Denna uppsats övergripande syfte är att studera de föreställningar och mentaliteter rörande fäder och faderskap som speglades i svensk spelfilm under perioden 1961-1980. Problemformuleringen kan närmast beskrivas kretsa kring hur varierande aspekter inom framställningen av olika klassmässiga faderskap antingen förändrades eller förblev konstanta under studiens avsedda undersökningsperiod.Undersökningens fyra enskilda frågeställningar kan i sin tur sägas motsvara olika konkreta aspekter av fädernas samlade föräldraskap. Den första frågeställningen fokuserar på fädernas sexualitet och estetik medan den andra har utformats för att analysera fädernas interaktion med sina barn. Den tredje frågeställningen behandlar hur det faderliga föräldraskapet kontrasteras i relation till den moderliga motsvarigheten medan den fjärde frågeställningen avslutningsvis avser att granska faderliga självbilder, det vill säga hur fäderna själva värderar sin roll och sina plikter som föräldrar. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs till stor del av den genusteori som R. W Connell formulerat rörande hur olika maskuliniteter verkar inom en hegemonisk maktordning där bland annat klass och sexualitet spelar avgörande roller.

Föreliggande studies syfte är att utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka hur företagande kvinnor, som själva beskriver sig som framgångsrika, konstruerar identitet. Detta sker med en kombination av analytiska verktyg från narrativ metod, kategoriseringsanalys och diskursiv psykologi vilka appliceras på data i form av företagande kvinnors blogginlägg. Resultatet visar att respondenterna tenderar att berätta om sig själva genom tre generella berättelser: berättelsen om företagsamheten, berättelsen om familjen och självbekännelseberättelsen och där gör de framför allt tre kategorier relevanta för den egna identiteten: den framgångsrika företagerskan, den goda modern och den moderna kvinnan. Berättelser och kategorier kan mötas och understödja varandra men framför allt kan de också konkurrera med varandra. Den spänning som skapas när berättelserna krockar och när de diskursiva stereotyper som styr kategorierna inte samstämmer kräver en retorisk finkänslighet och ett skickligt balanserande.

3.1. Avslutande diskussionDe resultat jag kommit fram till i min undersökning av läroböcker i historia skrivna 1922 till och med 1954 inte ger något större utrymme åt striderna fackförening/strejk och den politiska socialismen. Böckerna förmedlar överlag en negativ bild av dessa strider och de sågs som ett hot mot det rådande borgerliga samhället. Dock får dessa strider en större betydelse för varje decennium. Åström skriver att fram till mellankrigstiden skulle historia och läroböckerna förmedla stolthet över att vara nordbo samt stolthet över den äldre svenska historien.