Sammanfattning Syftet med denna studie är att ur ett Kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgångspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk och deras berättelser, söker jag svar på följande frågor: På vilket sätt påverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon får ett dåligt rykte? Arbetets fokus ligger på unga kvinnor från Mellanöstern och deras syn på begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i föreställningen att kvinnor inte själva besitter egenskapen att värna om sin kyskhet i manssamhället. För att bli accepterad i samhället krävs att mannen är hederlig och att kvinnan har skamkänsla.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att studera och analysera de budskap som förmedlas i samband med idrott i serietidningen Bamse. Frågeställningarna i arbetet var på vilket sätt förmedlingen sker respektive vilka budskap det är som förmedlas. MetodDatainsamlingen skedde genom textundersökning och bildanalys. Antalet årgångar av tidningen som studerades var sju (mellan år 2001 och 2007). Utöver detta studerades två nummer av Bamse-extra. Samtliga episoder i de angivna utgåvorna lästes igenom, men endast de delar analyserades där något idrottsinslag på ett eller annat sätt var bärande av budskap.

Kändisar är vår tids kungligheter. Vi ser upp till dem såsom man in tidigare feodala samhällen såg upp till den härskande familjen. Oavsett om vi vill det eller inte är de våra förebilder och idoler. Tack vare internet och det ökande antalet möjligheter att publicera sig kan fler och fler kalla sig just kändisar. Men så har det inte varit.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ur ett Kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgångspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk och deras berättelser, söker jag svar på följande frågor: På vilket sätt påverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon får ett dåligt rykte? Arbetets fokus ligger på unga kvinnor från Mellanöstern och deras syn på begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i föreställningen att kvinnor inte själva besitter egenskapen att värna om sin kyskhet i manssamhället. För att bli accepterad i samhället krävs att mannen är hederlig och att kvinnan har skamkänsla.

Det finns många politiska mål på området trafik och jämställdhet och det finns även ett tydligt politiskt mål om att trafikplaneringen skall planera för ett jämställt transportsystem. De fysiska miljöer som planeras idag kommer stå i 100 år eller mer och då gäller det att förstå konsekvenserna av dessa strukturers utformning. Trafik och trafikplanering har traditionellt varit en mycket mansdominerad sektor och planeringen har främst gynnat män och mannens främsta transportmedel ? bilen. För att få in jämställdhetsfrågorna i planeringen så kommer det krävas förändringar.

Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur medias beskrivningar av mordet i Stureby, som inträffade i juni år 2009 kan tolkas ur ett genus perspektiv. Min frågeställning som jag har arbetat efter är att studera hur gärningspersonerna, en pojke och en flicka i 16-års ålder som dömdes för mord respektive anstiftan till mord, beskrivs utifrån föreställningar om femininiteter och maskuliniteter.Jag har valt att ha en genusteoretisk utgångspunkt för min uppsats. De teorier jag har utgått från är teorier där kontexten betonas och genus ses som någonting som konstrueras. Messerschmidts ?Structured action theory? är ett exempel på ett sådant perspektiv.

AbstraktSyftet med denna uppsats är att genom ett motiverat urval av sex-scener undersöka representationen av sexualitet och genus i serien Game of Thrones. Vidare undersöks hur hierarkin skiljer sig åt mellan man och kvinna och vilken funktion det sexuella innehållet har. Teorierna kring the Male Gaze, Pornchic-tendensen och medierat sex appliceras under rubriken teoretisk ram. Genus och feministisk teori av Yvonne Hirdman och Helena Josefsson behandlas också i uppsatsen.Vi identifierar i vår analys ett antal karaktärer och nio motiverade sex-scener. Specifikt är dessa sex-scener bärande för både handling och syfte.

Den unga kvinnokroppen som bärare av dolda kulturmönster kan betraktas som ett informationssystem över den kultur vi lever i. Idag är unga kvinnor alltmer utlämnade till starka marknadskrafter och identitetsarbetet har komplicerats av en rad olika faktorer. Uppsatsen är en studie av unga kvinnors identitetsarbete när de som myndiga fått tillträde till krogens ?scen? och hur de där performativt uppträder och blir avbildade på bild av de vimmelfotografer som klubbarna vid Stureplan är utrustade med. Bilderna publiceras sedan på olika webbsidor där man kan gå in och betrakta/bedöma varandra.Fenomenet med vimmelbilderna och det faktum att en stor del av meningen med att gå ut handlar om just dessa bilder/artefakter, har varit utgångspunkten för min undersökning.

