Elevers inställning till ämnet historia
Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella inställning till ämnet historia och om det finns några skillnader mellan könen i inställning. Som sekundär fråga har huruvida föräldrarnas utbildningsnivå inverkar på elevernas inställning till ämnet undersökts. Dessa frågor är intressanta att veta mera omkring då ämnet historia verkar bli ett av de kärnämnen som läses på gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan även hjälpa för att på ett bättre sätt undervisa i ämnet då elevers inställning generellt är dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om både historia i skolan samt olika genus och jämställdhetsfrågor. Dessa behandlar var för sig historia och genus och bidrar till en tydlig bild av ämnena. Verk rörande genus visar på ämnets uppkomst under en längre tid samt de frågor som behandlas för att bättre förstå manligt och kvinnligt i skolans värld. Litteratur rörande historia behandlar ämnets vikt och funktion i skola och samhälle. Verken visar tydligt på att historia är viktigt om man skall kunna förstå sin samtid tillfredställande. Ämnet historia är för närvarande inte en obligatorisk kurs på gymnasiet. Likväl skulle historia bli ett kärnämne genom GY-07 vilket emellertid uteblev. Indikationer tyder dock på att GY-09 kommer att bidra till att ämnet dock blir kärnämne inom en snar framtid. Historia är uppdelad i tre olika kurser, A, B och C. A-kursen som är obligatorisk för samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga program är på 100p vilket motsvarar ca 80-100 lektionstimmar. Kursen kan ses som en grundkurs i historia och skall behandla allt från tidig civilisation till nutid. Till kursen hör även specifika mål som eleven skall uppnå vid kursens slut. Dessa kan i relation till det fåtal lektionstimmar vara svåra att uppnå på ett entydigt sätt. För att utföra studien har en kvantitativ metod använts. Enkäter har använts för att samla in information rörande elevers inställning till ämnet. Litteratur om metod och enkäter har använts för att bästa möjliga resultat skall uppnås. Avgränsningar av studien har även gjorts genom att endast titta på samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga program. Antalet elever har även fastsällts till 160 stycken från tre stycken gymnasieskolor i västerbottens inland. Genomförandet av studien har gjorts genom kontakt med berörda lärare på skolorna samt personlig utdelning av merparten av enkäterna där detta varit möjligt. Om personlig närvaro ej varit möjlig har ansvarig lärare efter instruktioner delat ut och insamlat enkäterna. Enkäten är uppdelad i två delar med tre inledande frågor som skall fastställa kön, program samt utbildningsnivå i hemmet. Därefter följer 7 generella frågor/påståenden som eleverna skall besvara så sanningsenligt det bara går. 5 svarsalternativ graderade från 1 till 5 finns angivna. Dessa är graderade så att 1 stämmer bäst överens med elevens inställning och 5 stämmer sämst överens. Frågorna behandlar elevers intresse för historia, läsa frivilligt, antalet lektionstimmar, ämnesinriktningar av ämnet, deras egennytta av ämnet samt samhällsnyttan. Totalt deltog 160 elever från tre olika skolor i västerbottens inland. Samtliga av dessa elever läste ett samhällsvetenskapligt program eller ett naturvetenskapligt program. Av dessa 160 elever var 103 stycken flickor och 57 stycken pojkar. När det gäller det samhällsvetenskapliga programmet var det totala antalet 107 stycken elever varav 25 pojkar och 82 flickor. Från det naturvetenskapliga programmet var antalet elever 63 stycken varav 32 pojkar och 31 flickor. Totalt hade 53 elever föräldrar som båda hade akademisk bakgrund. 48 stycken elever hade en förälder med akademisk bakgrund och 59 stycken elever saknade helt någon förälder med akademisk bakgrund. Resultatet av studien visar att elevernas inställning till ämnet är relativt god. Dock finns betydliga skillnader mellan pojkars och flickors allmänna inställning till enkätens frågor. Den andel av flickor som generellt är mera positivt inställd till ämnet är större än motsvarande andel av pojkar. Pojkar utgör även en större andel gällande en negativ inställning till ämnet i jämförelse med andelen flickor. Det framkommer även att ingen skillnad till elevernas generella inställning till ämnet kan skönjas utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Sammanfattningsvis kan man säga att flickor i högre grad är mera positivt inställd till ämnet historia och att pojkar påvisar en tydligare negativ inställning till ämnet. Denna studie skall dock endast ses som en generell undersökning av ett specifikt geografiskt område under en given tid. För att utförligare kartlägga elevers inställning till ämnet måste den geografiska avgränsningen vidgas samt att ett urval av gymnasiets samtliga program görs. Dock tillhandahåller studien viktiga indikationer på elevers inställning till ämnet i den studerade regionen.