Kompetensutveckling Àr i mÄnga företag en lika sjÀlvklar förutsÀttning som arbetsuppgiften i sig för att organisationen ska hÄlla sig vid liv och vara framgÄngsrik. Arbetet med att utveckla en organisation gÄr inte att generalisera eftersom varje företag Àr en komplex organism. Uppsatsen fokuserar pÄ att utveckla mer kunskap om hur kompetensutveckling vÀrderas inom en organisation och om det inom ett och samma företag finns flera sÀtt att betrakta kompetensutveckling. Vi tar Àven upp hur effekterna av kompetensutveckling kan mÀtas och tas tillvara.Syftet med studien Àr dÀrmed: att analysera uppfattningar om vÀrdering av kompetensutveckling i ett kunskapsintensivt företag, med utgÄngspunkt frÄn intervjuer med HR- och linjechefer inom Sony Ericsson.För att undersöka ovanstÄende har vi genomfört en empirisk kvalitativ studie pÄ Sony Ericsson i form av fem intervjuer med individer i strategiskt ledande positioner. Vi utgÄr frÄn teoretiker som var och en besitter en spetskompetens inom sitt omrÄde.

En studie om kompetensutveckling av personal i medelstora företag..

Studien behandlar kompetensutveckling och lÀrande i arbetslivet genom upplevelser frÄn individer som arbetar med detta. Intresset för kompetens och lÀrande ökar samtidigt som forskning kring planerat lÀrande har minskat. Forskning belyser planering som en avgörande faktor men uppföljning nÀmns mindre. Studiens syfte Àr att undersöka hur personer som arbetar med kompetensutveckling beskriver sina upplevelser kring kompetensutveckling och lÀrande i arbetslivet. Studien innehar en hermeneutisk ansats.

Föreliggande examensarbete Àr en kvalitativ undersökning om förutsÀttningar för, och behov av kompetensutveckling, hos första linjens chefer i en organisation i förÀndring. Stora organisatoriska förÀndringar bland svenska företag, myndigheter och organisationer har under de senaste decennierna medfört att befattningen som mellanchef har försvunnit och att dess arbetsuppgifter har flyttats över till första linjens chefer, som dÀrmed har fÄtt större ansvar och fler arbetsuppgifter. Syftet var att undersöka förutsÀttningar för, och behovet av, kompetensutveckling hos första linjens chefer. Fyra olika frÄgestÀllningar som berör olika teman har behandlats. Dessa teman Àr förÀndringar och krav, synen pÄ kompetensutveckling, möjligheter och hinder samt eget upplevt behov av kompetensutveckling.

Regeringen har under de senaste Ären genom lagar och propositioner stÀllt krav pÄ att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning ocksÄ ska samverka med det omgivande samhÀllet för att öka den regionala tillvÀxten. I en snabbt förÀnderlig vÀrld med hÄrdare konkurrens mÄste företag idag stÀndigt satsa pÄ ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som Àr gynnsam för bÄde parter skapas, men det krÀvs dialog och ömsesidig förstÄelse. Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs lÀn tÀnker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs lÀn samt fyra nyckelaktörer som representanter för de smÄ och medelstora företagen.

Detta arbete handlar om bakomliggande faktorer för framgÄngsrik kompetensutveckling av lÀrare inom naturvetenskap. Det Àr en litteraturstudie av tidigare forskning inom omrÄdet. Syftet med studien Àr att kritiskt granska vad tidigare studier belyser som viktiga faktorer vid framgÄngsrik kompetensutveckling och sammanstÀlla dem för att visa pÄ överlappningar och sÀrskiljande drag mellan dem. Metoden som anvÀnts Àr sammanstÀllning samt analys av tidigare publicerad forskning i relation till skollag och övrig relevant litteratur inom omrÄdet. Resultaten visar pÄ sex olika framgÄngsrika metoder för kompetensutveckling av lÀrare inom naturvetenskap. Genom en vidare analys framtrÀder fem faktorer som verkar för att de sex metoderna ger framgÄngsrik kompetensutveckling.

Kompetensutveckling för de anstÀllda inom den kommunala omsorgen Àr ett Àmne som varit pÄ agendan i den offentliga debatten de senaste Ären. För ett par Är sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anstÀllda inom verksamhetsomrÄdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgÄngspunkt ur nÀmnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vÄrdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt vÀlja att avstÄ. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de frÀmsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bÀttre arbete.

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikomrÄdet och vilken kompetensutveckling de frÄgar efter, samt att se hur matematikutveckling kan fÄ betydelse för de yngre barnens intresse och lÀrande av matematik.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.I undersökningen framkommer att de pedagoger som fÄtt kompetensutveckling efterfrÄgar mer, men ocksÄ att de inte fÄr tillrÀckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag frÄn lÀroplanerna och vikten av att lÀgga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar pÄ en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fÄtt kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. VÄr tolkning Àr att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det sÄ kallade matematikpilotprojektet och matematiknÀtverk, som en del pedagoger genomgÄtt i X kommun. Det mÀrks dÀremot inte nÄgon tydlig skillnad nÀr det gÀller att ta tillvara pÄ matematiken i vardagen.

