Kompetenta ledare Àr en förutsÀttning för framgÄngsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar pÄ sÄ sÀtt till utveckling av individer för organisationers bÀsta. DÀrmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vÄrt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av LantmÀnnens traineeprogram. VÄrt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

Pedagogers och skolledares syn pÄ och Äsikt om professionell pedagogisk handledning som kompetensutveckling i förskolan..

I vÄr studie framtrÀder det att företag gör följande, för att behÄlla sitt humankapital: -investerar i och utvecklar humankapitalet, sÄsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en vÀl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, bÄde i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglÀdje/trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de vÀljer att förvalta sitt humankapital, genom kompetensutveckling, Àr att: -de ska kunna förÀndras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett effektivt sÀtt, -de har vissa arbetsomrÄden/arbetsuppgifter som krÀver stÀndig utveckling pÄ grund av hög förÀndringstakt..

Lissabonstrategin har som politiskt mÄl att göra Europa till vÀrldens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmÄlen i strategin Àr att utveckla företagens kompetens för att lÀttare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom VÀxtkraft MÄl 3 som innebÀr att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera smÄ och medelstora företag i deras kompetensutveckling.Syftet med studien Àr att undersöka hur ESF-RÄden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och vÀrdet av denna.

Lissabonstrategin har som politiskt mÄl att göra Europa till vÀrldens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmÄlen i strategin Àr att utveckla företagens kompetens för att lÀttare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom VÀxtkraft MÄl 3 som innebÀr att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera smÄ och medelstora företag i deras kompetensutveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur ESF-RÄden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och vÀrdet av denna.

DÄ det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med vÀldig fart, Àr det viktigt att individerna i samhÀllet anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke pÄ detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förstÄelse för om de anstÀllda pÄ en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen Àndrar förutsÀttningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frÄgestÀllningar som handlar om anstÀllda pÄ en IT-avdelnings upplevelser om pÄ vilka sÀtt förÀndringar sker pÄ företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förÀndrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de fÄr ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger pÄ en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anstÀllda pÄ en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar pÄ att de anstÀllda pÄ IT-avdelningen kÀnner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det stÀndigt sker tekniska förÀndringar som pÄverkar företaget.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Bakgrund: I dagens organisationer kan ökad fokus pÄ kompetensutveckling utskiljas. Anledningen till det kan bland annat vara för att överleva i den ökade konkurrensen. Genom ökade satsningar pÄ kompetensutveckling försÀkrar sig organisationen om att de anstÀllda har rÀtt kompetens och att organisationen kan följa med i utvecklingen. Förutom att medarbetarna Àr kompetenta krÀvs Àven att de arbetar för organisationens bÀsta. Detta uppnÄs enklast genom att medarbetarna Àr engagerade och motiverade för organisationen och sitt arbete.

Kompetensutveckling under arbetsplatsförlagd utbildning inom sluten somatisk vÄrd för omvÄrdnadsstuderande pÄ vuxenutbildning.Sammanfattning: Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) har en central plats pÄ omvÄrdnadsutbildning för vuxenstuderande. Det Àr dÀrför av vikt att APU:n gynnar de studerandes möjligheter till kompetensutveckling. VÄrt syfte Àr att undersöka hur vuxenstuderande inom omvÄrdnadsutbildning upplever förutsÀttningar för sin kompetensutveckling under APU inom sluten somatisk vÄrd. För att kunna besvara syftet har en abduktiv kvalitativ metod utifrÄn det sociokulturella perspektivet anvÀnts och semistrukturerade intervjuer genomförts. Det empiriska materialet bygger pÄ intervjuer före och efter APU:n med Ätta omvÄrdnadsstuderande.

Syfte: Syftet Àr att tillföra kunskap gÀllande kompetensutveckling, till omrÄdet Human Resource Management inom organisationsteori, genom att studera teambuildingens pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga. I förlÀngningen avser vi att skapa en bÀttre förstÄelse för vilken nytta företag har av teambuilding nÀr det gÀller personlig utveckling av anstÀllda.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Slutsatser: Studien visar att teambuilding har en pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga och studien visar Àven att individens attityder till teambuilding har en avgörande roll för den utveckling av samarbetsförmÄgan som teambuilding ger..