?Talets gåva har alla fått. En del använder den effektivt, andra inte? (Gröning 1987:4). Varför är det så att alla inte använder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvåtredjedelsregeln i ett klassrum; läraren har två tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har är det pojkarna som har två tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82).

Bakgrund: Antalet kvinnliga chefer är betydligt fler än för tio år sedan, men de är alltjämt något av en minoritet i storföretagen. Förändringsarbetet går långsamt trots gedigna insatser från både näringslivet och akademin, och det är fortfarande ett fåtal kvinnor i toppen. Under en mycket kort tidsperiod har kvinnor varit med om en genomgripande förändring, vilket medfört att föreställningar, attityder och värderingar inte förändrats i samma takt vare sig hos kvinnorna själva eller i omgivningen. Det diskuteras huruvida de fördomar och den konservatism som råder såväl i samhället som i organisationer utgör ett hinder för kvinnor att nå högre positioner inom näringslivet. Det spekuleras huruvida det är männen som hindrar kvinnorna i karriären då de utgör en majoritet i organisationerna och därefter eftersträvar en fortsatt homogen miljö att agera i.

Att göra en meritvärdering är svårt, särskilt när det gäller faktorn personlig lämplighet ? en bedömningsgrund som är relativt svårmätt och som både Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hänsyn till arbetssökandes personliga lämplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frågan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lägga vikt vid personlig lämplighet i större utsträckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt än män i arbetsledande befattningar ämnas analyseras. Uppsatsen anlägger ett analytiskt perspektiv, med grund i rättsdogmatisk metod men med användning av teori om ledarskap och kön.

Historiskt har kvinnan haft en undanskymd plats där hon trots sin osynlighet varit konstant närvarande. Att inte kvinnan fått större uppmärksamhet har att göra med de normer och värderingar som funnits i samhället rörande genus. Det är först nu de senaste femtio åren som vi kan tala om någon större förändring, där kvinnan ses som en människa, likvärdig med mannen. Som framtida lärare anser vi det viktigt att även lyfta fram kvinnors historia i historieundervisningen då det kan vara lätt att falla in det patriarkala samhället som ständigt skildras i undervisningen. Med den här uppsatsen har vi fått möjligheten att fördjupa vår kunskap kring hur den moderna svenska kvinnan växt fram och hur hennes väg mot självständighet såg ut, vilka normer och värderingar som hon kom att kämpa mot.

Bakgrund: Vi har idag en relativt jämn könsfördelning på den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klättar desto ojämnare blir fördelningen mellan kvinnor och män. År 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar på, men något som de allra flesta är överens om är att det behövs fler kvinnor på de höga chefsnivåerna. Det börjar bli allmänt känt att bristen på kvinnliga toppchefer är en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den låga andelen kvinnliga toppchefer har fått många ledare inom svenskt näringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förändring.

När boken ?Könet sitter i hjärnan? publicerades 2007 skapade bokens författare, tillika läkaren, Annica Dahlström stor kontrovers eftersom hon menade att typiskt manliga och kvinnliga beteenden skapas i hjärnan och att män och kvinnor redan från födseln är olika varandra. Det stora diskussionsämnet var dock inte uteslutande hennes påstående om hur hjärnan formar könen, utan hennes åsikter om hur man bör förvalta denna nya kunskap. Exempelvis föreslog Dahlström att mamman i heterosexuella relationer borde ta ett större ansvar för hemomsorgen eftersom kvinnor var bättre lämpade för omvårdnad än män. I sin bok och diverse tidningsartiklar påstod hon att pappor är benägna att skada barnet, är mindre tålmodiga och menade att de inte borde få ha vårdnad för barnet förrän det är mer än 3 år gammalt.[1] Dahlströms sades hänvisa till tvivelaktiga vetenskapliga rön och sin egen forskning för att sprida ideologier och felaktiga påståenden om Kvinnligt och manligt.

Företagsskandaler som inträffat under de senaste decennierna har påverkat marknadens och aktieägares efterfrågan på en förbättrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket är nära relaterat bolagsstyrning. En välfungerande intern kontroll är viktig för att undvika att aktieägarnas intressen försummas och för att i allmänhetens ögon stärka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en påverkan på effektiviteten på företagets bolagsstyrning.