Befäster skolan traditionella genussystem?
en diskursanalys av skolböcker i årskurs åtta
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i så fall hur, skolböckerna i årskurs åtta på högstadiet befäster traditionella genussystem som finns inom vårt samhälle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhålla sig öppna för andra synsätt. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Det analysverktyg som vi har använt är Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. Vårt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först välja ut fyra skolböcker i olika ämnen från en årskurs åttas läromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att välja ut ett kapitel ur varje skolbok för närmare analys. De analyserade böckerna är: ?Puls Teknik?, ?Hem- och konsumentkunskap?, ?Gleerups NO Biologi? samt ?Wings- Base book?. Vi har valt att koncentrera vår analys på texterna, men även ta med bilder där vi ansett dessa relevanta i bemärkelsen att de förstärkt eller luckrat upp genusroller. De kvalitativa analyserna vi genomfört har visat på att skolböckerna till stor del reproducerar och cementerar de uppfattningar som anses som traditionella för genus. Den heterosexuelle mannen ses som norm och som utgör den utgångspunkt allt annat relateras till. Mannens makt exnomineras, i böckerna medan kvinnan blir till icke-man utan makt, istället för en jämbördig samhällsmedborgare. Homosexuella utelämnas helt i tre av böckerna där det heterosexuella förhållandet är det enda som förekommer. I den fjärde boken, Gleerups NO Biologi, särbehandlas homosexuella i ett specifikt avsnitt där de problem och svårigheter en homosexuell människa kan få på grund av sig läggning påpekas flera gånger. Homosexualitet nämns inte i resten av kapitlet, utan segregeras på en sida från den heterosexuella normen. På samma sätt särbehandlas kvinnor i Puls Teknik som kan sägas tillhöra ett traditionellt ?manligt? ämne. Här finns ett specifikt jämställdhetskapitel på två sidor, medan resten av boken enbart baserar sig på män och manliga uppfinnare. Någon liknande särbehandling av män sker däremot inte i hemkunskapsboken som kan sägas tillhöra ett traditionellt ?kvinnligt? ämne. Detta kan tyda på att kvinnor, som en del i jämställdhetsarbetet, måste släppa in männen på sina områden medan männen i sin tur omedvetet vill behålla den manliga hegemonin och därför inte låter kvinnorna komma in i ?manliga? områden, så som teknik. Författarna till boken i engelska har förmodligen inte känt att det är deras ansvar att främja jämställdhet och genusneutralisering - texterna och bilderna cementerar ständigt stereotypa könsroller, där kvinnor framställs som ömma mödrar och hustrur eller barnlösa drottningar medan männen är doktorer, poliser eller erövrande kungar. Enligt vår analys befäster alltså texterna och bilderna i läroböckerna till stor del stereotypa könsroller med dess normer. Även skönhetsideal fastslås genom bilderna, fastän texterna ibland vill framhäva vikten av att vara som man är. Därför kan vi i undersökningen även fastslå att böckerna inte uppfyller vad Läroplanen (Lpo94) för skolan ställer upp som regler för att uppnå jämställdhet. Det finns liten eller ingen utmaning av strukturella förhållanden i bemärkelsen av vedertagna ?sanningar? gällande genus. Eleverna uppmuntras inte till att debattera eller kontemplera över samhällets skapade genussystem.