Studiens syfte Àr att undersöka hur yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare gör för att vara anstÀllningsbara, hur de kompetensutvecklas pÄ sin arbetsplats och var ansvaret för kompetensutvecklingen finns. Syftet Àr ocksÄ att reda ut vilken effekt nÀtverkande har för yrkesrollen. Till studiens underlag gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvÀgledare om deras upplevelser kopplat till studiens syfte. Resultatets viktigaste delar visade att anstÀllningsbarhet Àr ett svÄrdefinierat begrepp som fortfarande inte Àr faststÀllt. Kompetensutveckling av studie- och yrkesvÀgledare i den undersökta staden lider av bristande ekonomiska resurser, men ansvaret för kompetensutvecklingen finns dels hos ansvarig rektor men frÀmst hos den enskilde vÀgledaren. Det framkom Àven att nÀtverkande Àr viktigt för studie- och yrkesvÀgledarna för att det bland annat ger stöd och trygghet i arbetet..

Dagens samhÀlle krÀver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förÀndrade ekonomiska förhÄllanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur krÀver att verksamheter stÀndigt arbetar med kompetensutveckling. TillvÀgagÄngssÀttet kan skilja sig Ät mellan verksamheter, beroende pÄ deras mÄl och struktur. Syftet med vÄr undersökning Àr dÀrför att jÀmföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och tvÄ privata verksamheter. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr om, och i sÄ fall hur, kartlÀggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvÀrderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet.

Den snabba kunskapsutvecklingen inom hÀlso- och sjukvÄrden krÀver att sjuksköterskans kompetens stÀndigt utvecklas för att tillgodose patientsÀkerheten. Sjuksköterskans kompetensutveckling sker alltmer via e-learning, elektroniskt lÀrande, som Àr ett relativt nytt inlÀrningssÀtt. E-learning innebÀr att lÀrandet sker med hjÀlp av datorer via nÀtverk. Syftet med studien var att genom en sammanstÀllning av aktuell vetenskaplig litteratur undersöka vilken instÀllning till och vilka upplevelser sjuksköterskan har av e-learning i samband med kompetensutveckling. Sökningar i fyra databaser, Cinahl, ERIC, PubMed och The Cochrane Library, resulterade i tio vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades och analyserades.

Syftet med uppsatsen Àr att generellt beskriva och förklara hur kopplingen mellan intentionen med samt uppföljningen av kompetensutveckling förhÄller sig i det studerade kunskapsintensiva företaget. Uppsatsen Àr en fallstudie och bygger pÄ en kvantitativ del och en kvalitativ. Den kvantitativa bestÄr av en enkÀtundersökning genomförd pÄ fallföretagets anstÀllda och den kvalitativa delen grundar sig pÄ fem intervjuer med chefer pÄ olika nivÄer inom företaget. ArbetssÀttet har prÀglats av bÄde en induktiv och en deduktiv ansats. Syftet med kompetensutvecklingen i fallföretaget identifierade vi som prÀglat av kortsiktigt tÀnkande, snarare Àn en klar strategisk koppling.

ABSTRAKTUnder de senaste Ären har det slÀppts flera onlinespel inom genren MMORPG och deras popularitet har ökat. Vid vÄr litteraturstudie framgick det att tidigare forskning visar pÄ att spelare av MMORPG spel utvecklar olika kompetenselement genom sitt spelande men tar inte upp spelares uppfattning kring detta. DÀrför har vi undersökt spelares uppfattning kring sin egen kompetensutveckling i ett MMORPG spel samt vilka spelmoment som kan bidra till detta. Vi utförde en netnografisk studie med enkÀt, intervjuer och deltagande observation i World of Warcraft. VÄr slutsats Àr att spelare uppfattar en utveckling av sexton olika kompetenselement.Nyckelord: Onlinespel, MMORPG, Kompetens, Kompetenselement, Kompetensutveckling, World of Warcraft.