Utbildning och kompetensutveckling i olika former har under de senare Ă„ren vĂ€ckt en allt större uppmĂ€rksamhet inom företag och organisationer. Även det lĂ€rande som sker i det dagliga arbetet ute pĂ„ arbetsplatserna har rönt ett allt större intresse. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka om arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd pĂ„verkar individers lĂ€rande och kompetensutveckling i deras dagliga arbete. Studien grundar sig pĂ„ individernas uppfattning om hur dessa ser pĂ„ sin situation vad gĂ€ller arbetskrav, egenkontroll, socialt stöd i relation till lĂ€rande och kompetensutveckling i sitt dagliga arbete. Studien har ett kvalitativt angreppssĂ€tt dĂ€r intervjuer genomförts pĂ„ en kundtjĂ€nst inom en rikstĂ€ckande organisation i försĂ€kringsbranschen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna vid UmeÄ universitet uppfattar den egna kompetensutvecklingen samt hur deras uppfattningar stÀmmer överens med universitetets pedagogiska handlingsplan. De forskningsfrÄgor vi hade för avsikt att undersöka var: (1) hur ser möjligheterna ut till kompetensutveckling, (2) existerar det en överensstÀmmelse mellan kompetensutveckling och arbetsuppgifter, (3) vad skapar motivation och drivkrafter till kompetensutveckling och (4) hur stÀmmer berÀttelserna överens med universitetets pedagogiska handlingsplan; dess mÄl och aktiviteter? För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen Àr lÀrare frÄn personalvetarprogrammet som representerar sex olika institutioner vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten.Resultaten visar att möjligheterna till kompetensutveckling Àr stora vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten. Det finns stora möjligheter att sjÀlv pÄverka sin kompetensutveckling, förutsatt att individen Àr drivande i frÄgan.

Sammanfattning I vÄrt examensarbete Àr syftet att belysa hur yrkeslÀrare pÄ Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser pÄ sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktÀrsÀmnet de undervisar i. Vi ville i studien fÄ svar pÄ frÄgorna om; vilken syn har yrkeslÀrare pÄ hur de underhÄller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktÀrsÀmnet, hur ser yrkeslÀrarna pÄ den kompetensutvecklingen/fortbildning de fÄr idag och vilken kÀnnedom menar yrkeslÀrarna de har om branschens önskemÄl nÀr det gÀller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkÀter till tjugofem yrkeslÀrare pÄ Fordon- och Fordontransportprogrammet pÄ tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslÀrarna inte ansÄg sig fÄ tillrÀckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktÀrsÀmnet eller allmÀnpedagogiskt. YrkeslÀrarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser pÄ skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvÀrd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslÀrare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslÀrare.

Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor. Intervjuerna visar att lÀrarna Àr mest nöjda med den individuella Àmnesinriktade kompetensutvecklingen. DÀremot Àr de mindre nöjda med den Àmnesöverskridande kompetensutvecklingen, speciellt dÄ den sker i form av skolgemensamma studiedagar. UtifrÄn tidigare forskning kan detta hÀnga ihop med att de har betydligt mindre inflytande över denna typ av utbildning Àn de har över sin egen individuella kompetensutveckling. De gjorda intervjuerna visar ocksÄ att lÀrarna inte upplever att beslut om kompetensutveckling i skolan fattas utifrÄn rationella övervÀganden grundade pÄ genomarbetade utvÀrderingar och analyser.

Studiens syfte var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av sin kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning efter genomfört introduktionsprogram, tvÄ omrÄden som vÄrdinrÀttningarna enligt Socialstyrelsens (2002) utredning upplevde att nyutbildade sjuksköterskor hade bristande kompetens i. Sex sjuksköterskor som deltagit i introduktionsprogrammet vid Ystad lasarett intervjuades, för att fÄ klarhet i om upplevelsen av kompetensutvecklingen hade förÀndrats och i sÄ fall vilka delar i programmet som bidragit till utvecklingen. Metoden innehÄllsanalys anvÀndes för att klargöra resultatet och vad som underlÀttat kompetensutvecklingen. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde en kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning. Fyra kategorier stÀrkte kompetensutvecklingen; reflektion och tid, stöd, kunskap och att vÀxa in i yrkesrollen.

 Forskning inom omrÄdet efterlyser nya sÀtt att möta anstÀlldas behov av kompetensutveckling pÄ en mer förÀnderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn pÄ utvecklingssamtal som de hÄller med anstÀllda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien Àr genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.

Utbildning och livslÄngt lÀrande Àr idag aktuella begrepp i samhÀllet och det finns en sjÀlvklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns Àn i dag arbeten som krÀver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken dÀr individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. BadmÀstare Àr en sÄdan yrkesgrupp, dÀr flertalet anstÀllda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks pÄ vilka sÀtt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.