dÀr möjligheten ges kunder/vÄrdtagare att pÄverka kompetensutvecklingen. Fallorganisationer anses utnyttja de anstÀlldas kunskaper och försöker att överföra denna kunskap till övriga anstÀllda..

I vÄr studie framtrÀder det att företag gör följande, för att behÄlla sitt humankapital: -investerar i och utvecklar humankapitalet, sÄsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en vÀl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, bÄde i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglÀdje/trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de vÀljer att förvalta sitt humankapital, genom kompetensutveckling, Àr att: -de ska kunna förÀndras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett effektivt sÀtt, -de har vissa arbetsomrÄden/arbetsuppgifter som krÀver stÀndig utveckling pÄ grund av hög förÀndringstakt..

Titel: GÄr ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollÀrares kompetensutveckling. NivÄ: Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap- och skolutveckling. Författare: Marie BÀckström. UtgivningsÄr: VÄren 2014. Handledare: Anna Henningsson Yosif. ProblemomrÄde: Forskning visar att kompetensutveckling för grundskollÀrare i mÄnga fall inte leder till att lÀrarna utvecklas i sitt yrke och inte kommer eleverna till del. Med min studie vill jag bidra till ett bÀttre organiserande av lÀrares kompetens-utveckling samt till att en förbÀttrad fortbildningskultur pÄ grundskolor ska skapas.

I Sverige har det under de senaste Ärtiondena skett en samhÀllsutveckling som delvis har bidragit till att mÄnga mÀnniskor inte har tid att engagera sig i ideella föreningar i sÀrskilt stor utstrÀckning. Detta har för föreningarna medfört ett ökat antal anstÀllda som istÀllet sköter en del av det som tidigare gjordes av ideella krafter. Det finns inte mycket forskning gjord om anstÀllda i ideella föreningar men desto mer om kompetensutveckling i arbetslivet.Syftet med denna studie Àr dÀrför att ta reda pÄ hur anstÀllda i ideella ryttarföreningar upplever sina möjligheter till kompetensutveckling, vilka Äsikter arbetsgivaren har kring detta omrÄde samt hur möjligheterna till kompetensutveckling eller bristen pÄ desamma kan komma att pÄverka ridskoleverksamheten. Jag har valt att intervjua fyra skÄnska ridskolechefer och deras arbetsgivare för att fÄ tvÄ olika perspektiv pÄ det problem jag vill undersöka.Resultatet av intervjuerna har jag sammanstÀllt och analyserat med hjÀlp av mitt teorikapitel, som bland annat innehÄller tidigare forskning om kompetensutveckling, livslÄngt lÀrande och motivation i arbetslivet.Jag kan konstatera att det rÄder brist pÄ frÀmst ekonomiska resurser i de ideella föreningarna, vilket delvis bidrar till att de anstÀlldas kompetensutveckling inte alltid kan prioriteras. De anstÀllda arbetar enligt ett pressat tidsschema eftersom föreningen inte har rÄd att anstÀlla mer personal och detta leder till att de inte alltid har tid för vare sig formell eller informell kompetensutveckling.

Kompetensutveckling Ă€r i dag ett högst aktuellt Ă€mne för mĂ„nga organisationer i Sverige, oavsett deras inriktning. För att kunna konkurrera mĂ„ste organisationerna vara sĂ„ effektiva som möjligt vilket medför ett krav pĂ„ utveckling. Idag ser de flesta företag ett stort vĂ€rde i att samla samtliga medarbetares kompetens för att förstĂ„ och utveckla sig i en allt mer hĂ„rdnande konkurrens. Även i aktuell forskning har det framkommit att satsning pĂ„ medarbetarnas engagemang och kompetensutveckling ger företag möjligheter till en förbĂ€ttrad vinst genom att kompetensutveckling tillför högre produktivitet och kvalitet, bĂ€ttre kundvĂ€rde och dĂ€rmed större marknadsandelar samt ett bĂ€ttre börsvĂ€rde. En kontenta av teorierna kring kompetensutveckling Ă€r att det Ă€r av stor vikt att hela organisationen, frĂ„n medarbetaren till ledningsnivĂ„, har en samsyn och förstĂ„r innebörden av de processer som leder fram till ett fördelaktigt resultat av kompetensutvecklande Ă„tgĂ€rder.

Studien baseras pÄ en intervjuundersökning i syfte att undersöka vilka organisatoriska förutsÀttningar som haft betydelse för pedagogers uppfattningar av kompetensutveckling som den genomförts i ett EU - projekt pÄ en skola.Resultatet visar pÄ att pedagogerna uppfattar samverkan och samarbete som en vÀg mot skolutveckling och lÀrande i arbetslivet. Analysen visar ocksÄ pÄ en viss brist pÄ likvÀrdighet i projektet detta gÀller bÄde mellan och inom yrkeskategorier. Mellan kategorierna gÀller det vilka kategorier som fÄr vara med. Inom yrkeskategorierna gÀller det löneskillnader. Delaktighet i beslut om kompetensutveckling vill pedagogerna ha Àven om de i vissa fall sÀger att de inte har tid eller orkar sÄ vill de ÀndÄ vara med och besluta.

Denna uppsats behandlar hur smÄ företag kan arbeta med kompetensutveckling. Fokus i arbetet ligger pÄ hur kompetensutveckling av de anstÀllda, som individer, sker i team- och gruppform. För att erhÄlla erforderlig data har en fallstudieundersökning genomförts med hjÀlp av djupintervjuer. Fallstudieobjektet i frÄga har varit rÀddningstjÀnsten i LuleÄ, eftersom det Àr allmÀnt vedertaget att de arbetar i team. Metoder för kompetensutveckling kategoriseras efter tre teoretiska modeller.