Sportsidorna i en lokal dagstidning betyder mycket för läsaren och är en viktig informationskälla. Vid genomförande av läsarundersökningar brukar sporten hamna högt upp bland de mest lästa inom olika innehållskategorierna i en tidning. Enligt Thomas Östberg (1992) har sport och idrott blivit en ansenlig samhällsfaktor. Allt fler utövar flera idrotter och en stor del av den information som vi får om vad som händer inom sporten förmedlas genom media (Östberg 1992:2). Sport är en sysselsättning som påverkar människors tankevärld, både ur ett generellt och globalt perspektiv.

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga är politiskt?, satte konstnären Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För många kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bästa för att, via konsten, frigöra sig från sociala roller och nedärvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvåning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes råmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rädslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade väg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar på vattnet efter att Post-Partum Document premiärvisades i London år 1976.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem.

När man som TV-tittare ser på sportprogram, kan man lätt förledas att tro att ?alla människor? tycker sport är viktigt, men så är det naturligtvis inte. Man kan dock anta att framställningar av medierad TV-sporten som fenomen, finns i de flesta människors föreställningsvärld. Utgångspunkten för den här uppsatsen är att placera in TV-sport i ett större sammanhang, där TV-sport kan ingå som en del av det som människor tar del av och som i viss mån inverkar på hur individer formar och skapar sin identitet. Den här uppsatsen handlar om hur kön (re-) presenteras genom TV-sport och hur detta kan ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation av den kvinnliga TV-publiken.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck i en klass i år sex, främst under idrottslektioner men även i andra ämnen. Ett mer specifikt syfte var att undersöka hur pojkarna och flickorna i klassen engagerade sig i uppgifter under lektionerna samt på vilket sätt de var fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner. För att kunna svara på vårat syfte formulerades följande frågeställningar: Hur engagerar sig pojkar och flickor i uppgifter från läraren? På vilket sätt är pojkar och flickor fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner? Vad säger pojkar och flickor under olika lektioner? Visar det sig några genusmönster och beteenden i klassen i olika undervisningssituationer?MetodVi valde att använda oss av deltagande observation som metod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Vi observerade en klass i årskurs sex, i en skola i södra Stockholm, under fyra idrottslektioner samt under en hel dag i några av deras andra ämnen.

Vid universiteten finns en problematik som består i att kompetenta kvinnor tenderar att lämna verksamheten. Under åren 2003-2004 lämnade 140 kvinnor Luleå tekniska univer-sitet (LTU) på grund av olika orsaker. Vid universitetets ledande positioner innehas idag en majoritet av platserna av män, samtidigt som endast 8 % av de tillsatta professorerna är kvinnor. Denna bild visar en organisation där toppen av hierarkin är mansdominerad. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i feministisk maktteori undersöka och ge en bild av vilka strukturer, kopplade till kön som eventuellt föreligger vid Luleå tek-niska universitet och som påverkar kvinnors arbets- och utvecklingsmiljö.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i så fall hur, skolböckerna i årskurs åtta på högstadiet befäster traditionella genussystem som finns inom vårt samhälle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhålla sig öppna för andra synsätt. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Det analysverktyg som vi har använt är Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. Vårt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först välja ut fyra skolböcker i olika ämnen från en årskurs åttas läromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att välja ut ett kapitel ur varje skolbok för närmare analys.

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön.

Detta arbete syftar till att ge en djupare förståelse kring begreppet lyssna. De frågor som ställts och som ligger till grund för arbetet är: Hur kan ett mer utvecklat sätt att lyssna göra en person mer framgångsrik i sitt yrke? Hur kan den personliga situationen förändras genom vårt sätt att lyssna? Studien belyser också olika kommunikationsmodeller samt vårt sätt att samtala. Sändaren skickar ett meddelande som på sin väg till mottagaren kan bli blandat med en massa brus. Brus kan vara av olika slag, t.ex.

Uppsatsens syfte är att är att undersöka olika förutsättningar och omständigheter som kan ha betydelse för utfallet av den kvinnligarekryteringen till internationella förband.Uppsatsen inleds med en beskrivning och bakgrund av Resolution 1325. Denna resolution blev antagen, i syfte att belysa den utsattasituation som kvinnor och barn konfronteras med, i spåret av olika konflikter i världen. Kvinnor som deltagare i fredsbefrämjande insatser,har ofta visat sig vara en viktig förutsättning för att möjliggöra kommunikation med andra kvinnor och barn. Detta är inte bara en fråga ominformation och underrättelser. Det är också en fråga om att skapa en medvetenhet kring krigets konsekvenser, vilket kan ha en avhållandeeffekt men också leda till andra typer av åtgärder vidtages i det fredsbefrämjande arbetet.

Idag riktar många butiker in sig på sina kvinnliga kunder. De är väl omtalat hur kvinnor handlar och att de ser shopping som ett nöje. Butikerna sätter upp erbjudande för att locka kvinnor att handla mer och göra dem tillfredsställda; då kommer de tillbaka igen. Det läggs inte ner lika mycket tid och engagemang på de manliga kunderna, då det finns olika teorier som säger att män inte tycker om att shoppa. Samtidigt som samhället har förändrats har också männen och kvinnorna förändras.

AbstractIn today's western society the self-help culture is widespread. It consist of varies of medias: from courses and tv-programs, to articles in papers and magazines and entire books. The aim of many of the self-help books is to help heterosexual couples with problems in their love-life. These books have a large number of readers and are sold in millions of copies around the entire western world every year. The self-help books are characterized by their strong heteronormativity where all women and all men tend to act and behave according to a given pattern.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om Kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om Kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella inställning till ämnet historia och om det finns några skillnader mellan könen i inställning. Som sekundär fråga har huruvida föräldrarnas utbildningsnivå inverkar på elevernas inställning till ämnet undersökts. Dessa frågor är intressanta att veta mera omkring då ämnet historia verkar bli ett av de kärnämnen som läses på gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan även hjälpa för att på ett bättre sätt undervisa i ämnet då elevers inställning generellt är dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om både historia i skolan samt olika genus och jämställdhetsfrågor.